Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pliocenetagen, geol. - Plissé - Plistersläktet, bot. Se Lamium - Plitt, Gustav Leopold - Pliusa l. Plusa (Plysaströmmen) - Ploceidæ, zool. Se Väfvarfåglar - Ploceini, zool. Se Väfvarfåglar - Ploceus, zool. Se Väfvarfåglar - Plock - Plockhorst, Bernhard - Ploen. Se Plön - Ploennies, Luise von - Ploërmel - Ploesci - Ploetz, Karl Julius - Plog, landtbr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pliocenetagen [-etāʃen; af grek. pleon,
mera, och kainos, ny], geol., den yngsta
af de 3 etager l. afdelningar, i hvilka
tertiärsystemet (se d. o.) enligt den af
Lyell föreslagna klassifikationen indelas.
B. L-n.*
Plissé (fr., af plisser, rynka, lägga i veck),
fint veckade tygremsor (till fruntimmersdräkt);
plissera, lägga i fina remsor.
Plistersläktet, bot. Se Lamium.
Plitt, GustavLeopold, tysk luthersk teolog,
1. 1836, d. 1880, ord. professor i Erlangen
1875, utgaf bl. a. Einleitung in
die Augustana (2 bd, 1867-68) samt,
jämte J. J. Herzog, "Keal-ency-klopädie fur
protestantische theologie und kirche" (2:a
uppl. 1877-88).
Pliusa l. Plusa (Plysaströmmen), biflod till
Narova, på högra sidan, infaller i hufvudfloden
strax ofvanför staden Narva, efter ett lopp
af 240 km. Vid mynningen af denna ström,
som ett stycke bildade gräns emellan Sverige
och Ryssland, fördes flera gånger under
1500- och 1600-talet underhandlingar mellan
svenska och ryska fullmäktige. Särskildt
må nämnas det där för tre år afslutade
stilleståndsfördraget 10 aug. 1583, det
fyraåriga stillestånd, som ingicks där 19
dec. 1585, och fördraget af 12 okt. 1666, som
var afsedt att "ställa det kardiska evigvarande
fredsfördraget uti sin fullkomlighet".
(J. F. N.)
Ploceidæ, zool. Se Väfvarfåglar.
Ploceini, zool. Se Väfvarfåglar.
Ploceus, zool. Se Väfvarfåglar.
Płock [plåtsk], ry. Plotsk. 1. Guvernement
i ryska Polen, begränsadt i n. och n. v. af
Ost- och Westpreussen, i s. af guv. Warschau,
hvarifrån det skiljes genom Weichsel, och i ö. af
guv. Lomza. 9,446 kvkm. 755,400 inv. (1912),
hvaraf 12 proc. judar. Guvernementet är ett
slättland, som sakta stiger mot n., där det
öfvergår i den preussiska sjöplatån. Landet
vattnas af Weichsel och dess bifloder
Wkra och Drweca l. Drewenz, gränsflod mot
Preussen. Småsjöar och dammar finnas flerstädes
i v., och torfmossar och myrar, innehållande
myrmalm, fylla många fördjupningar i n., medan de
högre belägna delarna af slätten äro betäckta
med fruktbara leror eller ett slags "svart
jord". Jordbruket är hufvudnäring. Skogarna äro
numera mycket medtagna, men ännu är P. ett af de
mest skogrika guvernementen i Polen. Vid Polens
andra delning, 1793, blef P. en del af Preussen
och hörde 1807–14 till hertigdömet Warschau. –
2. Hufvudstad i nämnda guvernement, på högra
stranden af Weichsel. 30,960 inv. (1910),
hvaraf omkr. 1/3 judar. Den är i allmänhet
väl byggd samt är säte för provinsstyrelsen och
en biskop, prästseminarium och två gymnasier.
Handel med spannmål och obetydlig industri.
1 o. 2. (J. F. N.)
