Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Platou. 1. Ludvig Stoud P. - Platou. 2. Carl Nicolai Stoud P. - Platou. 3. Fredrik Christian Stoud P. - Platou. 4. Oscar Ludvig Stoud P. - Platou. 5. Christian Emil Stoud P. - Platov, Matvej Ivanovitj - Platsagent. Se Agent - Platsanskaffningsbyrå. Se Arbetsförmedling - Plats du jour - Platsförhandlare, jur., hand. - Platskutym. Se Handelsbruk, sp. 1322 - Platsköp l. Lokoköp, jur., hand. - Platsmajor. Se Major - Platssedel. Se Anvisning - Platsusance - Platsväxel - Platt - Platta - Plattensjön. Se Balaton-sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Platov-Plattensjön
1046
.dess vice preses och redigerade många år
dess publikationer "Historisk-filosofiske
samlinger" och "Budstikken". 1813
utnämndes P. till professor i historia och
"statistik" vid Kristianias nya universitet,
hvars ekonomiska förvaltning han äfven
öfvertog som kvestor. Dessutom blef han 1815
expeditionssekreterare i inrikesdepartementet och
1817 statssekreterare. Grundläggande betydelse
på geografiundervisningens område fick han genom
åtskilliga läroböcker.
2. C a r l N i c o l a i S t o u d P., den
föregåendes son, norsk ämbetsman, f. 1809,
d. 1888, juris kandidat 1832, ingick i
justitiedepartementet, blef 1853 borgmästare
i Kristiansand och var sedan 1860
borgmästare i Bergen. Liksom fadern och
delvis i dennes namn utgaf han några
mycket använda läroböcker i geografi och
offentliggjorde .därjämte i "Norske samlinger"
(I-II, 1852-60) «n omfattande brefväxling
mellan Fredrik VI och prins Kristian (Karl)
August (1807-09) samt "W. F. K. Christies
dagbok under riksförsamlingen paa Eidsvold"
och i "Historisk tidskrift" (ser. I, 2 bd,
1872) faderns "Optegnelser fra aaret 1814".
3. Fredrik Christian St oud P., den
föregåendes broder, norsk rättslärd, f.
1811, d. 1891, lektor 1843, professor
i rättskunskap 1849, liöjesteretsassessor
1862-64, led. af interimsrege-ringen 1881, blef
1883 ånyo höjesteretsassessor och som sådan
medlem af riksrätten 1883-84, hvarefter han
till sin död var justitiarius i Kristiania
stiftsoverret. P. författade bl. a.
Om besiddelse efter norsk ret (1863)
och Om jords og skovs udskijtning (1865).
4. Oscar Ludvig Sl to u d P., son till P. 3,
norsk rättslärd, f. 16 juli 1845 i Kristiania,
blef 1876 assessor i byretten där, s. å.
juris doktor .(den förste vid Kristiania
universitet efter aflagda prof) och 1890
professor i rättskunskap vid samma universitet.
I åtskilliga norska och skandinaviska
lagstiftningskommittéer har P. varit en verksam
ledamot. Hans omfattande författarskap faller
hufvudsakligen inom arfsrättens, sjörättens
samt bolags-och försäkringsrättens områden.
Bland P:s skrifter må nämnas, utom de af honom
som kommittéledamot författade förarbetena
till åtskilliga lagar, den prisbelönade
doktorsafhandlingen Det navngivne
Jiandelsselskabs retsforhold ligeoverfor
tredjemand (1875), Om livsforsikringskontraktens
natur (1887), Forelæsninger över norsk arveret
(1899; 2:a uppl. 1910), Forelæsninger över
norsk söret (1900), Forelæsninger över norsk
selskabsret (1906-11) och Forelæsninger över
udvalgte emner af privatrettens -almindelige del
(1912 ff.).
5. Christian Emil Stoud P., norsk
järn–vägsman, f. 18 april 1861 i Hamar,
juris kandidat 1884, ingick 1887 i
järnvägsförvaltningen som sekreterare i
styrelsen för statsbanorna, blef 1892 chef
för "drifts- og anlægskontoret", var 1907-11
trafikdirektör och är sedan 1912 generaldirektör
i centralstyrelsen för Norges statsbanor.
