Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz - Lausitzbergen - Lausitzska litteraturen - Lausitztyp - Lausonium - Lautaret. 1. Col de L., pass i Dauphinealperna - Lautaret. 2. Col de L., pass i Cottiska alperna - Lautarit - Lautenbach - Lautenburg - Lautenschläger, Karl - Lautental - Lauter. 1. Namn på flera mindre vattendrag i Tyskland - Lauter. 2. Landskommun - Lauter-Aargletscherna - Lauteraarhorn. Se Lauterhorn. - Lauterbach. 1. Kretsstad i Ober-hessen - Lauterbach. 2. By och kurort - Lauterbach. 3. Hafsbad - Lauterberg - Lauterbrunnen - Lauterhorn - Lautern - L'Auteur de Robert Emmet - Lauth, Franz Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1405
Lausitzbergen-Lauth
1406
när dessa under folkvandringarna lämnat landet,
slaviska invånare, milzener, som gett upphof till
namnet Meissen. Under Otto I insattes en tysk familj
(Ekhehardinerna) till markgrefvar af detta land, efter
hvars utslocknande (1046) det blef ett tvistefrö
mellan olika fursteätter, men slutligen tillföll
Böhmen. Det kallades på 1300-talet Sechsstädteland
(efter städerna Bautzen, Görlitz, Zittau, Löbau,
Lauban och Kamenz), men började på 1400-talet
kallas Ober-L. 1635 afträddes landet till Sachsen,
men 1815 måste detta afstå norra och östra delen
till Preussen och fick behålla endast den mindre,
västliga delen (nuv. kretsen Bautzen). Det preussiska
Ober-L. omfattar 3,396 kvkm. med 305,080 inv. (1900),
hvaribland 24,361 personer med vendiskt (slaviskt)
modersmål, och utgör en del af reg.-omr. Liegnitz. Det
sachsiska Ober-L. omfattar 2.470 kvkm. med 405,173
inv. (1900), hvaribland 28,234 pers. med vendiskt
modersmål. Några delar af det gamla Ober-L. äro lagda
under andra förvaltningsområden. - Nieder-L. hade 1900
461,973 inv., hvaraf 34,837 med vendiskt modersmål. -
Båda landskapen genomflytas af Spree och många dess
bifloder; dessutom af Svarta Elster till Elbe och
af Lausitzer Neisse till Öder. Ober-L. är bergigt
och rikt på naturskönheter (se Lausitzbergen) samt
synnerligen i den sachsiska delen utmärkt af stor
industriell verksamhet. Nicder-L. är öfvervägande
ett flackt land med tillgång på brunkol, som där
framkallat textilindustri. Af det senare kallas en
del S p r e e w a l d (se d. o.). J- F. N.
Lausitzbergen, i vidsträckt bemärkelse hela berglandet
ö. om Elbe, mellan Meissen och Görlitz i n. samt
floden Iser i s.; i mera inskränkt mening den s. om
Zittau på bömiska gränsen gående bergskedjan, med
de högsta topparna Jeschken, 1,013 m., s. v. om
Reichenberg, och Lausche, 792 m. Bergen erbjuda
många vackra utsikter och besökas mycket af turister.
(J. F. N.)
LaiTsitzska litteraturen. Se V en d is k a
litteraturen.
LäiTsitzfcyp, arkeol. Se Hallstatt-tiden
Lausonium. SeLausanne.
Lautaret flåtarä]. 1. Gol de L., pass
i Dau-phinéalperna, 2,075 m. ö. h., genom
hvilket vägen går från Grenoble till Briancon. -
2. Gol de L., pass i Cottiska alperna, 2,875
m. ö. h., förenar Chabriéres dal i Frankrike
med den italienska Va-raita-dalen. Endast
en stig för lastdjur går öfver passet.
J. F. N.
Läutarit, miner., ett monoklint
jodatmineral i Atacamaöknens
salpeterlager af sammansättningen CaJ206.
A. Hiig.
Lairtenbach, (L. i m Elsass), by i
reg.-omr. Oberelsass, vid Lauch i Vogescrna. 2,162
inv. (1905). Bomullsspinneri och trådfabrik. J. F. N.
