Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Badajoz, som ligger s. om Guadiana
i Estremadura. – Utom i León och de prov., som
gränsa till Vizcayaviken och Atlanten, är artificiell
bevattning nästan öfverallt nödvändig, åtminstone för
vissa skördeslag. Nästan alla slags grönsaker och
trädgårdsfrukter växa enbart eller hufvudsakligen
på vattnad jord, hvaremot de flesta sädesslag,
vinrankan och oliver odlas på torr jord. Vatten för
bevattningen kommer antingen från källor och floder i
bergdalarna, hvarifrån det i långa kanaler (acequias)
föres längs bergssidorna till de fält, för hvilka
det är afsedt, eller ock begagnas vattnet i hela
floder eller stora artificiella reservoarer (pantanos)
att fylla ett tätt nät af kanaler, som äro fördelade
öfver slätterna. Sådana slätter kallas i Valencia och
Murcia huertas, i Andalusien vegas. Många af de gamla
vattningsverken härstamma från romarnas tid och ännu
flera från morernas, medan nya ständigt anläggas. Där
ej rinnande vatten är tillgängligt, upphämtas vatten
från brunnar medelst vattenhjul (norias) af enkel
konstruktion. På senare tid ha många artesiska
brunnar anlagts för bevattningsändamål. Inalles
äro omkr. 9 proc. af S. artificiellt vattnade,
och 1900 antog representationen ett förslag till
anläggning af nya kanaler och reservoarer i stor
skala. De vattnade delarna af Ebro- och Tajodalarna
lämna 12 gånger så stor skörd per ytenhet som de
icke vattnade. – Af sädesslag intar hvete första
platsen, därnäst kommer korn; båda odlas i alla
delar af landet, men företrädesvis i de mera jämna
delarna af Kastilien och León samt på slätterna
kring Guadalquivir. Hafre och råg odlas endast
i bergstrakterna, majs i alla provinser, ehuru
i begränsadt omfång, ris i större skala endast
i Valencia. Bland sädesslag af mindre vikt må
nämnas bohvete, hirs (Panicum miliaceum och Sorghum
vulgare) och negerkorn (Penicillaria spicata, i La
Mancha). Enligt officiella uppgifter var i medeltal
åren 1911–15 skörden af hvete 34 mill. dt., af korn
16, af råg 6,4, af majs 7 och af hafre 4,3 mill. dt.,
och en medelmåttig skörd af sädesslagen beräknas till
1,833,9 mill. pesetas, hvaraf ensamt på hvete 1,041,8
mill., af vinodlingen till 384,7, af olivodlingen
till 233, af köksväxter till 225, af industriväxter
till 104, af baljväxter till 193 och afkastningen af
andra fruktbärande träd än vin och oliver till 261
mill. pesetas. I produktionen af balj- och köksväxter
står S. främst af Europas länder. Kikärter (Cicer)
ingå i den dagliga födan för alla klasser, och flera
olika slag af bönor och ärter, lins (Ervum lens),
spansk lins (Lathyrus sativus) och andra arter af
släktet Lathyrus odlas allmänt liksom flera slag
af lök, som bildar en oundgänglig beståndsdel i
spanjorernas diet. Tomater och spansk peppar äro
ock bland de viktigaste trädgårdsalstren. Det är åt
sådana produkter, som den spanske bonden egnar sin
förnämsta omsorg. Hufvudkällan till nationalrikedomen
är dock odlingen af vinstocken och frukt- (främst
oliv-)träd. Af vindrufvor skördades 1915 16,7
mill. dt., hvaraf 15 mill. dt. för vinberedning,
som lämnade 8,79 mill. hl. drufmust. Med afseende
på kvantiteten står nordöstra delen af S. främst,
men de enda spanska vinerna med världsrykte komma
från södern och särskildt de med namnet sherry från
grannskapet af Jerez. Från
de södra provinserna (Málaga och Almería) exporteras
äfven mycket vindrufvor och russin. Olivträdet upptar
något större areal än vinstocken (hela södra hälften
af platålandet, större delen af Ebrodalen och en smal
remsa utmed Galiciens västkust). 1915 erhöllos 17,73
mill. dt. oliver, hvaraf största delen användes till
pressning af olja (3,26 mill. dt.). Apelsiner växa i
ymnighet i Andalusien och längs Medelhafskusten, men
ej på högslätten till följd af vinterkylan, och fikon,
mandlar, granatäpplen, johannesbröd, kastanjer och
andra sydfrukter växa i alla varmare delar, de båda
första äfven i mellersta S. och mera skyddade trakter
i norra kustprovinserna, där dock äppelträdet är af
större vikt. Dadelpalmen är mycket allmän i sydöstra
hälften af riket, men odlas för sin frukt endast i
Alicante. Bomullsbusken odlas numera endast här och
där, men sockerröret (i Granada, Málaga, Almería)
får allt större ekonomisk vikt; sockertillverkningen
(från 14 sockerbruk) var 1915 5,000 ton (mot
1914 6,850 ton från 21 sockerbruk). Mullbärsträdet
växer i nästan alla prov., men företrädesvis vid
Medelhafskusten, särskildt i Valencia. Hampa och
lin odlas hufvudsakligen i de norra provinserna. –
Åt ladugårdsskötseln har i senare år egnats ökad
uppmärksamhet, men den kunde få ännu större värde för
landet. Enligt beräkning 1915 funnos 512,500 hästar,
950,800 mulor, 826,000 åsnor, 2,9 mill. nötkreatur,
16 mill. får, 3,2 mill. getter, 2,8 mill. svin och
4,800 kameler (på Kanarieöarna). S:s åsnor och
mulåsnor anses vara de bästa af alla. Dess får,
hvilka i forna tider åtnjöto högt anseende och
bildade en stor del af nationalförmögenheten,
ha nu långt ifrån samma relativa betydelse. Den
förnämsta fårrasen var merinos, hvilka inbragte
staten och de store jordegarna ofantliga inkomster
(se Fårsläktet); de ha nu till stor
del ersatts af grofulliga får. I norra S. med
dess stora ängsmarker drifves nötkreatursafvel
på centraleuropeiskt sätt för produktion af kött,
mjölk, smör och ost, i öfriga landsdelar mest får-
och hästafvel. – Fisket vid kusterna (af tonfisk,
sardiner, ansjovis, torsk och lax) sysselsatte 1914
64,540 båtar och 345,000 fiskare, och fångstens värde
beräknades till 72 mill. pesetas. – Bergsbruk och
hyttedrift ha en stor framtid. S. är utan
tvifvel det på malmer rikaste landet i Europa och
var i detta hänseende kändt redan i forntiden. I
produktion af koppar- och blymalm samt kvicksilfver
står det främst, af salt och silfver efter endast
Österrike-Ungern. Följande siffror visa brytningen
af några de förnämsta malmerna 1913.
| Tusental ton | Värde i tusental kr. vid grufvorna | |
| Järnmalm | 9,862 | 62,605 |
| Blymalm | 279 | 66,300 |
| Silfverhaltig blymalm | 23 | 5,340 |
| Silfvermalm | 0,40 | 2,351 |
| Kopparmalm | 2,269 | 35,238 |
| Kvicksilfver | 20 | 3,156 |
| Zinkmalm | 172 | 6,142 |
| Koksalt | 60 | 500 |
| Stenkol, antracit | 4,016 | 73,569 |
| Svafvelkis | 927 | 7,992 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
