Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pennsylvania - Pennsylvania dutchmen, eng. Se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1184 - Pennsylvaniasystemet. Se Fängelsesystem, sp. 255 - Pennteckning. Se Handteckning - Pennula ecaudata, zool. Se Hawaiiöarna, sp. 117 - Penny - Penn Yan - Penny magazine - Penny-porto-billen. Se Frimärke, sp. 1447 - Pennyweight - Penobscot - Peñon de Velez de la Gomera. Se Gomera 2 - Penonome - Penrhynöarna. Se Manihikiöarna - Penrith - Penryn - Pensa, lat. Se Pensum - Pensacola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staten minst ett år och i valdistriktet minst 2
månader före valet samt betalt stats- eller en
grefskapsskatt under de senaste två åren och
minst en månad före valet. Representationen
(general assembly) består af en senat af 50
ledamöter, valda för 4 år, hvaraf 25 afgå
hvartannat år, och ett representanthus af 207
medlemmar, valda för två år. Samma valmän
välja båda husen vid den General assembly
election, som hålles hvartannat år. Äfven
guvernören väljes direkt för 4 år samt de 7
ledamöterna i högsta domstolen (deras valperiod
är 15 år). Till unionens kongress sänder P. 2
senatorer och 36 representanter. – Staten är
delad i 67 grefskap. Dess hufvudstad är
Harrisburg. Statsinkomsterna stego 1 dec. 1912–30
nov. 1913 till 45 mill. doll. (inberäknadt ett
öfverskott från föregående år på 9,8 mill.),
utgifterna till 37,5 mill. Värdet af fast egendom
beräknades 1913 till 4,17 milliarder doll., af
annan egendom öfver 6,5 milliarder doll. Äfven
i rikedom kommer P. näst New York.
Historia. De förste kolonisterna i P. voro
svenskar (se Nya Sverige) och holländare,
hvilka sistnämnda 1655 togo den svenska
andelen i besittning, men senare måste vika
för engelsmännen. Karl II förlänade 14 mars
1681 åt W. Penn, som ersättning för en hans
fordran hos kronan, ett stort landområde v. om
Delaware och n. om Maryland, hvilket han ökade
genom att af indianerna köpa 20,000 acres jord
och öfverlät åt sina förföljda trosbröder
kväkarna. De förträffliga lagar, som Penn
gaf den efter hans fader uppkallade kolonien,
och i synnerhet den fullständiga trosfrihet,
som där rådde, lockade dit tusentals emigranter
af alla bekännelser: engelska kväkare, skotska
och irländska presbyterianer, tyska mennoniter,
franska hugenotter. Sin första författning erhöll
kolonien 1683, grundad på allmän rösträtt och
garanterande samvetsfrihet; alla ämbetsmän
skulle väljas af folket, som själft utöfvade
beskattningsrätt, och Penn förbehöll sig
endast guvernörskapet. Gränsen mot Maryland
(lord Baltimores område) var länge omtvistad,
men 1763–67 fastställdes den s. k. "Mason and
Dixon line" (se d. o.), som sedan blef ryktbar
såsom gräns mellan fria och slafstater. Landet
tillhörde till största delen kväkare, som bodde i
England och förvaltade det genom deputerade. 1776
upphäfdes den gamla författningen, och folket gaf
sig en ny, på republikanska principer grundad
författning. I befrielsekriget tog P. verksam
del, och flera afgörande drabbningar stodo
på dess område. Nordvästra delen af staten
(intill Eriesjön och n. om 42:a breddgraden),
som New York och Massachusetts öfverlämnat
till förbundsregeringen, köpte P, 1792. 13
dec. 1787 antog P. unionens författning.
J. F. N.
Pennsylvania dutchmen [penslvei’niə da’tʃmən],
eng. Se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1184.
Pennsylvaniasystemet. Se Fängelsesystem, sp. 255.
Pennteckning. Se Handteckning.
Pe’nnula ecaudäta, zool. Se Hawaiiöarna, sp. 117.
Penny [pe’ni], plur. pence [pe’ns], eng. (släkt
med sv. penning), engelskt bronsmynt =
1/iz shilling = 1/24o pmd sterl. = 7,5
öre. Myntstycken
å 1/2 penny, V* penny (farthing), å 2, 3,
4 (groat 1. jourpence} och 6 pence präglas
äfven. De fyra sistnämnda äro af silfver. Pennyn
förekom som
riksmynt redan på 700-talet och var då af
silfver. 1672 började man prägla halfpennyn
och farthingen i koppar; från 1797 slogs äiven
helpennyn i koppar, tills 1860 bronsen trädde i
stället. Förkortningsmärket för pence är d. (af
lat. denärius).
Penn Yan [-ja’n], by i nordamerikanska staten
New York, vid Keuka-sjöns utlopp. 4,597
inv. (1910). Flera högre skolor: Penn
Yan academy (1859) och Keuka college
(1890). Tillverkning af papper och skodon samt
sågverk; utförsel af frukt och vindrufvor.
J. F. N.
Penny magazine [pe’ni mägosl’n], eng., benämning
på serier af nyttig folkläsning, utkommande i
häften å l penny. I Sverige ha fordom motsvarande
publikationer burit namnet s k i 11 i n g s-m
a gasi n.
Penny-porto-billen. Se Frimärke, sp. 1447.
Pennyweight [pe’nio;éit], eng., förkort,
dwt. (jfr Penny), en engelsk mynt- och
medicinalvikt = 24 grains = 1/2o ounce = 1/24o
troy-vikt (se d. o.).
Penobscot [ponå’bsket], flod i nordamerikanska
staten Maine, upprinner nära Canadas gräns och
faller ut i Penobscot-viken af Atlanten. Längd
480 km. Till Bangor, 85 km. från mynningen,
är den f ärbar för fartyg af 4 m. djuplek.
Penõn de Vélez de la Gomera [penjå’n de ve’-leth
de la gåme’ra]. Se Gom e ra 2.
Penonome, stad i republiken Panama, nära södra
kusten. Omkr. 15,000 inv. J. F. N.
Penrhynöarna [pe’urin-]. Se Manihiki-ö arn a.
Pe’nrith, stad i engelska grefskapet Cumberland,
vid järnvägen till Carlisle, 8,973 inv. (1911). I
de romantiska omgifningarna ligga flera slott,
bl. a. Brougham hall.
Penryn [pe’nrin], stad i engelska grefskapet
Cornwall, vid CL arm af Falmouth harbour. å,092
inv. .(1911). Stenbrott, fabriker.
J. F. N.
Pe’nsa, lat. Se Pensum.
Pensacola [pensekåü’le], stad i nordamerikanska
staten Florida, ligger nära statens västra
gräns mot Alabama på nordvästra sidan af
Pensacola-viken och är utgångspunkt för
bl. a. Louisville and Nash ville järnvägen, som
anlagt stora magasin och dockor i staden. 22,982
inv, (1910), till stor del färgade. Inloppet
till den 43 km. långa och 19 km. breda från
Mexikanska viken inträngande P e n-sacolaviken
försvaras af forten Pickens och Mc Rae. Ungefär
2 km. nordligare och nästan midt för inloppet
ligger fortet San Carlos de Bar-rancas. På
fastlandet ö. om det sistnämnda har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
