Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laufach - Laufberger, Ferdinand - Laufen. 1. By och slott i schweiziska kant. Zürich - Laufen. 2. Kretsstad i Oberbayern - Laufen. 3. Stad i schweiziska kant. Bern - Laufenberg, H. von. Se Heinrich, sp. 271. - Laufenburg - Laufey - Lauff, Joseph - Lauffen - Laufon - Laugar - Laugardalur - Laugarries - Laugarvatn - Laugée, Désiré François - Laugerie. 1. Basse-L. by - Laugerie. 2. Haute-L., by - Lauingen - Laukas. 1. Härad i Vasa län, Finland - Laukas. 2. Socken - Laukko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan hessen-darmstadtska divisionen under general
Perglas och preussiska brigaden Wrangel, som
utgjorde avantgarde för general v. Göbens division
och kastade sin fiende tillbaka till Aschaffenburg.
C. O. N.
Laii’fberger [-ger], Ferdinand, österrikisk målare,
f. 1829 i Böhmcn, d. 1881 i Wien, studerade i Prag
och Wien. Han började som historiemålare, öfvcrgick
till genrebilder ur folklifvet och vände sig sist
till religiöst måleri. På det dekorativa området
utförde han arbeten i sgraffito (inristad teckning i
murputsen), kartonger för glasmåleri och takmålningar
i Oesterreichisches museum samt arbeten för enskilda
hus i Wien. Han var sedan 1868 professor vid
Kunstgewerbeschuie därstädes. (G-g-N.)
Laufen. 1. By och slott i schweiziska kant. Zürich;
slottet är beläget på en klippa omedelbart öfver
Rhenfallet vid Schaffhausen (414 m. ö. h.). Från
en järnpaviljong, kallad Fischenz, vid slottet har
man alldeles invid fallet en imposant anblick af
detta. Vid byn går schweiziska nordöstbanan öfver
Rhen på en 192 m. lång bro strax ofvanför fallet
och passerar därefter i en tunnel under slottet. –
2. Kretsstad i bajerska reg.-omr. Oberbayern, vid
Salzach. 2,574 inv. (1905). – 3. (Fr. Laufon) Stad
i schweiziska kant. Bern, 354 m. ö. h., vid Birs,
som där bildar ett 4 m. högt fall. 2,206 inv. (1900).
1–3. (J. F. N.)
LaiiTenberg, H. von. Se Heinrich, sp. 271.
Laufenburg (Gross-L.), stad i schweiziska
kant. Aargau, vid Rhen, som där bildar en 1,300
m. lång och efter vattenståndet 3–12 m. hög,
vid smalaste stället endast 12 m. bred fors,
hvilken nu försvunnit efter anläggning af en
elektrisk kraftstation (50,000 hkr). 1,144
inv. (1900). Midt emot ligger badensiska staden
Klein-L. (600 inv.), genom en bro förbunden
med den förra. Fiskodlingsanstalt, laxfiske.
J. F. N.
Laufey 1. Nål, nord. myt., var jätten Farbautes maka
och Lokcs moder.
LälTff, Joseph, tysk författare, f. 1855 i Köln, är
en både som romanförfattare och dramaturg synnerligen
alsterrik och populär skriftställare. Hans litterärt
värdefullaste arbeten äro skildringar från folklifvet
vid nedre Rhen. Se arbeten om L. af Schroeter (1899)
och Sturm (1903).
Lauffen, gammal stad i württembergska
Neckarkretsen, på båda sidor om Neckar. 4,478
inv. (1905). Cementfabrik. Liflig vinodling i
omgifningarna. Vid L. vann landtgrefven Filip af
Hessen 12–13 maj 1534 en seger öfver Ferdinand af
Österrike, hvarigenom den fördrifne hertig Ulrik
af Württemberg åter kom i besittning af sitt land.
(J. F. N.)
Laufon flåfä7], stad. Se L au f en 3.
Laugar [loggar]. Se Laugardalur.
Laugardalur [lö’jgar-], dalgång på Island, med en
gård, Laugarvatn, i hvars närhet flera heta källor
(isl. laugar) finnas. Gården ligger på vägen mellan
Reykjavík och Geysir samt är därför ett af turister
mycket begagnadt nattkvarter.
