Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paraguay - Paraguay-roux - Paraguayte. Se Matte - Paraheliotropism - Parahyba - Paraisten pitäjä - Paraitonion. Se Marmarica - Paraiyan. Se Paria 2 - Parakakurkio - Parakasein - Parakautschuk. Se Gummifabrikation och Hevea - Parakinon. Se Kinon - Paraklaser. Se Diaklaser - Paraklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid försiggingo presidentskiftena
i 25 år i regel fredligt och
författningsenligt. Partistriderna mellan "de
röde" (colorados, äfven kallade ciricos) och
"de hvite" (<i><blancos/i>) tilltogo vid sekelskiftet
i häftighet. I jan. 1902 störtade de förre
presidenten E. Auval, i aug. 1904 de senare
hans efterträdare Juan Ezcurra, 1908
tvangs presidenten Benigno Ferreiro af sin
vicepresident E. Gonzales Naveiro att afgå.
I jan. 1911 tvangs den nyvalde presidenten
Manuel Gondra att vika för sin krigsminister,
den energiske och sedan ett par år mycket
inflytelserike öfverste Albino Jara,
som därpå hade att bekämpa flera resningar
och i aug. s. å., sedan han låtit häkta
många af kongressens ledamöter, i sin tur
fängslades af sina egna officerare och tvangs
att afgå. Till provisorisk president utsågs
senatspresidenten Liberato Rojas. Denne bekämpade
från nov. s. å. med växlande framgång en af
expresidenten Gondra ledd resning och störtades i
febr. 1912 af "de röde", som uppsatte Pedro Peña
till provisorisk president. En ny resning nödgade
i mars s. å. denne att söka skydd på brasilianska
och argentinska krigsfartyg, Jara återvände
under den allmänna villervallan, men blef slagen
(maj), tillfångatogs under flykten och afled
kort därpå af sina sår (eller dödades). Omsider
inträffade lugnare förhållanden, då den nyvalde
presidenten Eduardo Schaerer, son till en
invandrad schweizare, tillträdde sitt ämbete
(15 aug. 1912). – Litt.: C. A. Washburn,
"The history of P." (1871), L. Schneider,
"Der krieg der tripelallianz gegen die republik
P." (3 bd, 1872–75), A. Rastoul, "Les jésuites
au P." (1907), I. Bäckman, "Blodiga dagar i
P." (1910), Koebel, "In jesuit land. The jesuit
missions of P." (1912), och Pastells, "Historia
de la compania de Jesús en provincia del P.", I
(Madrid, s. å.). J. F. N. V. S–g.
<b><Paraguay-roux/b> [-ä-ro], fr., Tinctura spilanthis
oleraceæ composita, farm., med., en tinktur,
som bereddes af 4 dlr färsk, blommande ört af
Spilanthes oleracea L. (i Syd-Amerika) och 2 dlr
Bertramrot (Radix Pyrethri), hvilka i 3 dagar
digererades med 8 dlr spiritus concentratus,
hvarefter kryddorna frånpressades och tinkturen
filtrerades. Paraguay-roux var ett prisadt
medel mot tandvärk. Ännu kraftigare i detta
hänseende verkade Paraguay-créosoté, som
var en blandning af 10 dlr P.-roux och 15 dlr
kreosot. De nämnda preparaten motsvaras numera
af Tinctura spilanthis composita, en mörkbrun,
skarpt brännande vätska, som beredes af lika
delar Herba Spilanth. olerac. (torkad) och
Bertramrot till 5 delar utspädd sprit. Ett
par droppar på en bomullssudd i en ihålig,
värkande tand samt pensling på tandköttet kring
denna plägar stilla smärtorna. En tesked af
tinkturen till ett vinglas vatten kan användas
till munnens sköljning. (C. G. S.)
<b></b>Paraguayte [-gwai’te]. Se Matte.
