Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Philidor, François André Danican - Philip, John - Philipon, Antoine - Philipp - Philipp Arlanibæus - Philippe - Philippe, Adolphe - Philippe, Charles Louis - Philippe Daryl - Philippe Égalité. Se Orléans 6 - Philippeville - Philipp Galen. Se Lange, E. K. Ph. - Philippi. Se Filippoi - Philippi, Rudolph Amandus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
773
Philip-Philipp!
774
ferrant (1761; "Hofslagaren", 1781), och Tom
Jones (1765; i Stockholm 1790). "Le tonnelier"
("Tunnbindaren"), som i Stockholm upplefde
137 föreställningar, har däremot oriktigt
uppgifvits vara af Ph. i st. f. af Audinot. Till
stora operans område, som Ph. jämväl odlade,
hör Ernelinde, princesse de Norvége (1767),
som anses för hans bästa verk, m. fl. Ett
af Ph. författadt Requiem utfördes 1766
vid en minnesfest öfver Ra-meau, och 1779
gafs Ph:s tonsättning till Hora-tius’ "Carmen
sæculare". Jfr Lardin, "Ph. peint par lui-méme"
(1747), och Allén, "Life of Ph." (1863).
A. L. (B.F-t.)
Philip [fi’lip], John, skotsk missionär i
SydAfrika, f. 14 apr. 1775 i Kirkcaldy, d. 27
aug. 1851 i Hankey, Kapkolonien, var 1804-18
kon-gregationalistisk predikant i Aberdeen,
sändes 1819 af London missionary society att
inspektera dess missionsverksamhet i Syd-Afrika
samt blef 1822 ledare för denna mission och
pastor i Kapstaden. Ph. åtog sig med mycken
ifver de färgade infödingarnas sak och lämnade
ofta mycket ensidiga och orättvisa skildringar
af den hårda behandling, för hvilken de utsattes
af jordbrukare och ämbetsmän. För radikalerna
i England var Ph. obestridd auktoritet i
dessa frågor, men ute i Syd-Afrika blef han
ytterst impopulär bland den hvita befolkningen,
ej minst genom sin i mycket otillförlitliga
indignationsskriit Researches in South Africa
(1828). Ph. bekämpade 1836 på en föredragsresa i
England den kort förut gjorda annekteringen af en
del utaf kaffrernas land, genomdref inför en af
parlamentet tillsatt undersökningskommitté (1837)
sin uppfattning och förmådde kolonialministern
lord Glenelg att återge kaft’rerna det
annekterade området och hemkalla den duglige
guvernören öfver Kapkolonien, sir Benjamin
D’Urban (se d. o.), hvilka åtgärder i sin mån
bidrogo att framkalla "det stora boeruttåget"
från Kapkolonien (se Syd-Afrika, historia). Ph:s
af engelska regeringen biträdda, opraktiska
plan att omge Kapkolonien i n. och ö. med ett
bälte af oberoende infödingsstater, som skulle
civilisatoriskt påverkas, befanns vid utbrottet
af 1846 års kafferkrig ha alldeles förfelat sitt
ändamål, och han drog sig därefter tillbaka
från politiken (1849). Jfr G. Mc Call Theal,
"History of South Africa", bd III o. IV.
V. S-g.
Philipon [filipå7], Antoine, fransk
karikatyrtecknare, f. 1800 i Lyon, d. 1862
i Paris, har sin betydelse i främsta rummet
som tidningsutgifvare. Han uppsatte 1830 "La
caricature", en "politisk, moralisk och litterär
tidning", i hvilken bl. a. Balzac och Daumier
medverkade, samt 1832 den dagliga tidningen
"Le Charivari", där det vimlade af hånbilder
öfver konung Ludvig Filip (Ph. var outtömlig i
att variera borgarkungens hufvud, kari-keradt i
form af ett päron). Ph:s hufvuduppgift var att
drifva revolutionär propaganda och att uppspåra
unga konstnärskrafter. Efter den på sitt område
epokgörande "Charivari" uppsatte Ph. "Journal
pour rire" (1849, sedan 1857 kallad "Journal
amusant") m. fl. G-g N.
Philipp, tysk namnform för Filip.
