Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljusets böjning, fys. Se Diffraktion.
Ljusets diffusion, fys. Se Ljus, sp. 887.
Ljusets hastighet, fys. Se Ljus, sp. 888 ff.
Ljusets reflexion, fys. Se Spegel.
Ljusets spridning, fys. Se Dispersion.
Ljusfenomen, växternas. Fosforescens förekommer hos
många bakterier, särskildt i hafvet lefvande (se
Fotogena bakterier), hos marina dinoflagellater
(se Dinoflagellatæ), som till följd däraf
bidraga till "marelden", hos vissa hattsvampar
(se Lysved) och hos mjölksaften af Euphorbia
phosphorea. Fluorescens iakttages hos många
hafsalger. Det vackra smaragdgröna ljus, som utgår
från protonemat af den i berghålor växande mossan
Schistostega osmundacea, beror på dagsljusets
reflexion i egendomligt utbildade celler. Om den
skenbara, blixtlika ljusutvecklingen hos brandröda
blommor i skymningen se Purkinjes fenomen.
G. L-m.
Ljusfilter, Strålfilter, Färgfilter, fotogr., färgade
glasskifvor eller lösningar, som ha till ändamål att
afskilja - filtrera bort - de ljusstrålar, som ej
böra inverka på den fotografiska plåten. Ljusfiltren
bestå af färgade glas, eller glasskifvor öfverdragna
med en färgad gelatin- eller kollodiumhinna, eller
ock af en färgad lösning, innesluten i ett kärl med
planparallella glasväggar. Alltefter det ändamål,
för hvilket de äro afsedda, skiljer man på olika
slag af ljusfilter. Skyddsfilter, som användas i
mörkrumslyktan för att skydda de känsliga plåtarna
eller papperen för de kemiskt verksamma strålarna, äro
vanligen röda eller gula. Kompensationsfilter användas
vid bildens tagning i samband med ortokromatiska
plåtar (se Fotografi, sp. 1000) och ha till ändamål
att utjämna den spektrala färgkänsligheten hos den
fotografiska plåten, så att originalets kolorit
återges med samma valörer, hvarmed den ter sig
för ögat. Sektionsfilter, som genomsläppa vissa
bestämda områden af spektret, men fullständigt
absorbera andra, användas i trefärgsfotografien
(se Fotografi, sp. 1001). Monokromatiska
filter, som genomsläppa strålar af en enda
färg, d. v. s. ett jämförelsevis smalt område af
spektret, användas vid mikro- och astrofotografi.
J- Htzg.
Ljusform. Se Ljustillverkning.
Ljusfors, sulfitfabrik, träsliperi och pappersbruk
i Kullerstads socken, Östergötlands län, nära
Motala ströms utlopp i Glan, och nära L. station
å Finspångs -Norsholms järnväg. Tax.-v. 876.200
kr. (1910). Tillverkning af tidningspapper,
sulfitpåspapper, tapetpapper m. m. Tillhör det 1900
bildade Ljusfors aktiebolag (aktiekapital 600,000
kr.).
Ljusfux. Se Fux.
Ljusgård (ty. lichthof), bygnk., en mindre gård,
afskild från det för en byggnad i stad föreskrifna
gårdsrummet och afsedd att tillföra ljus och luft
till det inre af en byggnad. Enligt Byggnadsordningen
för Stockholms stad får en ljusgård icke vara mindre
än 7 kvm. och icke större än 20 kvm.; den får icke
ha mindre bredd än 2,5 m. och icke större bredd än
4,5 m. Den skall vara öppen upptill och nedgå till
gårdsplanet, där den skall stå i öppen förbindelse med
fria luften för ventilation. Nämnda byggnadsordning
skiljer mellan ljusgård och dagerbrunn. Dagerbrunnen
kan få ha ett ytinnehåll af endast 5 kvm., behöfver
icke nedgå till gårdsplanet och förses
i allmänhet med glastak. Boningsrum och
kök få icke ha fönster mot dagerbrunn.
I. G. C.
Ljusgårdsbildning, fotogr. Se Halation.
Ljushuggning l. Ljusningshuggning, skogsh., är en
afverkningsmetod, som användes i medelålders bestånd
för att tvinga de efter afverkningen kvarvarande
träden att öka sin tillväxt. Ljushuggning förekommer
i vårt land särskildt för tall och bok, då dessa
träd nått en ålder af 60 à 100 år. Vanligen uttagas
härvid 20 à 30 proc. af beståndets virkesmassa,
hvarvid man särskildt vinnlägger sig om att borttaga
mindre värdefulla träd. Den ökade tillväxt,
som vanligen efter fem års förlopp inträder i
de ljushuggna bestånden, placeras sålunda på de
kraftigare, kvalitativt goda träden. Tillväxten
minskas åter efter 15 à 20 års förlopp.
W. E-n.
Ljushult, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 4,847
har. 917 inv. (1910). Annex till Sexdrega, Göteborgs
stift, Kinds kontrakt.
Ljushål, bygnk., gemensam beteckning för hvarje slag
af hål eller afbrott, i vägg, tak eller bjälklag för
genomsläppande af ljus. Denna generella benämning
användes i hvardagligt tal dock endast om sådana
ljushål, hvilka icke behöfva tillslutas med glas. I
öfverkanten på ryggstycken och gaflar på bänkarna
i våra landtkyrkor finner man stundom hål borrade,
ljushål (ljuspipor), för insättande af ljus
vid de kyrkliga högtiderna. I. G. C.
Ljushölje, fys. Se Aureola 2.
Ljusinbrinning, kalas, som förr tillställdes af
handtverksmästare för gesäller, lärlingar och
umgängesvänner med "sexa" kl. 6 e. m. och annan
förtäring. Festen egde rum i okt., för att på festligt
sätt inviga den mörka årstiden, då man en ej obetydlig
del af dagen måste arbeta vid ljus.
Ljusinstitut. Se Finsen, N. R.
Ljusintensitet, fys. Se Fotometri.
Ljusknekt, ett under talgljusens tid brukligt,
pluggformigt samt upptill med en eller flera piggar
(och ofta en liten droppskål) försedt redskap att
stickas ned i en ljusstakes pipa och tjäna till fäste
för brinnande ljusstumpar, för att de ej måtte brinna
ned i (den vanligen ganska djupa) pipan.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
