Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 665-666 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersburg, Sankt, ryska rikets hufvudstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mariateatern (för operor, med världsberömd
balett), Alexandrateatern (fig. 7; för ryska
dramer och lustspel) och Mikaelsteatern (för
franska, tyska och ryska föreställningar). Vidare
finnas två stora cirkusbyggnader, kafékonserter
och sommarförlustelseställen (i Zoologiska
trädgården, i Vauxhall, i Pavlovsk m. fl.).

På välgörenhetsanstalter är P. rikt. Det
finnes omkr. 500 sådana med en kapitaltillgång
af 50 mill. rubel. De underhållas dels af
kronan, kejsarhuset, staden, guvernementet,
dels (och till största delen) af enskilda
donationer. De äro af olika slag: skolor, sjuk-
och fattighus, uppfostringsanstalter etc. Den
största är det af Katarina II 1770 grundade
hittebarnshuset, som med sina byggnader, gårdar
och trädgårdar upptar nära ett helt kvarter (vid
Moikakanalen). Det mottar årligen omkr. 8,000
barn. Det eger flera fabriker, hvilkas vinst
ingår i dess årsinkomster, och alla teatrar och
andra offentliga nöjesanstalter måste betala
afgifter till detsamma. Därigenom sättes det i
tillfälle att underhålla skolor och barnhus, ett
kvinnligt seminarium och kvinnliga yrkesskolor
af flera slag. Dess årsutgifter belöpa sig till
omkr. 1 mill. rubel. Sedan det grundlades, har
det uppfostrat öfver 1 mill. barn. – Dessutom
finns det omkr. 100 asyler för sjuka, 150 för
barn, vidare spisningsanstalter, nattasyler,
barnkrubbor o. s. v. samt ett 50-tal sjukhus.

P. har 8 begrafningsplatser i stadens omedelbara
närhet, dessutom 2 på ett afstånd af 10 och 18
verst från staden. Dit föras liken på järnväg;
en gång hvarje dag afgår ett tåg med kistor och
sörjande till dessa platser.

Penningväsen, industri och handel. P. är
Rysslands förnämsta bank- och
finansplats. Frånsedt statens penninginstitut,
såsom statsbanken, adels- och bondebankerna,
har det 8 stora aktie- och handelsbanker, tre
solidariska kreditsällskap, en stadshypoteksbank
och flera ansenliga privatbanker. Dess
fondbörs är den enda af betydelse i Ryssland;
dessutom finnas en varubörs och en särskild
spannmålsbörs. Nästan alla ryska försäkringsbolag
ha sina hufvudkontor i P., likaså de stora
transport- och speditionsföretagen. –
Som industristad når det ej Moskva i
betydelse. Samtliga industriella företag voro
1912 685 med 134,455 arbetare och ett årligt
produktionsvärde af 397,191,000 rubel. Fabrikerna
fördelades på olika industrier sålunda:

	Fabriker	Arbetare	Produktionsvärde i 1,000-tal rubel
Textilindustri	45	30,332	89,544
Metallindustri	168	39,428	95,295
Lifsmedelsindustri	91	18,180	74,175
Kemisk industri	35	9,592	47,944
Förarbetning af råvaror från djur	27	8,717	39,661
Diverse	319	28,206	50,572

