Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laxfiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall gynnsammare än i Norge, hvars många laxälfvar
(antalet uppges till öfver 200) mestadels äro mycket
korta och tvärstupande. I 140 af dessa älfvar (alla
af betydenhet inberäknade) lära blott 3,240 km. vara
för laxen af naturen tillgängliga. Värdet af Norges
laxfiske beräknades i början af 1880-talet till
360,000 kr. årligen i medeltal (1,6 proc. af hela fisket).
1909 fiskades emellertid i hafvet vid Norges kuster ej mindre än 713,000
kg. lax till ett värde af 1,078,000 kr. förutom hafslaxöring.
Danmarks vattendrag sakna i allmänhet betingelsen för
laxfiske, och sådant förekommer blott i några få smärre
vattendrag på Jylland. Största fisket är det vid Frisenvold
i Gudenaa nära Randers, hvars afkastning på 1880-talet
beräknades till 8,000 kr. årligen. I hafvet omkring Bornholm
drifves däremot af danska fiskare ett rätt inbringande
laxfiske, hvilket för 1909 beräknades till 53,930 kg.
och 88,520 kr. Vida rikare än kontinentens laxfisken äro de
i Storbritannien och på Irland, hvilket senare land torde
vara det jämförelsevis laxrikaste i Europa. Af Storbritanniens
och Irlands minst 370 laxförande floder tillhöra 190 Irland,
80 England och de öfriga Skottland. Laxtillgången är högst
betydlig; värdet af Irlands laxfiske beräknades på 1880-talet
till 11 mill. kr. årligen, Skottlands och Englands till
resp. 5 1/2–7 och 2 mill. kr. Till denna rika laxtillgång
bidraga dels gynnsamma naturförhållanden (mildt klimat),
dels, med undantag för Skottland, flodernas ringa lutning,
hvarigenom en stor del (på Irland 6/7) af deras längd
blir tillgänglig för laxen, samt icke minst en förträfflig
lagstiftning. Världens rikaste laxfisken finnas vid
Nord-Amerikas västkust fr. o. m. Sacramentofloden t. o. m.
i Alaska. Där är det emellertid ej vår vanliga lax, som
fiskas, utan 5 andra laxarter, bland hvilka quinnatlaxen
(Oncorhynchus tschawytscha, se därom Laxsläktet)
är den största och mest betydelsefulla. I midten af 1900-talets
första årtionde beräknades utbytet af laxfisket i Förenta
staternas Stilla-hafsstater och Alaska till 121,287,650 kg.
med ett värde af 47,842,000 kr. Prisen voro sålunda låga.
Canadas laxfiske afkastade 1909 31,177,200 kr., hvaraf det
allra mesta från Stilla-hafskusten. Laxfisket i Förenta
staternas östra delar, vid Atlanten, sydligast i Connecticut,
lämnade 1905 ett utbyte af blott 39,211 kg. med ett värde af
76,612 kr. Bland andra laxformer, som äro föremål för fiske,
må nämnas Donaulaxen (S. hucho), rödingen (S. alpinus),
laxöringen m. fl. (se Laxsläktet), men dessa fisken
äro obetydliga i jämförelse med det af hafslaxen. I de
nordamerikanska "Stora sjöarna" fiskades emellertid inom
Förenta staterna årligen omkr. 1905 7,750,000 kg. lake trout,
en närmast med rödingen besläktad laxartad fisk.
Tiden för laxfisket är allestädes hufvudsakligen våren och sommaren,
då denna fisk är stadd på vandring uppåt floderna. I vissa trakter,
såsom södra Östersjön vid svenska och tyska kusterna, idkas
laxfiske med ref och med drifgarn tämligen långt ut till hafs, det
förra under senhösten och vintern, det senare på eftervintern
och våren. Likaså fiskas lax äfven vintertiden i Vänern. – Det
äldsta redskapet för laxfångst är sannolikt ljustret, hvarmed
laxen hugges, då den står på grundt vatten i älfvarna,
ofta på själfva lekplatserna. Numera är detta fiskesätt hos oss
förbjudet, men torde dock ännu förekomma i en och annan
aflägsnare bygd. F. ö. fångas laxen i mångahanda slags
fiskeinrättningar, såsom laxpator, laxkar, tinor eller mjärdar,
korgar eller "hoar" samt laxhus eller s. k. vrakfisken –
beräknade på, att laxen skall själf gå eller hoppa upp uti
dem eller, såsom vid det sistnämnda redskapet, drifvas dit in,
då han släpper sig baklänges ned med strömmen ("vräker"). Dessutom
tages lax med notar, på nät, med ref och med mete.
De förändringar, som våra viktigaste laxfisken under senare
tid undergått, belysas af följande tabell:
| Kg. | Kr. | 1800-talets senare del | Kg. | Kr. | År | |
| 1909 | ||||||
| 60,000 | 80,000 | medeltal för 6 år | Torne älf | 22,305 | 38,345 | » |
| 3,256 | 3,300 | 1878 | Gide älf | 1,000 | 1,700 | » |
| 54,600 | 45,000 | 1865 | Ångermanälfven | 11,965 | 923,913 | » |
| 37,400 | 32,000 | 1869 | Indalsälfven | 8,871 | 16,852 | » |
| 32,300 | 31,880 | 1878 | Ljungan | 1,201 | 2,402 | » |
| 38,497 | 37,606 | medeltal för 6 år | Dalälfven | 9,196 | 15,633 | » |
| 19,650 | 32,032 | » » 1877—82 | Mörrumsån | 23,002 | 55,785 | » |
| 17,905 | 32,900 | » » 6 år | Lagan | 24,600 | 50,000 | » |
| 2,120 | — | 1881—83 | Nissan | 238 | 456 | » |
| 5,574 | — | medeltal för 10 år | Ätran | 5,471 | 11,326 | » |
| 1,649 | 5,073 | » » 1 år | Viskan | 2,085 | 6,045 | » |
| 31,445 | 82,803 | » » 8 år | Klarälfven | 7,177 | 11,837 | » |
| 12,965 | 14,500 | » » 2 år | Gullspångsälfven | 320 | 800 | » |
| 12,634 | 17,935 | » » 1882—83 | Vid kusten af Blekinge | 13,570 | 34,335 | » |
| 121,316 | 151,540 | » » 1881—83 | Vänern | 108,000 | 191,100 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
