Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, Nils - Persson, Karl, i Stallerhult - Persson, Daniel, i Tällberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aktiebolag (1891) med dess i nordliga
Norge belägna storartade anläggningar och
koppargruffält. Det var äfven P., som i början
på 1890-talet satte i gång försöksdriften på
de stora, sedan till ett engelsk-amerikanskt
bolag öfverlåtna järnmalmsfälten vid Dunderland
i Norge. Bland andra industriella verk och
affärsföretag, till hvilka P. gifvit uppslag
eller i hvilka han varit i stor utsträckning
intresserad och ledande, märkas Hälsingborgs
ångtegelfabrik (1880), Skromberga stenkols-
och lerindustriaktiebolag (1886), Hälsingborgs
kopparverksaktiebolag (1900), Hälsingborgs
sockerfabriksaktiebolag etc. I Hälsingborgs
kommunala lif har P. under en lång följd af år
intagit en ledande och inflytelserik ställning
samt innehaft ett antal förtroendeuppdrag:
ledamot af drätselkammaren 1867-1903, däraf
vice ordf. 1886-93 och ordf. 1894-1903,
stadsfullmäktig 1876-1908, vice ordf. 1897-1903
och ordf. 1904-08. Han var nederländsk vice
konsul 1875-1903 och därjämte tysk konsul
1894-1909. Han representerade Malmöhus’
län i Första kammaren 1898-1902. P. har
lämnat frikostiga understöd till André-
och Nordenskiöldsexpeditionerna och gjort
betydande donationer till välgörande
ändamål. Han var på sin 70-årsdag
föremål för stora allmänna hyllningar.
T-s.
Persson, Karl, i Stallerhult, riksdagsman, f. 24
okt. 1844 i Korsberga socken, Skaraborgs län,
öfvertog 1871 efter ingånget gifte svärfaderns
hemmansdel i födelsesocknen och hade användts i
flera kommunala värf, när han 1881 af Vartofta
och Frökinds domsaga valdes till led. af
Andra kammaren, som han sedermera oafbrutet
tillhört. Som protektionist deltog P. 1888 i
nya landtmannapartiets bildande, men då han
var stark sparsamhetsifrare och af politiskt
moderat kynne, drogos hans sympatier snart mera
åt det gamla landtmannapartiet, till hvilket han
anslöt sig 1892. Af det genom sammanslagningen
1895 förenade partiet invaldes han 1899 i
förtroenderådet och bekläder från 1912 samma
funktion i landtmanna- och borgarpartiet. 1888-90
led. af lagutskottet, har han från 1891 oaf
brutet tillhört statsutskottet. Med stöd af
ett ovanligt starkt minne har han småningom
kommit att utgöra ett lefvande lexikon rörande
mångfaldiga grenar af statsförvaltningen, och
hans deciderade sparsamhetstendenser ha vanligen
fört honom i främsta ledet vid nagelfarandet af
begärda anslag, ej minst militära. Också var han
motståndare till härordningsförslagen af 1892 och
1901, då han tillhörde försvarsutskottet. Som
vice ordf. i 1904 års läroverksutskott
inlade P. ej ringa förtjänst om den då antagna
läroverksreformen. Tidigt betygade P. sin sympati
för en moderat rösträttsreform, men hyste en
afgjord obenägenhet för den proportionella
valprincipen och bekämpade 1904-07 alla på
dess grundval byggda förslag. Vid båda urtima
riksdagarna 1905 tillhörde P. det särskilda
utskottet för behandling af i samband med
unionens upplösning stående spörsmål. 1909-11
trädde P. mer i förgrunden, då han uppträdde
till Lindmanska regeringens försvar mot
vänsterpartiernas anfall, men har sedermera åter
intagit en mera tillbakadragen ställning. Han
har från 1907 varit led. af talmanskonferensen
och var vid sommarriksdagen 1914 led. af försvarsutskottet. Sju
gånger statsrevisor, har P. också fått sin
arbetsförmåga erkänd af regeringen genom
inkallande i en stor mängd kommittéer, bl. a. för
sammanslagning af post- och telegrafverken
(1899-1901), civila pensionskommittén
(1899-1902), löneregleringskommittén (fr. 1902)
och försvarsberedningarna (fr. 1911), liksom
han från 1908 tillhört Civilkommissionen. I sin
hemorts landsting har han haft plats 1885-92 och
från 1896 (1902-10 som vice ordf. och från 1911
som ordf.). V. M.
Persson, Daniel, i Tallberg, riksdagsman,
f. 10 mars 1850 i Laknäs by, Leksand, Dalarna,
där fadern var hemmansegare och häradsdomare,
deltog i ungdomen flitigt i skogs- och
jordbruksarbetet, men kom äfven rätt snart
att vara fadern behjälplig vid bouppteckningar,
arfsutred-ningar, skogsfördelningar och auktioner
m. m. Han tillvann sig därvid förtroende
för duglighet och ordentlighet och erhöll
med tiden flera kommunala förtroendeuppdrag
samt uppställdes vid riksdagsupplösningen 1887
till motkandidat mot Liss Olof Larsson, hvars
arbete för lifsmedelstullar och politiska
utveckling i allmänhet föga öfverensstämde
med valmännens önskningar. Valförrättarens
åtgärd att på grund af förment tvetydighet
kassera i Leksand afgifna 492 valsedlar ledde
till, att vid elektorsvalet Liss Olof Larsson
erhöll 11 röster eller en mer än P., som eljest
erhållit samtliga 21. Det af K. M:t påbjudna
nya valet egde rum först så sent, att P., som då
valdes, ej hann deltaga i sommarriksdagen. Yid
höstvalet erhöll P. ett stort antal röster,
men lyckades först vid valet 1890 undantränga
Liss Olof Larsson och har alltsedan 1891 års
riksdag tillhört Andra kammaren. Slagfärdig
och fyndig i debatten, klipsk och förslagen,
energisk och arbetsam, tilldrog han sig icke
blott ganska snart bemärkthet, utan har ock med
åren blifvit en af kammarens och sitt partis mest
inflytelserika medlemmar. Efter ledamotskap
i tillfälliga utskott (1892, 1894-96)
och suppleantskap i konstitutionsutskottet
(1893) och i statsutskottet (1897-99) har
han varit led. af statsutskottet 1900-09
och af jordbruksutskottet sedan 1910 (vice
ordf. 1910-11 och ordf. 1912-14). Han har
dessutom varit led. af pensionsutskottet
1899, särskilda utskottet vid båda urtima
riksdagarna 1905, ångpannelagutskottet
1906, prästlöne-regleringsutskottet 1909
och 1910 samt folkpensioneringsutskottet
1913. P. förordnades till vice talman 1913 och
1914. Han har dessutom varit flitigt anlitad för
kommittéuppdrag: ang. granskning af tullverkets
stater (1900-02), befästningsanordningarna
vid Boden (1905-06), försvarskommittén
(1907-09), skiftesstadgekommittén
(1906- 11), fögderiförvaltningskommittén
(1909-12) och af fjärde försvarsberedningen
(ang. öfningstiden, 1911-14). F. n. är han
led. af civilkommissionen (sedan 1911) och af
jordbrukskommissionen i Kopparbergs län samt
af järnvägsrådet. Redan 1893 motionerade P. om
nedsättning af valbarhets-census till Första
kammaren till hälften och om arfvode till dess
ledamöter. Förslaget, som förnyades 1894, blef,
då det åter framställdes 1907, den omtalade
s. k. Tällbergslinjen, som gaf uppslaget till
den lösning af rösträttsfrågan, hvarvid riksdagen
stannade. P :s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