Paraheliotropism (af grek. para’, bredvid,
helios, sol, och tro’pos, vändning), Dagsömn, bot., rörelsefenomen hos bladen af växter,
t. ex. leguminoser, som utföra nyktitropiska
rörelser, bestående däri, att bladen vid stark
belysning ställa sina skifvor i ljusets riktning
genom att böja skaften uppåt. Ljuset träffar
till följd af denna paraheliotropiska rörelse
bladet i mycket spetsig vinkel, hvarigenom transpirationen nedsättes och
klorofyllet skyddas mot förstöring. -
Adj. paraheliotropisk.
G. L–m.
Parahyba [-ra-i’ba]. 1. (P. do Sul) Flod i
Brasilien, upprinner på Serra do Mar i staten
Sao Paulo, flyter först mot s. v., genombryter
därefter, i det den vänder sig mot n., Serra
Geral samt strömmar mellan denna och Serra
da Mantiqueira mot n. ö. in i prov. Rio de
Janeiro samt faller ut i Atlanten vid S. Joao
da Barra. Längd omkr. 900 km.; segelbar för
ångbåtar till Fidelis (50 km.). – 2. (P. do
Norte) En omkr. 370 km. lång kustflod i
brasilianska staten P., åt hvilken den ger sitt
namn, upprinner på Serra Borborema samt faller
ut i Atlanten nedanför staden P., bildande en
af mangleträsk infattad bred mynning. – 3. Stat
i Brasilien, mellan Pernambuco i s., Ceara i
v., Rio Grande do Norte i n. samt Atlanten i
ö. 74,730 kvkm. Omkr. 650,000 inv. (1913). Landet
är vid kusten flackt, längre in lågbergigt
och till större delen kalt. Endast längs
flodstränderna träffas högstammiga urskogar och
tjänlig åkerjord. Stundom inträffar långvarig
torka, som förorsakar missväxt med däraf
följande förlust af boskap. Hufvudnäringen
är kreatursskötsel; endast på låglandet och
längs några floder idkas jordbruk och produceras
bomull, sockerrör samt tobak, hvilka alster jämte
hudar och kautschuk utgöra exportvaror. Staten
utgjorde en del af den förläning, capitania
de Itamaracá, som P. Lopez de Souza erhöll
af Johan III, men började koloniseras
först 1584, när ett fäste (Sao Filippe)
anlades nära den nuv. hamnen Cabedello. –
4. Hufvudstad i nämnda stat, vid floden P.,
17 km. från hafvet. 35,000 inv. (1913). Hamnen
har ett djup af 4,2 m.; större fartyg ankra
vid Cabedello, vid flodens mynning. Socker,
bomull och kautschuk exporteras. Staden
anlades 1585, kallades <i><Frederickstad/i> af
holländarna och Felippea af spanjorerna, men
återfick sitt ursprungliga namn efter 1640.
1–4. (J. F. N.)
Paraisten pitäjä, finsk namnform för Pargas.
<b></b>Paraitonion. Se Marmarica.
Paraiyan (Paraiyar). Se Paria 2.
Parakakurkio, fors i Kalix älf (se d. o.).
Parakasein, fysiol, kem., en med kasein
besläktad substans, som bildas, när mjölkkasein
undergår löpning. Kaseinets koagulation
genom löpe anses bestå i en spjälkning,
vid hvilken å ena sidan parakasein, å andra
sidan en albumos (ty. molkeneiweiss) uppstår.
H. E.
Parakautschuk. Se Gummifabrikation, sp. 627–628,
och Hevea.
Parakinon, kem. Se Kinon.
Paraklaser, petrogr. Se Diaklaser.
Paraklet (grek. para’kletos), sakförare,
förespråkare, hjälpare. I N. T. återges det
af 1883 års sv. öfv. dels med "hugsvalare",
dels (1 Joh. 2: 1) med "försvarare"; 1912 års
öfv. har på sistnämnda ställe "förespråkare",
eljest "hjälpare". Ordet användes i 1 Joh. 2: l om Jesus Kristus själf, på alla öfriga ställen
(Joh. 14: 16, 26; 15: 26; 16: 7) liksom ock i det
senare, kyrkliga språkbruket om den helige Ande,
genom hvars sändande af Fadern till lärjungarnas
bistånd Jesu verk enligt dennes löfte skulle
efter hans död fullbordas. Äfven i dessa ställen
ligger emellertid i detta uttryck en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