Lau’tenburg, stad i preussiska
reg.-omr. Marien-werder (Westpreussen), vid
Lautenburger see. 3,806 inv. (1905). Sågverk
och kvarnar. L. bcsökes som luftkurort.
J. F. N.
Läu’tenschläger, Karl, tysk teatertekniker, f. 1843
nära Darmstadt, d. 1906, var anställd vid åtskilliga
tyska scener, 1880-1902 vid hofteatern i München, där
han utvecklade en i många afseenden för scentckniken
banbrytande verksamhet: uppsättning af Wagners
musikdramer, Shaksperescenen (1889) och den vridbara
scenen (1896). Af L:s ar-
K. Lautenschläger.
beten må anföras Beschreibung einer
biihneneinricht-ung mit drehbarem buhnenpodium (1904)
och Die biihnentechnik im spie-gel der zeit (1906).
Lau’tental, bergsstad i preussiska
reg.-omr. Hildeshcim (Hannover), på Oberharz, 300
m. ö. h. 2,562 inv. (1905). Silfver- och blyhytta,
svafvelsyrefabrik. Luftkurort. J. F- N.
Lau’ter. 1. Namn på flera mindre vattendrag i
Tyskland. Det största är en biflod fr. v. till Rhen i
bajerska Pfalz, hvilken upprinner på Hardt, utmynnar
i Rhen nedanför Lauterburg och har en längd af 82
km. Mellan Lauterburg och Weis-senburg sträckte sig
förr på floden-s södra branta strand på en längd af
18 km. en osammanhängande rad af grafvar, vallar och
skansar (die Lauterburg er Unien, fr. les lignes de
la Lutter), hvilka tjänade till basis för åtskilliga
krigsoperationer. - 2. Landskommun i sachsiska kretsen
Zwickau, i Erzgebirge. 4,940 inv. (1905). Tillverkning
af papper, emaljarbeten, maskiner m. m.
l o. 2. J- F. N.
LälTter-Aargletscherna [-ärglct-]. Se A a r-glejt
schema och Finsteraargletschern.
Lau’teraarhorn [-ärhårn]. Se Lauterhorn.
Läu’terbach. 1. Kretsstad i hessiska
prov. Ober-hessen, vid Vogelsgebirge
och. Lauterbach. 4.056 inv. (1905). Linne-
och bomullsväfverier, tillverkning af hattar,
bleckvaror, papp m. m. - 2. By’ och luftkurort
i wurttembergska Schwarzwald-kretsen. 2,921
inv. (1905). Kallvattenkuranstalt. - 3. Hafsbad
på Rügens sydöstra kust, nära Putbus.
1-3. J. F. N.
Läu’terberg, by och luftkurort i preussiska
reg.-omr. Hildesheim (Hannover), vid
södra foten af Harz, 300 m. ö. h. 5,707
inv. (1905). Kallvatten-kuranstalt, som
årligen besökes af omkr. 6,000 kurgäster.
J- F. N.
Lau’terbrunnen, by i schweiziska kant. Bern, kretsen
Interlaken, på båda sidor om Hvita Liit-schine, vid
foten af Jungfrau. 2,545 inv. (1900). Jfr LUtschine.
J. F. N.
Lau’terhorn [-håra] 1. Lauteraarhorn [-ärhårn],
topp i nordvästra delen af Bern-alperna, 3,482 m. Se
Bern-alperna.
Läu’tern, stad. Se Kaiserslautern.
L’Åuteur de Robert Emmct [låtor de råbär ämé],
pseudonym. So Haussonville l, sp. 109.
Lauth, Franz Joseph, tysk egyptolog, f. 1822 i Arzheim
(Rhenpfalz), d. 1895 i München, blef 1869 professor
vid universitetet i München och konservator för de
egyptologiska samlingarna där. Hans arbeten vittna
om en viss genialitet, men deras underbyggnad
är rätt svag, hvarför resultaten ofta ej blifvit
bestående. De förnämsta äro: Manetho und der Turiner
Königspapyrus (1865), Die geschicht-lichen ergebnisse
der Aegyptologie (1869), Erklären-der verzeichniss der
zu München befindlichen denk-mäler des ägyptischen
alterthums (1875), Aus Aegyptens vorzeit (1879-80)
och en mängd tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