Plo’ckhorst, Bernhard, tysk målare, f. 1825
i Braunschweig, d. 1907 i Berlin, var till
en början litograf, studerade sedan måleri i
München för Piloty och i Paris för Couture. Efter
studieresorna var han bosatt i Leipzig, Weimar
och Berlin. P. utförde historiemålningar,
Maria och Johannes på återväg jrån Kristi graf,
Kristus och äktenskapsbryterskan, Johannes
och den sörjande Maria (de bägge sistnämnda i
Leipzigs museum) och Mikaels strid med satan om
Moses lik (museet i Köln) samt
porträtt (Vilhelm I och hans
kejsarinna i Berlins Nationalgalleri).
(G-g N.)
Ploen [pion]. Se Pion.
Ploennies [plö’nnis], Luise von, tysk
författarinna, född Le i s ler, f. 1803, d. 1872,
vardt 1824 gift med läkaren A. v. P. i Darmstadt
och änka 1847. Bland hennes alster må framhållas
Gedichte (1844), Neue gedichte (1851), Mariken
von Nymwegen (1853) och Lilien auf dem jelde
(1864). Hon utgaf äfven poetiska öfversättningar
från engelska och flamländska.
Ploërmel [plåärmä’l], stad i franska
dep. Morbihan, nära Brest–Nantes-kanalen, vid
Västbanan och Orléansbanan. 2,490 inv. (1911;
som kommun 5,370). P. var förr befäst och af
större betydenhet än nu. P. är skådeplatsen för
handlingen i Meyerbeers opera "Le pardon de
Ploërmel" ("Dinorah").
Ploesci [plåe’sti], hufvudstad i rumänska
länet (județ) Prahova, vid järnvägen
mellan Bukarest och Siebenbürgen. 56,594
inv. (1912). Lyceum, lärarseminarium, yrkes- och
handelsskola. P. är en betydande handelsplats
och har flera fabriker för raffinering
af petroleum från brunnarna i närheten.
(J. F. N.)
Ploetz [plöts], Karl Julius, tysk skolman och
läroboksförfattare, f. 1819 i Berlin, d. 1881
i Görlitz, erhöll 1852 anställning vid det
s. k. franska gymnasiet i Berlin samt fick
1858 titeln professor. Han förvärfvade sig
ett namn genom sina förträffliga läroböcker
i franska språket. Af P :s arbeten må nämnas
Vocabulaire systématique. Metho-dische anleitung
zum jranzö’sischen sprechen (1847 ; många
uppl.), efter hvilken följde Elementarbuch der
jranzösischen sprache (1848; många uppl.) och
Schulgrammatik der jranzösischen sprache
(1849). Dessa läroböcker anslöto sig i hufvudsak
till Seidenstückers och Ahns fortskridande
lärometod, men med väsentliga förbättringar
och tillägg. För språkundervisningen voro de
epokgörande. De bröto med den ensidigt teoretiska
skolmetoden och anvisade åt densamma, utan att
uppoffra grammatikalisk grundlighet, en mera
naturlig och praktisk väg. De bilda numera
en sammanhängande följd af elementarböcker,
språkläror, läseböcker, tal- och skriföfningar,
ordböcker m. m., hvilka, utarbetade efter
samma plan, omfatta hela skolundervisningen
i franska språket från det lägsta till det
högsta stadiet vid såväl flickskolorna som
real- och latinläroverken. I Sverige liksom
på andra håll voro de länge mycket anlitade
vid undervisningen. De af P :s läroböcker,
som oftast bearbetades och öfversattes här,
voro "Conjugaison franpaise" (Löfving;
senast utg. 1890), "Syllabaire franpais"
(Sturzen-Becker; 1882, 2:a uppl. 1889),
"Elementarbok i franska språket" (Pettersson;
1882, 3:e uppl. 1893), "Fransk språklära för
nybörjare" (Elmqvist; 1884), "Fransk språklära
för de allmänna läroverken" (densamme; 1885),
"Ordförråd och ordställningar till vägledning i
franska språket" (Enblom; 2:a uppl. 1883). Åt
författarskapet egnade P. uteslutande sina
krafter, sedan han lämnat lärartjänsten i
Berlin (1860) och bosatt sig i utlandet (1864).
J.M-r.*
Plog, landtbr., redskap, medelst hvilket
jordtiltor lösskäras och vändas, hvarigenom
jorden luckras och blandas, ogräs förstöres samt
gödsel och stun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
