Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Phayre, sir Arthur Purves - Phazania. Se Fessan, sp. 117 - Ph. D. - Phébus, fr. Se Febus - Phegopteris, bot. - Pheidole, zool. Se Myrmicinæ och Paussidæ - Pheidologeton, zool. Se Myror, sp. 104 - Phellodendron, bot. - Phenacodus, zool. Se Hästdjuren, sp. 174 - Phenakit, miner. Se Fenakit - Phenol. Se Fenol - Pheræ. Se Ferai - Pherecrates. Se Ferekrates - Pherecydes. Se Ferekydes - Phersala - Phidias. Se Fidias - Phidippides, lat. Se Feidippides - Phidon. Se Feidon - Phil. - Philadelphes - Philadelphia, Filadelfia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hofvet, förvärfvade under årens lopp en
enastående noggrann kännedom om land, folk och
språk i Burma. Han blef 1862 förste innehafvare
af den nyupprättade posten som guvernör (chief
commissioner) öfver hela provinsen British
Burma (Arakan, Irawadi, Pegu och Tenasserim)
samt förestod med utmärkelse denna syssla till
1867. Ph. var 1874-78 guvernör öfver Mauritius
och blef 1877 generallöjtnant. Han skref
en värdefull History of Burma (1883). En
staty öfver Ph. restes 1885 i Kangoon.
V. S-g.
Phazania. Se Fessan, sp. 117.
Ph. D., förkortning för lat. philosophiæ doctor.
Phébus [feby’s], fr. Se Febus.
Phegopteris Presl, bot., ormbunksläkte af fam. Polypodiaceæ,
utmärkt af blad, som äro sammansatta af småblad,
af hvilka de nedersta äro större än de öfriga.
Bladskaften äro fjälliga. Sori sitta på en
nervgren ett stycke från dess spets och sakna
indusium. I Sverige finnas 4 arter, af hvilka
Ph. Dryopteris med glatt bladskifva
och Ph. polypodioides med hårig
bladskifva förekomma allmänt i skogar.
Båda arterna föras nu till släktet Dryopteris
(se Polystichum). G. L-m.
Pheidole, zool. Se Myrmicinæ och Paussidæ.
Pheidologeton, zool. Se Myror, sp.
104.
Phellodendron Rupr., bot., trädsläkte
af fam. Rutaceæ, underfam.
Toddalioideæ, med 4 arter i Öst-Asien,
utmärkta af stark korkbildning på stammen.
Bladen äro motsatta, parbladiga med
uddblad, blommorna äro grönaktiga.
Ph. amurense, asiatiskt korkträd, odlas
som prydnadsväxt i trädgårdar och parker.
G. L-m.
Phenacodus, zool. Se Hästdjuren, sp. 174.
Phenakit, miner. Se Fenakit.
Phenol (lat. phenolum). Se Fenol.
Pheræ. Se Ferai.
Pherecrates. Se Ferekrates.
Pherecydes. Se Ferekydes.
Phersala, latinsk stafning af
grek. Fersala. Se Farsalos.
Phidias. Se Fidias.
Phidippides, lat.
Se Feidippides.
Phidon. Se Feidon.
Phil., vid växt- och djurnamn förkortning för
naturforskaren R. A. Philippi (se d. o.).
Philadelphes [filade’lf], fr. (af
grek. fila’delfos, den som älskar sin broder),
Filadelfer, medlemmarna af ett hemligt
sällskap inom Napoleon I:s armé, hvilket hade
till syfte kejsarens störtande och republikens
återinförande.
