Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perm - Perman, Hans. Se Olivecrona - Perman, Emil Samuel - Per mandatarium - Permanens - Permanent - Permanenthvitt - Permanganat - Permansiv - Permeabel - Permeabilitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Perman-Permeabilitet
504
Moskva. En kraftig väckelse till kolonisation
och grufdrift gaf familjen Strogonov, som på
1500-talet erhöll ofantliga områden vid Karna
och Tjuso-vaja och sedermera utbredde sin
verksamhet. Den växande handeln med Sibirien
gaf en ny impuls åt landets utveckling. Denna
handel hade sin medelpunkt i städerna P. och
Solikamsk. Äfven Kungur blef en framstående
handelsplats. På 1600-talet blef marknaden
i Irbit en centralpunkt för handeln mellan
Ryssland och Sibirien. - 2. Hufvudstad i
nämnda guvernement, på vänstra stranden af
Karna, vid järnvägen från Petersburg förbi
Yjatka och Jekaterinburg till Tjeljabinsk och
Sibirien. 61,600 inv. (1911). Biskopssäte,
ett gymnasium för gossar och ett för flickor,
prästseminarium, realskola. Bredvid staden finnes
en statens kanon verkstad, som sysselsätter
omkr. 7,000 pers. Handeln är liflig, enär
P. är mellanhand mellan den sibiriska och
ryska varuomsättningen. Ett nybygge vid det
nuv. P. fanns redan 1568, grund-lagdt af en
Strogonov. 1781 fick orten officiellt namnet P.
(J. F. N.)
Perman, Hans. SeOlivecrona.
Perman, Emil Samuel, kirurg, f. 6 juni
1856 i Östersund, student i Uppsala 1876,
med. kandidat 1882, licentiat 1887 och doktor
1889. Han utnämndes till docent i kirurgi
vid Karolinska institutet 1891, uppfördes å
andra förslagsrummet till e. o. professuren
i kirurgi där 1895 och tog 1896 afsked från
docenturen. P. var 1892-99 öfverläkare vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn och utnämndes 1899 till öfverläkare
vid Sabbatsbergs sjukhus’ kirurgiska
afdelning. P. har skrifvit bl. a. Bidrag till
den operativa behandlingen af höftledsankylos
(gradualafh., 1888) samt de i "Hygiea"
införda uppsatserna Bidrag till kännedomen om
pylorusresektion och gastroenterostomi (1890),
Om blåsstenens diagnos och behandling (1894),
Om operativ behandling af blåssten i Stockholm
under åren 1879-1891 (1894), Redogörelse för 42
gastroenterotomier (1899), Om indikationerna
för operationer vid appendicit (1904) m. m.
(R. T-dt.)
Per mandatärium, lat., genom bemyndigadt ombud.
Permane’ns (af lat. permaner e, förbli,
fortvara), fortvaro, varaktighet, beständighet.
Permanent (af lat. permaner e, förbli, fortvara),
förblifvande, ständig, fortgående, oafbruten,
fast, stående. Motsats: intermittent. -
Permanenta (1. fria) axlar, mek. Om en fast
kropp, som är fritt rörlig åt alla sidor kring
en orubblig punkt, får en stöt, bringas den
i rotation kring denna punkt. Den geometriska
axel, kring hvilken rörelsen eger rum, förändras
i allmänhet oupphörligt; men i vissa fall kan
kroppen, om den börjar rotera kring en viss axel,
fortsätta rotationen likformigt kring denna, så
framt icke några nya krafter verka på den. För
att detta skall ega rum, måste rotationen börjas
kring någon af de tre trög-hetshufvudaxlarna,
som gå genom nämnda punkt, och dessa axlar
sägas då vara permanenta (fria) axlar. Jämväl
om kroppen är fullkomligt fri samt börjar
rotera kring en af de tre genom tyngdpunkten
gående tröghetshufvudaxlarna, fortsätter den
sin rörelse likformigt kring samma axel. Denna
är då en permanent (fri) axel. - Per-
manenta bad. Se Karbad, sp. 911. - Permanenta
gaser. Se Gas, sp. 771 (äfven Inkoercibla och
Koercibel).
- Permanenta magneter. Se Magne-tism, sp.
491. - Permanenta mellan-batterier.
Se F ä s t n i n g, sp. 318. -Permanenta
skiljedomstolen i Haag. Se Skiljedomstol. -
Permanenta vallar. Se Gräsvall, sp.
483. - Permanent befästning, fortif.
Se Befästningskonst, sp. 1196 ff.,
och Fästning.
- Permanent neutralitet.
Se Neutralitet, sp. 845.
G.R.D.-
Permane’nthvitt, detsamma som barythvitt. Se
Färg, sp. 274.
Permanganat, kem., öfvermangansyrans salt. Se
Mangansalter.
Permansiv, gramm., ett tempus i kilskriftsspråk
(se d. o., sp. 19).
Permeäbel (af lat. permeäre, genomgå),
genom-tränglig.
Permeabilitet (jfr Permeäbel). 1. Geol.,
berg- eller jordarters förmåga att
genomsläppa vätskor. - 2. Fys. Magnetisk
permeabi-litet, magnetisk i n d u k t i
onskoef f i-cient (Maxwell) 1. magnetisk
ledningsförmåga (W. Thomson), motsvarar inom
magnetismen dielektricitetskonstanten inom
elektricitetsläran. Införes en kropp i ett
magnetiskt fält, blir den själf en magnet
(se I n d u k t i o n 2 a). Den uppkommande
magnetismen beror utom af magnetfältets styrka
äfven af kroppens beskaffenhet. För att uttrycka
detta tillskrifver man de olika ämnena olika
permeabilitet, som då utgör ett mått på ämnets
förmåga att draga till sig magnetiska kraftlinjer
(dess genomtränglighet för kraftlinjer, hvaraf
namnet). Om vi vid det i I n d u k-t i o n 2
c beskrifna induktionsförsöket införa stafvar
af olika ämnen i den inre spolen, erhålla
vi olika utslag på den med den yttre spolen
förbundna galvanometern, alltefter ämnets
permeabilitet. Härpå grunda sig de viktigaste
metoderna för bestämning af permeabiliteten. Den
i den anförda artikeln gifna Faraday-Maxwellska
lagen må här kompletteras sålunda: Om
antalet af de utaf en sluten ledning omfattade
kraftlinjerna förändras, induceras i ledningen
en elektromotorisk kraft, som är proportionell
mot produkten af mediets permeabilitet och den
hastighet, hvarmed nämnda antal förändras.
För vacuum ("världsetern") är permeabiliteten
= 1. Materiella ämnen kunna vi indela i två
grupper:
A. Ferromagnetiska 1. starkmagnetiska
ämnen. Permeabiliteten stiger till höga belopp
(t. ex. för järn till öfver 5,000) och är
starkt variabel med magnetfältets styrka.
Hit höra endast järn, nickel och kobolt samt
vissa legeringar ("Heuslers legeringar").
B. Svagmagnetiska ämnen. Permeabiliteten
skiljer sig föga i värde från l och är
tillnärmelsevis oberoende af magnetfältets
styrka. Denna grupp indelas ytterligare i
a) Paramagnetiska ämnen. Permeabiliteten är
större än 1. Hit höra bl. a. aluminium, krom,
mangan och platina; b) Diamagnetiska ämnen.
Permeabiliteten är mindre än 1. Hit räknas
antimon, vismut, guld, silfver, koppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
