Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pistill, bot. - Pistillodi, bot. - Pistillväxter, bot. - Pistocchi, Francesco Antonio - Pistoja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
949
Pistillodi-Pistoja
950
en flerbladig pistill kunna fruktbladen vara
sammanvuxna på olika sätt, så att ett enrummigt
eller flerrummigt fruktämne bildas. En flerbladig
pistill kan ha l eller flera stift. Pistillens
nedersta del,
Längsskuren pistill (af Polygonum convolvulus).
fr fruktämne, st stift, m märke ; f u funiculus
1. f ro ämne ss träng,
jutüib i. iiuiiiniiesiiiiiiiai, &
t;iiiuryo»aiüJt, CK- cei ä äggcell, an
antipodceller, p pollen- 1. frömjölskorn,
ps pollenslang.
som är utvidgad, klot- eller äggformig,
cylindrisk eller kantig, sammantryckt från
två sidor o. s. v. och i sitt inre hålrum
inneslutande fröämnena (ovula), benämnes
fruktämnet (ovarium, ger-men) och utvecklas
under mognaden till frukt. Af pistillens två
öfriga delar, stiftet och märket, kan det förra
saknas, t. ex. hos Papaver, men aldrig det
senare. Stiftet (stylus), då det finnes, som
oftast är händelsen, är vanligen cylindriskt,
spröt-likt, af växlande längd hos olika växter
och antingen bildande inuti ett rör eller
innehållande en lös och lucker, saftrik väfnad
af svagt sammanhängande celler, "den ledande
väfnaden", så kallad, emedan frömjölsslangarna
(pollenrören) vid befruktningens verkställande
ledas mellan denna väf-nads celler ned till äggen
i fruktämnet. Vanligen sitter stiftet på öfversta
delen af fruktämnet; utgår det från basen däraf,
kallas det gynobasiskt. På spetsen af stiftet
sitter märket (stigma), men om stiftet saknas,
sitter märket omedelbart på fruktämnet. Det är
detta organ, som uppfångar och mottar frömjölet
vid "pollinationen", för hvilket ändamål märket
är försedt antingen med små klibbiga vårtor
eller med knippen af hår, som fästhålla tillförda
frömjölskorn. Märket kan ha många olika former,
klotrund, platt, strålig, sköldformig.
flikig, fransad o. s. v. I regel stå märkena,
som nästan alltid äro lika n:ångn. eller
delade i lika många flikar som antalet
fruktblad, öfver fruktbladens ryggsöm; stå
de öfver buksömmen, kallas de kommissurala.
O. T. S. (<;. L-m.)
Pistillodi, bot., ombildning af pistillens
fruktblad till kronbladliknande organ.
Pistillväxter, bot., detsamma som Angiospermæ.
Pistocchi [-stå’ki], Francesco Antonio, stiftare
af den berömda sångskolan i Bologna, f. 1659
i Palermo, d. 1726 i Bologna, försökte sig en
tid som operasångare, ingick i oratorianernas
orden samt blef kapellmästare i Ansbach 1697,
i Venezia 1699 och i Wien 1700. Redan 1692
blef han intagen i filharmoniska akademien
i Bologna, och där skall han omkr. 1700 ha
inrättat sin epokgörande sångskola, hvari
för första gången sångundervisning meddelades
fullt metodiskt i skilda klasser och hvarur den
klassiska italienska sångkonsten framgick för att
fortlefva halftannat århundrade, P. uppträdde
äfven som kompositör med operor, oratorier,
arior, duetter m. m. A. L.*
Pistoja [pistå’ja], kretsstad i italienska
prov. Florens, på en höjd nära Arnos biflod
Ombrone, vid järnvägen mellan Florens och
Lucca, 34 km. n. v. från den förstnämnda
staden. Omkr. 15,000 inv. (1911; som kommun
67,502). I byggnads- och bildhuggarkonstens
historia spelar P. en framstående roll, och på
1300-talet egde det flera utmärkta konstnärer
i silfverarbeten, af hvilkas konstskicklighet
ett underbart prof ännu finnes i domkyrkan,
nämligen det stora silfveraltaret med ett
stort antal reliefer och statyer, urspr.
afsedt för högaltaret, men nu uppställdt i
ett kapell på södra sidan. De märkligaste
byggnaderna utom domkyrkan (från 1100- och
1200-talen, i det inre smaklöst restaurerad)
äro baptisteriet framför kyrkans västra fasad,
en oktogonal byggnad i italiensk gotik, uppförd
efter 1339 af Cellino di Nese från Siena, Maria
dell’ Umiltà, en åttahörning, byggd omkr. 1509
af Ventura Vitoni, en lärjunge till Bramante,
och krönt med en först senare af Vasari tillagd
kupol, S. Giovanni Fuoricivitas (Evangelista),
byggd omkr. 1160, som har bland andra konstverk
en predikstol af Fra Guglielmo, en lärjunge till
Niccolò Pisano, Sant’ Andrea, en basilika från
1100-talet, med predikstol af Giov. Pisano,
vidare Palazzo del Comune, byggdt 1294–1385 i
italiensk gotik, sjukhuset Ospedale del Ceppo
från 1277, märkligt för de reliefer i emaljerad
och färgad terrakotta, hvarmed dess yttre är
dekoreradt (se fig.), samt Palazzo Pretorio,
fordom podestàns residens, nu domstolslokal. –
Staden är säte för en liflig industri; den har
betydande järn- och stålmanufakturer, i synnerhet
gevärsfabriker (pistoler lära vara uppfunna
i P. och efter denna stad fått sitt namn),
en nålfabrik och silkeskultur. Äfven idkas
mycket trädgårdsodling. P. är biskopssäte och
har ett lyceum, teknisk skola, handtverksskola,
en vetenskapsakademi och två bibliotek. I trakten
finnas vackra bergkristaller, som slipade komma
i handeln under namn af "diamanti di P." – I
forntiden hette staden Pistoria och var bekant
genom Catilinas och hans anhängares nederlag
(62 f. Kr.). Under medeltiden var staden länge
själfständig, men eröfrades 1306 af Lucca och
kom senare till Toscana. I P. föddes juristen
Cino och skalden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
