Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patentlagstiftning - Patentlogg - Patentlås. Se Lås, sp 157 - Patentmatta l. Sniljematta. Se Axmistermatta - Patentmedicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liksom i andra länder., sökas i de privilegia
exclusiva, hvilka regeringen i äldre tider
meddelade. I privilegierna för handtverkshusen
18 sept. 1668, genom hvilken författning
påbjöds upprättandet af större fabriker eller
"handtverkshus" på vissa orter, stadgades, att
om någon erhölle privilegium "uppå något arbete
eller manufactur, som anten aff honom sjelff
vore inventerat och uppfunnet, eller elliest
här tillförene intet practicerat", skulle han
hänvisas till något af handtverkshusen samt han
bekomma en del och handtverkshuset en del af
privilegiets afkastning. I de förnyade allmänna
manufaktur- och handtverksprivilegierna
af 29 maj 1739 utlofvades privilegium
exclusivum samt en lämplig gratifikation
ur manufakturfonden åt den, som gjort någon
uppfinning, hvilken med fördel kunde användas
i de inhemska manufakturerna. Någon rätt till
uppfinningsskydd kände dock dessa författningar
ej. Under senare hälften af 1700-talet
använde regeringen för att höja näringslifvet
premiering genom direkta penningunderstöd i
st. f. privilegia exclusiva. Sedan vid 1809
års riksdag en motion väckts om uppfinningars
privilegierande samt under de nästföljande åren
denna fråga varit föremål för både riksdagens
och regeringens uppmärksamhet, utfärdades
28 apr. 1819 en förordning om "privilegia
exclusiva för nya i riket förut okända
slöjdinrättningar, konster eller väsentliga
konstförbättringar", hvilken är Sveriges första
patentförordning. Privilegium meddelades åt
den, som uppfunnit eller i riket först infört
någon ny uppfinning. Utlänningar synas ej
ha varit berättigade till privilegium. Innan
privilegiet af K. M :t meddelades, granskades
uppfinningens nyhet af Kommerskollegium,
som jämväl hade att afge yttrande om det sökta
privilegiets lämplighet. Privilegietiden fick ej
sättas högre än 15 år. Sedan privilegiebrefvet
kungjorts i Post-och inrikes tidningar (själfva
beskrifningen skulle ej offentliggöras), kunde
enhvar inom 90 dagar däremot protestera och
påkalla förnyad pröf-ning af kollegiet. Sedermera
kunde privilegiet ej klandras. Inom viss tid
skulle uppfinningen utöfvas, vid äfventyr att
privilegiet eljest förföll eller meddelades
någon annan. - Kollegiets pröf-ningsrätt
väckte emellertid snart missnöje, och efter
upprepade framställningar från riksdagen
utfärdades 13 dec. 1834 en ny författning
i ämnet. Benämningen privilegium utbyttes
då mot "patent", som skulle meddelas af
Kommerskollegium enligt anmälningssystemet utan
föregående nyhets-pröfning. Däremot bestämde
kollegiet patenttiden efter uppfinningens vikt
och värde. Beskrifningen skulle vid patentets
förlust offentliggöras i ofvannämnda tidning,
och inom viss tid därefter kunde patentet
(på grund af bristande nyhet eller felaktig
beskrifning) klandras hos kollegiet, där
tvisten afgjordes genom af parterna valda
kompro-missarier. Sedermera kunde patentet ej
klandras. Inom två år och sedermera årligen
skulle uppfinningens utöfvande styrkas hos
kollegiet. Utlänning kunde erhålla patent,
men måste inom ett år öfverflytta hit eller
öfverlåta patentet på svensk undersåte. - Ny
patentförordning utfärdades 19 aug. 1856. De
väsentligaste nyheterna i denna författning voro
följande. Patent fick ej meddelas på läkemedel
eller på uppfinning, hvars begagnande
strede mot gällande lag, allmän säkerhet
eller goda seder. Endast uppfinnare blefvo
berättigade till patent. Utlänning kunde inneha
patent, men skulle representeras af här bosatt
ombud. Klandertalan kunde utan inskränkning till
viss tid anställas hos allmänna domstolarna. -
Sedan K. M:t 11 maj 1877 tillsatt en kommitté
för att bl. a. utreda gagnet af patentskydd
samt, därest det skulle finnas ändamålsenligt,
utarbeta förslag till ny patentförordning,
afgaf denna kommitté betänkande i ämnet 6
nov. 1878. Ny patentförordning utfärdades 16
maj 1884. I denna författning stadgas med viss
begränsning, som emellertid i praxis ej kommit
att iakttagas, nyhetspröfning med uppbud. Till
patents erhållande är endast uppfinnare,
svensk eller främmande, eller uppfinnares
rättsinnehafvare berättigad. På uppfinning,
hvars utöfning skulle strida mot lag eller
goda seder, må ej patent meddelas. Afser
uppfinning lifs- eller läkemedel, må patent
ej meddelas på själfva varan, utan endast på
särskildt sätt för dess tillverkning. Bifalles
patentansökning, offentliggöres beskrifningen
genom patentmyndighetens (se Patent- och
registreringsverket) försorg. Patenttiden är
för alla patent lika eller 15 år, räknadt
från den dag, då ansökningen inkom, dock
att, om någon utan att söka nytt patent vill
erhålla s. k. tilläggspatent på förbättring
af en för hans räkning patenterad uppfinning,
sådant patent icke meddelas för längre tid än
den, under hvilken det förra patentet förblir
gällande. För hvarje patent med undantag af
tilläggspatent skola vissa successivt stigande
årsafgifter erläggas, vid påföljd att patentet
eljest förfaller. Utöfningsbevis skall ej längre
ingifvas, men uppfinningen dock inom viss tid
utöfvas inom riket. Underlåtenhet att utöfva
uppfinningen medför emellertid numera, enligt
1902 vidtagen ändring i patentförordningen,
icke som förut patentets förlust, utan endast
skyldighet att lämna licens. Oaf-sedt om den
patenterade uppfinningen utöfvas eller icke,
må K. M:t, där så pröfvas nödigt, förordna, att
uppfinningen skall upplåtas till allmänhetens
fria begagnande eller utöfvas för statens
räkning. Såväl i dylika fall som i händelse af
tvångslicens eger patenthafvaren njuta ersättning
för honom tillskyndad förlust. Tvist om patents
giltighet eller om meddelande af tvångslicens
handlägges i första instans af Stockholms
rådstufvurätt. Vid behandlingen af mål om
tvångslicens skola, utom domfördt antal af
rådstufvurättens ledamöter, tre i industriella
förhållanden kunniga män, utsedda för ett år
i sänder, ha säte och stämma i rätten. Mål
rörande intrång i patenträtt handlägges af
den domstol, inom hvars domvärjo förseelsen
begåtts. - Patentförordningen af 1884 är för
närvarande föremål för omarbetning, och det
torde vara att förvänta, att blifvande förslag
till ny författning i ämnet kommer att förete
åtskilliga ej oväsentliga afvikelser från den
nuvarande. H. E. G. H. (H.Htn.)
Patentlogg, sjöv., gemensam benämning på
patenterade släp- och visarloggar. Se Logg.
Patentlås, mek. Se Lås, sp. 157.
Patentmatta 1. Sniljematta, text. Se
Axminstermatta.
Patentmedicin, läkemedel, hvars sammansättning
hålles hemlig, således detsamma som arcanum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
