Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stadsbibliotek - Stadsbok - Stadsbokhållare - Stadsbref - Stadsbudsinstitution - Stadsbygden - Stadsbyggmästare - Stadsböcker - Stadsfiskal - Stadsfogde - Stadsfullmäktige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan 1903 utger biblioteket årsberättelser. Malmö
stadsbibliotek, likaledes ett af de större, med
omkr. 10,000 bd, öppnades i dec. 1905 och utger sedan
dess årsredogörelser. Slutligen må i detta sammanhang
nämnas Örebro stadsbibliotek med omkr. 4,000
n:r. Katalog utgafs 1910 (red. J. Norelius) med
suppl. 1912 och 1914. Under benämningen stadsbibliotek
finnas f. ö. kommunala boksamlingar af större
eller mindre omfång och värde i följande städer:
Borås (225 n:r, katalog tr. 1895), Hälsingborg
(1,166 n:r, kat. 1905, med tilläggshäft. 1, 2,
1911 o. 1915), Kalmar (986 bd; kat. 1867), Karlshamn
(omkr. 3,000 n:r; kat. 1912), Kristianstad (1,564 n:r;
kat. 1904-06), Lund (3,026 n:r; kat. 1907, 1909,
med suppl. t. o. m. 1911), Oskarshamn (kat. 1883,
med suppl. 1, 1887), Strömstad (200 n:r; kat. 1862),
Visby (965 n:r; kat. 1909), Västervik (kat. 1908 med
suppl. t. o. m. 1914), Ystad (966 n:r; kat. 1907 med
suppl. t. o. m. 1914), Åmål (575 n:r; kat. 1882 med
tilläggsbl. 1, 1906) och Ängelholm (omkr. 1,300 n:r;
kat. 1912, med tillägg 1915).
B. G.
Stadsbok är en benämning på af stadsmyndighet,
särskildt under medeltiden, förda och i bokform
sammanbundna anteckningar ang. stadsangelägenheter
af judiciell, kameral, finansiell, kommunal
och äfven politisk natur. Stadsbok fördes af
stads-skrifvåren. Såväl för Sverige som för andra
länder finnas medeltida stadsböcker ännu i behåll. Af
tyska stadsböcker märkas sådana för t. ex. Lübeck,
Hamburg, Kiel, Stralsund och Eiga. Stadsbok namnes
på ett par ställen i svenska stadslagen; enligt dess
konungabalk kap. 15, § 3 skulle ett inskrifvande i
"stadens bok" af t. ex. fastighets-öfverlåtelser ega
samma rättskraft, som om ett bref med stadens sigill
därom utfärdats. Medeltida stadsböcker finnas bevarade
för Stockholm, Kalmar, Jönköping och Arboga. 1902
påträffades i Stockholms rådhus 16 som förlorade
ansedda stadsböcker, nämligen 11 s. k. tänkeböcker
(ett slags allmänt stadsprotokoll), l ämbetsbok 1419-
1544 (en förteckning öfver stadens ämbetsmän), l
räkenskapsbok [1431] 1436-41 (diverse räkenskaper),
l burspråks- och räkenskapsbok 1459-82 (kommunala
förordningar med senare tillägg och kämnärsräkenskaper
1460 -73), l skot t e bok 1460-69 (ang. uppbörd
och utgift af skott-påle- och gästpenningar) och l
räkenskapsbok ("skypboken") 1489-1533 (för stadens
fordringar och skulder). Dessa jämte 4 förut kända,
nämligen 2 jordeböcker, omfattande tiden 1420-74 och
1474-98 (ang. fastighets-öfverlåtclser m. m.) och
2 skotteböcker för 1501-09 och 1516-24 tillhöra
medeltiden. För tiden 1524 -29 finns bevarad en af
Olaus Petri skrifven tankebok. Den förstnämnda gruppen
är f. n. deponerad af Stockholms stad i Riksarkivet,
den senare i K. biblioteket. På 1870-talet började
Samf. f. utg. af handskrifter rör. Skandinaviens
historia utge, med understöd af stadsfullmäktige,
Stockholms då kända stadsböcker. Genom
öfverens-kommelse 1915 mellan ofvannämnda samfund
och Samfundet S:t Erik är utgifningen jämväl af
de 1902 funna stadsböckerna tryggad, och enligt
stadsfullmäktiges beslut s. å. kommer visst antal
exemplar att för stadens räkning inlösas. Arbetet
pågår under E. Hildebrands redaktion. I serien
Tryckt den 3/Q 17
"Stockholms stadsböcker från äldre tid" ha hitintills
(under redaktion af H. Hildebrand och L. M. Bååth)
utkommit jordeboken 1420-74, 1474 -98 och skotteboken
1501-10. Olaus Petri tankebok 1524-29 är utg. af
N. Sjöberg i "Samfundet S:t Eriks årsbok" 1908-il,
1913-15. - Jönköpings stads tankebok från 1456 är
under utgifning i "Meddelanden från Norra Smålands
fornminnesförening", h. l ff. - Jfr S. Clason,
"Stockholms återfunna stadsböcker från medeltiden"
(i "Hist. tidskr.", 1903). Se art. Burspråk.
