Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Polska litteraturen
1276
och politisk författare af hög rang var J u l
i u s z Klaczko (1828-1906).
VI. Litteraturen efter i86å. Den romantiska
uppfattningen af Polens forn- och framtid
och den mystiska "messianismen" krossades
genom misslyckandet af 1863 års resning, och i
stället trädde en nykter syn på tingen med ett
positivare nyt-tighetsprogram och ett vidgadt
intresse för folkbildning. Bland de poeter,
som ännu sökte fästhålla vid de gamla romantiska
traditionerna och
1 konflikten med den hårda verkligheten
hemföllo åt elegisk reflexionslyrik och
melankoliskt natursvärmeri, märkas i
främsta rummet Adam A s n y k (1838-97),
FelicyanFalenski(f. 1826) och Viktor Gom u
lic k i (f. 1851). Ett hedersrum i den
polska lyriken intar M a r y a Konopnicka
(1846-1910), som med "Pan Balcer w
Brasylii" skapade ett gripande polskt
bondeepos. Den yngsta skaldegenerationen
i Polen har påverkats dels af den franska
symboliken och den germanska diktningen
(Hauptmann), dels af SJowackis och Krasinskis
mysticism. Trots pessimistisk "dekadans"
bevara de nye poeterna ett lifligt socialt
intresse och tron på det kroppsarbetande
folkets pånyttfödelse: Jan Kasprowicz
(f. 1870), professor i litteraturhistoria vid
Lembergs universitet, och Andrzej Niemojewski
(f. 1864), ha med förkärlek behandlat
det polska bondelifvet ur psykologisk synpunkt.
Mycket framstående som lyriker är Kazimierz T
e t m a -jer (f. 1863). Anhängare af
symbolismen äro Zenon Przesmycki (pseud.
Miriam, f. 1861), Antoni Lange (f.
1864), Jerzy
2 u l a w s k i (f. 1874), och L e o p o l d S t
a f f (f. 1878). Stanislaw Przybyszewski
(f. 1868), som äfven skrifvit på tyska,
var en tid gripen af nietzscheanismen och
har fördjupat sig i studiet af sjukliga
själsföreteelser. - Den historiska dramatiken
omhuldades af Jõzef Szujski (1835-83) och A d
a m B e l c i k o w s k i (f. 1839, d. 1909),
det moderna skådespelet och komedien af
Jõzef Blizinski (1827-93), Kazimierz Z
a l e w s k i (f. 1849) och den talangfulla
G a b r y-elaZapolska (f. 1860). Den nyaste
dramatiken röjer starkt inflytande af Ibsen,
Hauptmann och Maeterlinck och representeras
af Przybyszewski, Lucyan Ry d el
(f. 1870) och S t a n i-sJawWyspianski
(1869-1907). Den polska kvinnorörelsen fick
sin förnämsta förespråkerska i den produktiva
romanförfattarinnan Eliza O r-zeszkowa
(1842-1910). Synnerligen populär genom
sina historiska romaner blef H e n
r y k Sienkiewicz (f. 1846). På den vittra
prosans område märkas för öfrigt: Teodor C h o
i n s k i-Jeske (f. 1854),! gnacy M a c i e j o
w ski("Se-wer", 1839-1901), AleksanderGlowacki
(pseud. Boleslaw Prus, 1846-1913), Waclaw
Sieroszewski (f. 1858), WJadyslaw R e y-mont
(f. 1868), Jõzef Weyssenhof (f. 1860)
och Stefan Z e r o m s k i (f. 1864).
Populära författarinnor äro Marya Rodziewi-c
z ö w n a (f. 1863) med den förträffliga
litauiska bonderomanen "Dewaitis" (1887) och
Jadwiga Marcinowska med patriotiska dramer.