P. har deltagit i en rad järnvägskommittéer och
internationella trafikkonferenser och har mycket
främjat norska järnvägsväsendets utveckling
på 1900-talet.
1-3 o. 5. K. V. IL 4. C. G. Bj.
Plato’v, Matvej Ivanovitj, grefve, het-
onaL för de donske kosackerna, f. 1751,
d. 1818, in-
.gick vid tretton års ålder i kosackhären
och käm-
pade 1770-71 mot turkarna, 1782-83 under
Su-vorov i Kuban och på Krim samt 1788-90
åter mot turkarna. 1801 utnämndes han till
hetman för de donske kosackerna och ordnade
deras centralstyrelse i Novotjerkask. 1805-07
kämpade han mot Napoleon och 1809 mot Turkiet,
men förvärfvade sin egentliga ryktbarhet under
krigen mot Napoleon 1812-14, då kosackkåren
P. alltid var med, där något af vikt var
på färde. C. O. N.
Platsagent. Se Agent.
Platsanskaffningsbyrå. Se Arbetsförmedling.
Plats du jour [pladyjor], fr., "rätterna för
dagen", matsedel.
Platsförsäljare, jur. och ’hand., person, som
är anställd hos en affärsman (fabrikant eller
grosshandlare) för att på samma ort, där denne
drifver sin rörelse, genom personliga besök hos
kunder verka för afsättning af affärsmannens
varor. En platsförsäljare för icke själf
varorna med sig, han upptar blott order på
dem eller sluter försäljnings-aftal om dem
för affärsmannens räkning. Hans verksamhet är
alltså - utom i fråga om orten - densamma som
handelsresandens, och i enlighet härmed är hans
ställning reglerad genom lag om kommission,
handelsagentur m. m. 18 april 1914 § 93.
C. G. Bj.
Platskutym. Se Handelsbruk, sp. 1322.
Platsköp 1. L o ko k ö p, jur. och hand.,
köp af lös egendom, vid hvilket säljaren
eller hans bud aflämnar det köpta godset
omedelbart till köparen eller dennes folk,
i motsats till distansköp 1. för-sändningsköp,
där en mellanhand (fraktföraren, t. ex. järnväg
eller ångbåtsbolag) fortskaffar godset från
säljaren till köparen. Åtskillnaden har sin
betydelse bl. a. för frågan om faran 1. risken
för godset, d. v. s. huruvida i händelse af
godsets förolyckande köpeskillingen skall betalas
eller ej. (Se Köp, sp. 649.) Uttrycket p l a
t s k ö p användes emellertid också, med ett
visst vacklande i språkbruket, för att beteckna
särskilda fall af den här angifna arten af köp,
sålunda: 1) köp, slutet mellan personer på
samma ort, 2) köp af gods, som redan finnes på
den plats, där köparen skall taga emot det, 3)
köp af gods, som finnes tillstädes, där parterna
sluta sitt aftal (vanliga butiksköp). C.G.Bj.
Platsmajõr. Se Major.
Platssedel. Se Anvisning.
Platsusance [-ysa^s; af fr. usance, vedertaget
bruk], vedertaget handelsbruk, som gäller ensamt
för en viss handelsplats. Se H a n d e l s b r
u k, sp. 1322.
Platsväxel, växel, hvars trassent och trassat
bo på samma plats.
Platt kallas flera föremål, bl. a. delar af
verktyg och redskap, på grund af sin form,
se t. ex. Hane och Klocka (sp. 313); bygnk.,
rätlinig list. Se G e si ms, sp. 1071.
Platta, stycke af sten, metall, trä e. d.,
som har jämna, flata, vida ytor, men ringa
djup; stundom nyttjadt liktydigt med platt
(se d. o.). I byggnadskonsten användas många
olika slags plattor, t. ex. vid golfbeläggning
(kalksten, marmor, cement, tiles m. m.),
beklädnad af väggar (porslin, majolika, tegel,
glas, gips o. s. v.). Om kapitälplatta se
Kapital.
Plattensjön. Se B al a t ön-s j ön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