C. R.*
Laugarnes [lö’jgarnäs], gård vid Reykjavik, på
Island, i närheten af heta källor (isl. laugar). Den
grymma Hallgerd, hvilken sedermera äktade Gunnar
från Hliðarende, hade där sin bostad. Under en nyare
tid var det en följd af år biskopssäte. Nu är där
på bekostnad af danska Odd-fellow-orden uppförd en
vårdanstalt för de spetälske; då
spetälskan försvinner, som beräknas ske inom ett par tiotal
år, är det meningen att nyttja Laugarneshospitalet som
tuberkulossanatorium.
C. R. (R. N-g.)
Laugarvatn [loggar-]. Se Laugardalur.
Laugée [la j e], Désiré Fr an c o i s, fransk
målare, f. 1823, d. 1896, studerade i Paris under
Picot, målade romantiska ämnen, öfvergick sedan
till genre-måleriet samt skildrade böndernas och
de lägre klassernas lif: Skördemannens frukost
(1857), Nejlik-plockning i Picardie (1861),
Ljuset åt madonnan, i Luxcmbourgmuseet, där man
äfven sett Målaren Le Sueur hos kartusianerna
(1855). L. utförde kyrkliga väggmålningar samt
plafonder i börsen i Paris och i justitiepalatset
i Rouen. (G-g N.>
Laugerie [låʃərī]. 1. Basse-L. [ba’s-], by i kommunen
Tayac (dep. Dordogne), Frankrike, med rika lämningar
af en boplats från madeleine- l. rentiden, den
paleolitiska stenålderns sista period. Boplatsen,
som till stor del skyddats af en öfverskjutande
klippa, började undersökas af Lartet och Christy och
har senare utgräfts af E. Massénat. Den anses vara
rikast på konstföremål bland alla grottor och andra
boplatser i Périgord. En mängd redskap af renhorn med
skulpterade eller inristade djurbilder har anträffats
där. 1872 utgräfdes af Massénat ett hopkrupet,
på sidan liggande skelett af "Cro-Magnon"-ras,
med ett halsband af medelhafssnäckor. – 2.
Haute-L. [åt-], by i ofvannämnda kommun, 300 m. från
Basse-L., är bekant genom en under en utskjutande
klippa befintlig, från den äldre stenåldern,
solutrétiden, härstammande boplats, hvilken
började undersökas 1863 af E. Lartet (se d. o.).
1–2. T. J. A.
Lauingen, stad i bajerska reg.-omr. Schwaben, vid
Donau. 4,116 inv. (1905). Staden har ett f. d. slott
(från 1300-talet, nu sjukhus), ett vackert rådhus
(1790), seminarium, landtmannaskola och åtskillig
industri. Minnesvård (1881) öfver Albertus Magnus,
som föddes i L.
J. F. N.
Laukas (fi. Laukaa). 1. Härad i Vasa län,
Finland, omfattar 12 socknar, fördelade på 8
länsmansdistrikt. Landareal 9,135 kvkm. 79,531
inv. (1908). – 2. Socken i ofvannämnda härad och
Viitasaari domsaga, utgör ett konsist. pastorat af 2:a
kl., Jyväskylä kontrakt af Borgå stift. Landareal
917 kvkm. 11,911 inv. (1908), finsktalande.
1 o. 2. A. G. F.
Lau kko, allodialsäteri, sedan urminnes tider r
samband med Tottijärvi allodialsäteri och åtskilliga
frälsehemman, är beläget i Vesilaks socken af
Ta-vastehus’ län (Finland) på en smal landtunga,
som skjuter ut i sjön Pyhäjärvi. öfver denna har
egendomen ångbåtskommunikation med Tammerfors. Ett
gammalt karaktärshus erinrar om godsets forntid. Areal
omkr. 8,900 har. Under egendomen lyda 67 torp
och landbogårdar. En större vattenkvarn och en
ångkvarn finnas å gården. - L. lydde under början af
1400-talet under S:t Johannes’ altare och pre-bende
i Åbo domkyrka, men innehades sedermera under flera
århundraden af ätten Kurck som arfgods. Vid midten
af 1700-talet innehades egendomen af hofjägmästaren
Axel Kurck, som af L. och Tottijärvi stiftade
ett fideikommiss, hvilket tillföll hans kusin,
presidenten m. m. A. F. Kurck. Dennes arfvingar,
som voro bosatta i Sverige, sålde L. jämte Tottijärvi
1817 till arkiatera J. A.. Törngren. F. n. äro bägge
egendomarna fideikommiss inom friherrliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