Den nyare litteraturforskningen är synnerligen
rik. De förnämste författarna af polsk
litteraturhistoria (Dzieje literatury polskiej)
äro:
Maciejowski (3 dlr, 1851-52), Wiszniew-ski
(9 dlr, 1840-57), R o g a l s k i (2 dlr,
1871), D u b i e c k i (2 dlr, 1888), Tarnowski
(6 dlr, 1903-07), Brückner 1903 (på tyska den
utmärkta "Geschichte der polnischen litteratur",
1901), Chmielowski, Cybulski ("Geschichte der
polnischen dichtkunst in der ersten hälfte des
XIX. jahrhunderts", 1880). Utom dessa märkas de
framstående forskarna T r et i a k, Hoesick,
Kallenbach, Spasowicz, Z a-they, Zdziechowski
m. fl. Den nyaste litteraturen efter 1863 är
utförligt behandlad af W. F el dm an (1902;
5:e uppl. 1908). Ett viktigt forskningsmaterial
innehåller "Pamietnik towar-zystwa literackiego
im. Mickiewicza" (6 dlr, 1887 -98), hvars
fortsättning är den 1901 uppsatta tidskriften
"Pamietnik literacki", red. af Bruch-nalski,
Bernacki, Hahn m. fl. Förträffliga polska
antologier äro Chmielowskis "Obraz literatury
polskiej" (3 dlr, 1898) och "Sto lat mysli
polskiej" (ö dlr, 1906-09). De förnämsta
periodiska publikationerna, förutom de
akademiska årsskrifterna i Krakau, Lemberg
och Posen, äro den 1841 uppsatta tidskriften
"Biblioteka Warszawska" och "Przeglad Polski". -
Polsk folklore är samlad af Kolberg (Lud),
Kozlowski, Balinski, Wojcicki, Glinski m. fl. Ett
monumentalt uppslagsverk är Karol Estreichers
(1827- 1908) "Bibliografia polska". - Den
nyare polska historieskrifningen, som genom
Jõzef S z u j s k i s (1835-83) och Michel
Bobrzynskis (f. 1849) öfversiktliga arbeten
("Krakauskolan" från 1860-talet) frigjordes
från den liberala ideologien och fick en mera
realistisk prägel, har nått en rik blomstring
kring Krakaus och Lembergs, i andra hand också
Warschaus och Posens, vetenskapliga anstalter
såsom medelpunkter. Därvid har den tyska
historieforskningen dels gett vetenskapliga
impulser, dels utmanat till nationalistisk
kritik. Medeltidsstudiet har med ifver idkats af
Ant. Prochaska och Franciszek Smolka (1810-99)
samt af författningshistorikerna Boleslaw
Ulanowski (f. 1860), Oswald Balcer (f. 1858)
och Stanislaw Kutrzeba (f. 1876). Särskildt åt
1500-talet egnade Adolf P a w i n s k i (1840-96)
omfattande urkundspublikationer och tecknade
i sammanhang därmed landt-dagsinstitutionens
historia. Sigismund I:s tid har behandlats
af Ksawery Liske (1838-91), Stefan Båthorys af
Wincenty Zakrzewski (f. 1844), Sigismund III:s af
Aleksander Hirschberg (1847-1907); östersjöfrågan
af Adam Szelagowski, Johan Kasimirs af Wiktor C z
er ma k (f. 1863), Johan Sobieskis tidigare bana
af Tadeusz Korzon (f. 1839). 1700-talet har efter
Kazimierz Jarochow-ski (1829-88) fått en kritisk
och idérik skildrare i Szymon Askenazy (f. 1867),
reformförsöken ha tecknats af Waleryan Kalinka
(1826-86) och W l a d y s l a w S m o l e n
s k i (f. 1851), den ekonomiska utvecklingen
under Stanis-laus August af Korzon. Bland
författningshistorikerna må ytterligare
nämnas Aleksander Rembowski (f. 1847),
som jesuiternas historieskrifvare Stanislaw
Zaleski, som krigshistoriker Konstanty Gõrski,
som biblio-grafer Estreicher och Ludwik Finkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