Philipp Arlanibæus, pseudonym. Se Arma s u e c
i c a.
Philippe [fili’pp], fransk namnform för Filip.
Philippe [fili’pp], Adolphe, fransk teaterför-
fattare under pseudonymen Dennery (d’E n n e-ry),
f. 1811 i Paris af judiska föräldrar, d. där
1899, utvecklade från 1831 stor alsterrikedom
i författandet af lustspel, vådeviller,
sensationsdramer och feerier, till ett antal
af mer än 200. Till medarbetare därvid hade han
mycket ofta Anicet-Bourgeois, Cormon, Dumanoir,
Grangé och många andra. Ph. förstod att forma
sina ämnen till en sinnrik, spännande intrig
och teatraliskt verksamma situationer. Bland
hans pjäser må nämnas endast Monsieur et madame
Pinchon (1838; "Herr och fru Tappermau", 1848),
Fargeau le nourrisseur (1842; "Arrendatorn",
1844), Les bohémiens de Paris (1843;
"Industririddarne", 1854), den omtyckta dramen
Don César de Bazan (i förening med Dumanoir,
1844; "Don Cesar de Bazano", s. å.), Marie-Jeanne
(1845; "Marie Jeanne eller qvinnan af folket",
1846), Le roman comique (1846; förebild för
Blanches "Ett resande teatersällskap"), Les
deux orphelines (1875; "De öfvergifna", 1887),
Ph:s mästerverk, samt texten till Adams opera
Si j’étais roi! (1852; "Konung för en dag",
1882). Ph. biträdde äfven Jules Verne vid
dramatiseringen af "Jorden rundt på 80 dagar",
"Kapten Grant" och "Tsarens kurir".
Philippe [fili’pp], Charles Louis, fransk
författare, f. 1874, d. 1909, utgaf Quatre
histoires de pauvre amour (1897), La bonne
Madeleine et la pauvre Marie (1898),La mëre et
Venfant (1899), Bubu de Montparnasse (1901),
Le per e Perdrix (1902), Marie Donadieu
(1905), Croquignole (1906) och Dans la petite
ville (1910), vittnande om stark medkänsla
med samhällets styf barn. Föga uppskattad
under sin lifstid, har Ph. efter sin död
hastigt blifvit populär och är f. n. i både
Frankrike och kanske än mer Tyskland föremål
för stor beundran och lifligt intresse.
R-n B.
Philippe Daryl [fili’pp dari’l], pseudonym. Se
Grousset, P.
Philippe Égalité [fili’pp]. Se Orleans 6.
Philippeville [filippvi’ll]. 1. Stad och fordom
fästning i belgiska prov. Namur, 11 km. från
franska gränsen. 1,318 inv. (1903). Orten,
förr Corbigny, fick under 1500-talet sitt
nuv. namn och befästes. 1659–1815 tillhörde
den Frankrike. – 2. Arrondissemangshufvudstad
i Algeriet, dep. Constantine, vid Storaviken
af Medelhafvet och vid järnvägen till
Constantine. 20,344 inv. (1900; i hela kommunen
27,137). Staden anlades 1839 på och till en del
af ruinerna af den romerska stationen Rusicada,
som redan 255 omnämnes som biskopssäte. Jämte sin
3 km. i v. n. v. belägna, med skyddande hamnarmar
försedda hamn, Stora, är Ph. Constantines hamn
och var förr departementets mest besökta hamn,
men har nu fått vika för Bône och Bougie.
1 o. 2. (J. F. N.)
Philipp Galen. Se Lan ge, E. K. Ph.
Phili’ppi. Se Fi Ii p p o i.
Phili’ppi, R u d o l p h Amandus, tyskfödd
botanist, f. 14 sept. 1808 i Charlottenburg,
d. 23 juli 1904 i Santiago de Chile, blef 1835
lärare vid högre tekniska skolan i Kassel och
1849 dess föreståndare, men utvandrade till Chile
1851, där han 1853 blef professor i botanik och
zoologi och föreståndare för naturhistoriska
museet vid universitetet i Santiago. Efter 1874
egnade han sig uteslutande åt museet. Ph. företog
vidsträckta resor för landets
Ord, som saknas under Ph, torde sökas under F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