Philadelphia [filəde’lfiə], Filadelfia,
den folkrikaste staden i nordamerikanska staten
Pennsylvania och den tredje af unionens städer
(näst New York och Chicago), ligger (se fig. 1)
på landtungan mellan Delaware och dess biflod
Schuylkill samt sträcker sig äfven öfver till
högra stranden af den senare (West-Ph.), 164
km. från Atlantiska hafvet, 145 km. s. s. v. om
New York under 39° 57’ 1" n. br. och 75° 9’ 37"
v. lgd (observatoriet). Dess areal är 337,25
kvkm. och omfattar hela grefskapet Ph. Detta
är den egentliga staden, men därtill kommer
"Outside" (kringliggande orter) med en areal
af 1,434 kvkm., så att hela "metropolitan
district" utgör 1,771 kvkm. med 1,972,342
inv. (1910). Bland alla storstäder har Ph. det
största antalet boningshus i förhållande till
folkmängden (1910: 295,220 boningshus, bebodda
af 327,263 familjer, 5,2 pers. i hvarje hus;
äfven de mindre bemedlades hus äro i allmänhet
beräknade för endast en familj; därför kallas ock
P. "city of homes"). Yid stadens planläggning
utstakade Penn två gator i räta vinklar: High
(nu Market) street mellan Schuylkill i v. och
Delaware i ö. samt Broad street, med en öppen
plats i deras skärning, samt fyra andra squares
(Washington, Franklin, Logan och Rittenhouse)
nära yttre hörnen af denna stadsplan. De andra
gatorna utlades parallellt med de ofvannämnda,
och denna regel har iakttagits vid stadens
följande utvidgning. De, som gå parallellt med
Market street, ha namn (många efter träd),
de med Broad street jämlöpande ha numrerats
fr. ö. till v., med tillägget n. och s. i
förhållande till Market street. Den öppna
platsen, där Broad och Market street mötas,
heter City hall (urspr. Penn) square, och på
den ligger City hall (grundlagdt 1874), vanligen
kalladt Public buildings (fig. 2), en tämligen
smaklös massa i modifierad fransk renässans,
en bland de största byggnader i världen,
upptagande en yta af öfver 21,000 kvm. (143
m. bredt och 148 m. långt); på dess 155 m. höga
torn står en 11 m. hög staty af Penn. Byggnaden
innehåller lokaler för stadsförvaltningen
samt Pennsylvanias högsta domstol och andra
domstolar. Omkring byggnaden stå flera statyer,
bl. a. af St. Girard, general Mc Clellan
och presidenten Mc Kinley. Grosshandeln har
sitt hufvudsäte vid Market street; Chestnut
street, närmast s. om Market street, har de
finaste butikerna och många tidningsbyråer,
de elegantaste bostadskvarteren ligga vid
Rittenhouse square samt angränsande delar af
Walnut, Locust, Spruce och Pine streets. Äfven
Broad street, företrädesvis dess norra del,
kantas af eleganta bostadshus. Omkring City
hall square ligga flera märkliga byggnader, i
n. frimurarnas hus (1868-73), i ö. Wanamaker’s
Store (Ph:s Bon Ma ché), i s. det ståtliga
Betz building och i v. Pennsylvaniajärnvägens
ofantliga Broad-street-station. I närheten ligger
ock Pennsylvanias konstakademis vackra byggnad
(i veneziansk stil). Invid Logan square ligger
den katolska katedralkyrkan S:t Peter och S:t
Paul och i sydöstra delen af staden, ej långt
från Delaware, episkopalernas kyrka S:t Peter
(1758-61). Bland de andra kyrkorna (inalles
flera hundra) märkas Christ Church (episkopal,
1727-37), nära Market street, och Gloria dei
(fig. 3), som ursprungligen anlades af svenska
kolonister och blef färdig 1700 under namnet Gudz
Ähros hus och i hvilken predikades på svenska
ända till 1831, då den gamla svenska församlingen
införlifvades med episkopalkyrkan. Den kallades
därför Old swedes’ church och låg i stadens
sydöstra del, ursprungligen i en kommun, som
då hette Wicacoa, men för länge sedan förenats
med Ph. Den gamla kyrkan refs 1909, och en ny
kyrkobyggnad har uppförts på platsen. Svenskarna
ha numera en annan kyrka i Ph. och bilda en
egen församling, Gustaf Adolfsförsamlingen. -
En storartad byggnadskomplex är Girard college,
som på ett område af 16,6 har nära stadens
centrum 1909 disponerade 18 byggnader, af hvilka
hufvudbyggnaden (fig. 4) anses vara ett af de
vackraste exemplen på ren grekisk arkitektur i
Amerika. Den berömdaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
