Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 1205-1206 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenberg, Maria Elisabet (Caroline Lisette) - Stenberg, Sten - Stenberg, Ture Johan Axel - Stenberg, Isak Johan Emerik Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

första, som på svensk scen spelat Cherubin i
Beau-marchais’ "Figaros bröllop". Bland hennes öfriga
roller märkas Fransiska i "Minna von Barnhelm",
fru Or gon i "Tartuffe", Rosalie i "Den förförde
ynglingen", Jenny i "Kedlighetens seger öfver
förtalet" samt sångrollerna Grefvinnan i "Konung
Rikhard Lejonhjerta", Prosper i "Azemia", Paul i
"Paul och Virginie", Zemir i "Zemir och Azor"
o. s. v. Ehuru beryktad för lättsinne och
osedlighet, stod hon likväl högt i teaterpublikens
gunst. Hon vistades i Hamburg vid belägringen
1813 som sjuksköterska i franska hären, uppehöll
sig tre år senare i Paris under tvetydiga
omständigheter, återvände något af de första
åren på 1820-talet till Sverige och slog sig
ned i Vänersborg, där hon under namn af änkefru
Desvigné-Stenberg i största armod tillbragte
sin återstående lifstid, sökande lifnära sig genom
en ringa pension, som hon erhållit af drottning
Desideria, samt medelst franska språklektioner m. m.
Jfr J. Flodmark, "Stenborgska skådebanorna"
(1893) och "Lisette Stenberg, konturteckningar ur
ett äfventyrligt lif" (1896).


Stenberg. 1. Sten S., läkare, f. 23 nov. 1824
i Kärnbo socken i Södermanland, d. 11 juli 1884 i
Stockholm, blef 1843 student i Uppsala och 1851 filos,
doktor, efter att några år ha tjänstgjort som
skollärare i Stockholm och idkat med. studier vid
Karolinska institutet. Sedan han 1854 utgett en
afh. Om syfilisationen, blef han 1856 i Uppsala
med. doktor och i Stockholm kirurgie magister,
kallades 1857 till docent i farmaci och fysiologisk
kemi vid Uppsala universitet och utnämndes 1858
till professor i medicinsk och fysiologisk kemi
där. Han utbytte dock redan 1859 denna befattning
mot professuren i kemi och farmaci vid Karolinska
institutet, där han förut under några år förestått
adjunkturen i samma ämnen. 1861–63 var S. inspektor
vid farmaceutiska institutet och från 1871 till sin
död inspektor vid Karolinska institutet. Han var
medlem i kommittéerna för utarbetande af förslag
till förändringar i grunderna för medicinal-
och laborationstaxorna (1869), för utarbetande
af ny laborationstaxa (1873) och för Sveriges
deltagande i utställningen i Philadelphia 1876. 1870
kallades han till led. af Landtbruksakad. och 1875
af Vet. akad. Från 1870 tillhörde han Tekniska
högskolans styrelse. Genom sina försök att använda
lafvar vid framställning af drufsocker och alkohol
(Om tillverkning af lafbränvin, 1868) samt sina
däröfver skrifna afhandlingar gaf S. upphof
till en ny, men hastigt aftynande industri,
lafbrännvinstillverkningen. Dessutom offentliggjorde
S. Om intagna läkemedels af söndring utur organismen
(1858), Om fotografiens användning vid mikroskopisk
forskning (1874), Om den qvantitativa bestämningen
af ägghviteämnena i qvinnomjölken (1877) och Om det
inflytande, som bränvinets föroreningar hafva på
dess fysiologiska verkningar (1878).
– 2. Steno Johannes S., den föregåendes son, ämbetsman,
f. 26 juni 1870 i Stockholm, blef juris kandidat
i Uppsala 1894 och 1902 adjungerad led. i Svea
hofrätt, där han avancerade till assessor 1907
och hofrättsråd 1910. Under tiden hade han varit
t. f. revisionssekreterare 1906 och biträdt i
Justitiedepartementet för lagstiftningsfrågor 1906–08
samt förordnats till expeditionschef där 1909,
ett förordnande, som han ännu beklädde, då han 16
febr. 1914 inkallades som konsultativt statsråd i
Hammarskjölds ministär. Vid dess afgång inträdde han
30 mars 1917 som justitieminister i Swartz ministär.

1. (R. T–dt.)

Stenberg, Ture Johan Axel, arkitekt, f. 20 jan. 1863
i Norrköping, d. 9 febr. 1917 i Stockholm, studerade
vid Tekniska högskolan i Stockholm 1883-87, verkade
som privat arkitekt i Nord-Amerika 1888-93, därefter
i Stockholm 1894 -1901, i Uppsala intill 1909,
därefter åter i Stockholm. 1908-13 var S. arkitekt
hos Medicinalstyrelsen. Bland hans äldre arbeten
märkas Passage Birger Jarl (1895 ff., i samarbete med
L. Peterson – S. gjorde ritning till båda fasaderna),
ombyggnad af Grand hotell (färdigt 1900), Grand
hotell i Gäfle (1901), Härnösandsbankens (nuv. Norra
Sveriges) hus vid Kungsträdgården (1901, i samarbete
med E. Lallerstedt) och Liljewalchska huset vid
Karlavägen (s. å.). I Uppsala gaf S. ritningar
till Kemiska institutionen (1901), nyinredningar
inom slottet (1905), Fysiska institutionen och
pastorsboställe för Hel. trefaldighets församling
(båda 1907), Upplands enskilda bank och Gymnastiska
institutionens byggnad (1909), Växtbiologiska (1912)
och Zoologiska institutionen (1915), dessutom 2
folkskolebyggnader, flera affärs-och bostadshus,
Grand hotell Hörnans nybyggnad (1907) m. fl. Dessutom
lämnade S. ritningar till badhus i Gäfle och Karlstad,
ombyggnad af Bran-dalsunds och Sandbro corps de
logis (1909), flera hospitalsbyggnader, bland dem i
Östersund och Strängnäs, 2 institutionsbyggnader
vid Ultuna landtbruksskola (1912) m. fi.

G–g N.

Stenberg, Isak Johan Emerik Gustaf, målare, f. 7
jan. 1873 i Stockholm, studerade vid konstakademien
där 1891-96 och gjorde därefter studieresor
i utlandet. 1895 utställde han ett porträtt af
akvarellisten och teckningsläraren C. Burman. 1897
väckte han uppmärksamhet med genremålningen Likvaka i
Leksand (Göteborgs museum). Bosatt i Leksand under
en följd af år, behandlade han motiv därifrån:
dalstugor med kullor och barn, små taflor, friska
i uppfattningen, känsliga i utförandet, ofta med
en ungdomligt glädtig kolorit, där de brokiga
daldräkterna ge goda koloristiska inslag. Bland
dylika målningar märkas I skymningstimman (1899,
Nationalmuseum), Hos Esters Kari i Åkerö (s. å.),
Anders och Anna (1900, Konstföreningen i Köpenhamn),
I lampljus (1905, köptes i München af prins-regenten
Luitpold), Leksandsgummor i kyrkan, Det bakas,
m. fl. Under de senare åren har S. hufvudsakligen
varit bosatt i Stockholm, där han varit verksam som
porträttmålare. Till hans äldre porträtt höra sådana
af Konstnärens fader och af Korpral Blom, bland de
nyare märkas professor Rudin (ett i karakteristiken
kärnfullt och betydande verk, 1910),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>