L. M. B.
Stadsbokhållare, den af vederbörande kommunal
myndighet i städerna tillsatte tjänsteman, som
närmast under stads- eller drätselkammaren
i olika utsträckning har att ombesörja
stadskommunens bokföring. Före stadskamrers-
och stadskassörsbefattningarnas frånskiljande
vid 1600-talets slut var stadens bokhållare eller
stadsbokhållaren i allmänhet städernas ende kamerale
tjänsteman. 1. Sn.
Stadsbref. Se Köpebref.
Stadsbudsinstitution, en inrättning, hvars syfte är
att till allmänhetens förfogande ställa personer, som
mot afgift, enligt en af platsens polismyndigheter
fastställd taxa, transportera resgods, fortskaffa
bref m. m. Stadsbuden, som äro posterade på gator och
torg, bära för dem alla gemensamt utmärkelsetecken,
mössa med metallplåt. Vid mottagande af uppdrag
äro de skyldiga att lämna kvitto, och skulle något
dem anförtrodt gods försvinna, lämnar institutionen
skadeersättning. Stadsbudsinstitutionen infördes i
Stockholm 1863.
Stadsbygden, härad och socken n. ö. om
Trond-hjemsfjorden, S. Trondhjems amt,
Norge. 135,7? kvkm. 1,926 inv. (1910).
K. V. H.
Stadsbyggmästare. Se Stadsarkitekt.
Stadsböcker. Se Stadsbo k.
Stadsfiskal är allmän åklagare i stad i alla de
fall, där icke åtalsrätten på grund af gällande
stadganden tillkommer annan allmän åklagare eller
sådan för visst fall blifvit af vederbörande myndighet
förordnad (se § 2 i k. instr. för stads-fiskaler
12 okt. 1894, som närmare bestämmer stadsfiskals
ställning och åligganden). Stadsfiskal tillsättes
af justitiekanslersämbetet medelst förordnande
samt står under tillsyn och inseende af detta
ämbete. Enligt § 19 mom. 9 i förordn. 16 febr. 1864 om
Strafflagens införande har Stadsfiskal häktningsrätt.
E. K.
Stadsfogde är enligt kap. l utsökningslagen, som
handlar om "de myndigheter, som med utsöknings-inål
hafva befattning", utmätningsman (under-exekutor)
i stad. Enligt § 2 i nämnda lag skall, om i stad
erfordras mer än en stadsfogde, konungen bestämma
deras antal och omfånget för hvar-deras befattning.
E. K.
Stadsfullmäktige, den kommunala representationen
för de svenska städerna, som infördes genom
kommunalförordningarna af 1862. Stadens beslutanderätt
skall uppdragas åt stadsfullmäktige i hvarje
stad med öfver 3,000 invånare. I stad med 3,000
invånare eller därunder är det öfver-lämnadt åt de
vid "allmän rådstuga" röstberättigade att afgöra,
huruvida de vilja öfverlåta sin beslutanderätt åt
stadsfullmäktige. För ett sådant beslut fordras mer
än 2/3 af de närvarandes röstetal efter röstvärdet. Är
ett sådant beslut fattadt,
26 b. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
