Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nubb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enda hittills upptäckta guldfyndigheterna ligga
nära Röda hafvet under 22° n. br. och bearbetades
redan af fornegypterna samt under medeltiden, men
äro nu öfvergifna, ehuru de med säkerhet icke äro
uttömda. Större delen af landet ligger inom ett
nästan regnlöst bälte. Klimatet är följaktligen
ytterst torrt, men hälsosamt. – Befolkningen i N.,
som uppskattas till minst 1,5 mill., tillhör tre
i etnologiskt hänseende strängt skilda grupper:
de egentlige nubierna (arab. barabra,
sing. bérberi), i Nildalen till 4:e katarakten,
arabiska stammar, i Nildalen s. därom till Kartum och
dessutom i den till N. hörande delen af Libyska öknen
och dess sydliga fortsättning Bajudaöknen, samt
bischari och andra med dem nära besläktade stammar
(ababde i n., hadéndoa i s. m. fl.) i
öken- och stäpplandet ö. om Nilen (jfr Nuba och
 |
| Nubier. |
Bedsja). Af dessa ha nubierna (se fig.) alltsedan
Muhammed ʿAlis tid lydt direkt under Egypten, under
det att arab- och bischaristammarna lydde under sina
egna scheiker, som voro skattskyldiga och lydpliktiga
under kediven. I våra dagar ha dessa senare jämte
en mindre del af nubierna åter blifvit själfständiga
eller stå under någon mahdis lydnad. Närmare kännedom
härom saknar man h. o. h. Alla tre grupperna af
befolkningen utmärka sig för ovanligt kraftfull
och harmonisk kroppsbyggnad, som hos bischari ofta
antar en smidighet och ett naturligt behag, som äro
sällsynta i Europa. Hudfärgen är hos nubierna mörkt
chokladbrun, hos araber och bischari svartbrun, och
hos de bägge senare slagen prålar det manliga släktet
med en yppig, ytterst karakteristisk och konstrik, men
fettdrypande frisyr (se fig. 12 å färgpl. "Afrikanska
folk", till art. Afrika, hvilken framställer en
bischari). Liksom alla beduinstammar äro bischari och
araber stolta och krigiska, stundom vilda och grymma,
så i synnerhet de arabiske kababisch ("getherdar")
och baggara ("koherdar"), de mäktigaste stammarna
i Bajudaöknen. Sederna äro hos dem fullständigt
patriarkaliska, men deras muhammedanska religion (i
synnerhet hos bischari) är en tom skylt med mindre
betydelse än lokala vidskepliga bruk, utom när den
användes som fanatiserande upphetsningsmedel mot
utlänningarna: egypter, turkar och franker.
Förvärfskällor äro här
nästan uteslutande boskapsskötsel och karavandrift,
utom i Taka, där betydande jordbruk idkas. Nubierna i
Nildalen däremot äro nästan uteslutande jordbrukare
samt därför äfven ett mera stillsamt och fredligt
släkte, utmärkt både för uppriktig fromhet och en
i Orienten sällsynt ärlighet. En stor del af den
manliga befolkningen utvandrar i sin första ungdom
till Nedre Egyptens städer, förnämligast Kairo, där
de äro mycket eftersökta som tjänare, men de fleste
återvända efter ett par tiotal år till det kära
hemlandet. Antalet nubier i Egypten uppskattas till
omkr. 180,000. Som bofasta inbyggare bo nubierna i
riktiga, ofta ganska stora hus af Nilslam, under det
att araber och bischari vandra omkring med sina svarta
gethårstält. Industrien är i hela N. obetydlig och
består hufvudsakligen i förfärdigande af lergods,
husgerådssaker af trä och halm samt något ringa
järnsmide och väfnad. Den lokala handeln är också
obetydlig, men genom N. går en liflig transitohandel,
förmedlad genom karavaner, som till hamnarna vid
Medelhafvet och Röda hafvet sedan urminnes tid
från det inre Afrika fört elfenben, guldstoft,
strutsfjädrar och slafvar samt numera därjämte,
och hufvudsakligen, gummi, sennablad och hudar. Jfr
Zetterstéen, "Om nubierna" (i "Ord och bild", 1907).
H. A.*
Nubiiitet (lat. nubi’litas, af nubere, få en man),
en kvinnas äktenskapsmognad. Jfr Pubertet.
Nubiska språket betecknar i egentlig mening de
i Nildalen från l:a till 4:e katarakten bosatte
nu-biernas språk. Dessutom finnas i sydvästra
Kordo-fän några stammar, som själfva kalla sig
niiba och hvilkas språk, ehuru ej närmare kändt,
af offentliggjorda ordförteckningar synes vara nära
besläktadt med Nildalens nubiska. Som emellertid
invånarna i Kordofän i så hög grad varit utsatta
för de afrikanske slafhandlarnas röfvartåg, att
ordet nuba i flera trakter blifvit liktydigt med
"slaf", pläga Nildalens nubier undvika detta namn
och använda om sig själfva hellre den arabiska
benämningen baräbra (sing. bérberi), urspr, blott
förvrängning af grek. barbaros (barbar). Nubiskans
släktskapsförhållanden äro ännu outredda. Af Lepsius
hänfördes den obetingadt till negerspråken, hvaremot
Fr. Muller (i "Grrundriss der sprachwissenschaft",
1876) uppställde nubiskan jämte ful i västra
Central-Af rika m. fl. språk som en särskild grupp
vid sidan af semiternas, hamiternas, bantufolken,
negrernas och hottentotternas språk, men detta är
ingenting annat än osäkra hypoteser. Helt nyligen har
Reinisch försökt bevisa, att samtliga afrikanska
språk äro i grunden besläktade med hvarandra
och att nubiskan jämte barea och kunama bildar
en föreningslänk mellan den hamitisk-semitiska
språkstammen och de öfriga språken kring Nilen, men
hans bevisföring hvilar på alltför osäkra grunder för
att kunna anses öfvertygande. Andra, såsom Schuchardt,
ha försökt sammanställa nubiskan med baskiskan. Det
säkraste torde tills vidare vara att betrakta nubiskan
som intagande en alldeles isolerad ställning bland
de afrikanska språken. Om detta språks beskaffenhet i
äldre tider har man först för några år sedan erhållit
kännedom. Af uttalanden hos ett par äldre författare
har man visserligen kunnat draga den slutsatsen,
att nubierna, hos hvilka kristendomen omkr. 545 vann
insteg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0070.html