Bland de större verkstäderna märkas de staten
tillhöriga Nya amiralitetet, Baltiska varfvet
(1856), Isjoraverken vid Kolpino (1705),
Obuchovski stålverk (1863), alla för skeppsbygge
och pansarplåttillverkning, samt Trubotjnij
savod (artilleripjäser), vidare de enskilda:
Putilovverken (1873), det
största industriella företaget i P. (12,000
arb.), bestående af järn- och stålverk,
maskinverkstad, skeppsvarf, kanongjuteri m. m.,
Fransk-ryska verken (franskt kapital, 12,5
mill. rubel), på vänstra Nevastranden midtemot
Baltiska varfvet, maskinverkstad med gjuteri
samt valsverk och rördrageri, Aleksandrovskij
mechanitjeskij savod (mek. verkstad)
vid Nikolaijärnvägen, Nevskij skeppsvarf
(1891), skeppsbyggen och lokomotivverkstad,
Mertens valsverk (1877), A.-b. Parviainen
(artilleripjäser), Westfaliska unionens
spikfabrik (1874), Petersburgs metallfabrik
(järnkonstruktioner och brobyggnader samt
pansartorn), Lessners maskinfabrik (torpeder,
motorer och ångmaskiner), maskinfabriken Ludvig
Nobel (1862, hufvudsakligen dieselmotorer),
Kupferwalz- und rohrenwerke, vorm. Rosenkranz,
de elektriska verkstäderna Siemens & Halske,
Schuckert-werke, Tudor m. fl., L. M. Ericssons
telefonverkstad. Bland öfriga företag
förtjäna nämnas Tentelevs stora kemiska
fabrik (syror, anilinfärger, superfosfat),
flera sprängämnesfabriker, rysk-amerikanska
gummifabriken Treugolnik (1860, 8,000 arb.,
hufvudsakligen gummigaloscher, årstillverkning
öfver 20 mill. rubel), det stora statstryckeriet,
stora ölbryggerier, bl. a. Kalinkins (från
Katarina II:s tid, det största i Ryssland),
G. Bormanns, Blickhan & Robinsons choklad- och
konfektfabriker, ett stort sockerraffinaderi
(Königs), Bogdanovs (2,000 arb.) och Lafermes
(1,500 arb.) stora tobaksfabriker. I jämförelse
med andra industricentra har P. att arbeta under
ganska ogynnsamma villkor; hamnen är stängd af
is 5 månader af året, brännmateriel (kol från
England, nafta från Kaukasus) samt råmateriel
måste transporteras från aflägsna trakter, och
arbetarförhållandena äro mycket svåra, i det
strejker och oroligheter höra till ordningen
för dagen.

Med hänsyn till införseln står P. främst
bland ryska hamnar, men öfverträffas af
Riga i fråga om utförsel. Den förra steg
1911 till 202,97 mill. rubel, den senare
till 147 mill. rubel. Införselns viktigaste
hufvudgrupper voro lifsmedel (31,1 mill. rubel),
råvaror och halffabrikat (105,4 mill.),
lefvande djur (4,9 mill.) samt fabrikat (61,56
mill. rubel). Utförseln bestod af lifsmedel
(89,1 mill. rubel), råvaror och halffabrikat
(46,5 mill.) och fabrikat (11,3 mill.). De
största exportartiklarna äro hafre, råg,
råg- och hvetemjöl, linfrö, oljekakor, lin,
hampa och trävaror. Beträffande sjöfarten
sammanföras i den ryska statistiken P. och
Kronstadt. De båda hamnarna anlöptes 1912 af
2,014 ångfartyg om tillhopa 2,005,605 reg.-ton
och af 118 segelfartyg om 21,137 reg.-ton. Häraf
voro 304 ångare om 196,629 ton och 7 segelfartyg
om 2,029 ton af svensk nationalitet. P. har
7 bangårdar, som utgöra ändpunkter för de
staden berörande järnvägarna. De viktigaste äro
Warschaubangården (järnvägen till Warschau och
Väst-Europa), Finska bangården på Yiborgssidan
vid Neva, Nikolaibangården (järnvägen till
Moskva och det inre Ryssland) samt Tsarskoje
Selo-bangården för järnvägen till Vitebsk och
Kiev. En viktig trafikled är äfven Neva, som
står i kanalförbindelse med Volgas flodsystem.

Förvaltning. I spetsen för P:s styrelse står
en stadskapten (gradonatjo’lnik), som utnämnes
af kejsaren och som är chef för polisen och
brandkåren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>