Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tours - Tourte, F. - Tourville, Anne Hilarion de Cotentin - Tous les genres sont bons, hors le genre ennuyeux - Toussaint, Anna Louiza Geertruida Bosboom - Toussaint-langenscheidtska metoden - Toussaint-Louverture, Pierre Dominique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Vitry, ”T. et les châteaux de Touraine”
(1905).
E. A–t.
Tourte [to′rt], F., stråkfabrikant. Se Stråke.
Tourville [torvi′ll], Anne Hilarion de
Cotentin, grefve de T., fransk sjöhjälte, f.
24 nov. 1642 på slottet T. vid Coutances, d. 28
maj 1711 i Paris, ingick tidigt i malteserorden och gjorde sina lärospån till sjöss
under täta sammandrabbningar med barbareskstaternas röfvarflottor. Efter tio år antog
han fransk tjänst och aflade under Frankrikes krig mot Holland och Spanien 1672–78 prof
på glänsande tapperhet och omsikt dels under Duquesne, dels som själfständig befälhafvare,
t. ex. då han 2 juni 1677 vid Palermo
tillintetgjorde en spansk-holländsk flottilj. Men ännu
mera lysande voro hans sjötåg under 1688–97
års krig mot världens förnämsta sjömakter på
den tiden: England och Holland. Vid Beachy
head (se d. o.) vann dåv. viceamiralen T. 10 juli
1690 en fullständig seger och gjorde några veckor
senare en landstigning vid Tynemouth, där han
brände 12 af fiendens skepp. Hans nederlag vid
La Hougue (se Hougue) 29 maj 1672 var ärofullt,
och T. fick 1693 marskalksstafven. I maj s. å.
skingrade han vid kap São Vicente en stor konvoj,
betäckt af en holländsk-engelsk flottilj, samt tog
en mängd både handels- och krigsfartyg. 1694
gjorde han sitt sista sjötåg. De under T:s namn
i 3 bd (2:a uppl. 1758) utg. memoarerna äro
understuckna. Se biogr. af Richer (2:a uppl.
1812) och Delarbre, ”T. et la marine de son
temps” (1889).
Tous les genres sont bons, hors le genre
ennuyeux [tōläʃãr så bå år lə ʃãr ãnuiö], fr.,
”alla sätt (att skrifva) äro bra, utom det
tråkiga”, ett yttrande af Voltaire i förordet till
”Enfant prodigue”.
Toussaint [tosä′], Anna Louiza
Geertruida Bosboom, holländsk romanförfattarinna,
f. 1812 i Alkmaar, d. 1886 i Haag, gifte sig 1851 med målaren Jan Bosboom (f.
1817, d. 1891), skref ett större antal historiska romaner, af hvilka särskildt Het huis
Lauernesse (1841; många uppl.) vardt utomordentligt populär. Andra nämnvärda historiska
romaner äro Een kroon voor Karel den stoute (1842), Leycester in Nederland
(1846), Eideon Florenz (1854–55) och De delftsche
wonderdokter (1870). Hon skildrar bredt och
beskrifvande, vederhäftigt och med god blick för
den historiska sanningen. På sin ålderdom
öfvergick hon till karaktärsromanen (Majoor Frans,
1875). Hennes Romantische werken utkommo 1880-88
i 25 bd. Se lefnadsteckning af Jan ten
Brink (1886).
(R–n B.)
Toussaint-langenscheidtska metoden [tosä′-] för
själfstudium af språk leder sitt upphof från franske
språkmannen Charles Toussaint (d. 1877) och tyske
förlagsbokhandlaren Gustav Langenscheidt (f. 1832,
d. 1895). Den är afsedd för vuxna personer, som vilja
utan lärare tillegna sig ett språk (läsa, tala och
skrifva). Läroboken ersattes af 36 ”bref”, tryckta
häften på 16–24 sidor, hvart och ett innehållande 2
lektioner och tillsammans bildande 2 ”kurser” (hvarje
”kurs” är beräknad på 9 månader med 1–2 timmars
dagligt studium). Till grund för undervisningen ligger
en sammanhängande text (för franska Chateaubriands
”Atala”, för engelska Dickens’ ”A christmas carol
in prose”). En ”lektion” innehåller i regel A) ett
stycke text (i början med mellanradig uttalsbeteckning
och ordagrann öfv.), B) fri öfv. af denna text, C)
version och retroversion ord för ord eller fras för
fras, D) nyckel till föregående brefs ”uppgifter”,
E) grammatik, F) upplysningar om uttal och stafning,
G) d:o om ordbildning (härledning och jämförelser),
H) konversation – dessa fyra af delningar med
anslutning till den lästa texten – slutligen I)
fristående samtal, K) flytande lektyr och L) ledig
öfv. af texten samt M) särskilda uppgifter. I första
”kursen” ligger hufvudvikten vid inlärandet af ord
och uttryck (materialsamling); först i den andra
förekommer systematisk grammatik. Metodens förtjänster
ligga däri, att den utgår från sammanhängande
text och låter grammatiken småningom framgå ur
lektyren samt i noggrann uttalsbeteckning. Bland
föregångare hänvisas särskildt på Jacotot, Hamilton
och Robertson. ”Originalbref” finnas för fr. (af
Ch. Toussaint och G. Langenscheidt, 1:a uppl. 1856),
eng. (af C. van Dalen, H. Lloyd och G. Langenscheidt;
svensk bearbetning af V. E. öman, 1867) och ty. (af
D. Sanders), öfver 60 uppl. vittna om metodens
användbarhet. Dessutom finnes en mängd efterap-ningar
för dessa och andra språk, i regel dåligt gjorda. Till
de nämnda läroböckerna sluta sig andra hjälpmedel,
t. ex. de välkända fransk-tyska och tysk-franska
ordböckerna af Sachs och Villatte samt de engelska
ordböckerna af Muret.
Lll.*
Toussaint-Louverture [tosä′lovertȳr], Pierre Dominique,
negergeneral, härskare på Haiti, f. slaf i Breda
på nämnda ö 1746, d. 27 april 1803 på fästet Joux i
Frankrike, skaffade sig underbyggnad genom tillfällig
läsning i sin herres, grefve Noes, bibliotek. När
negrerna i den franska delen af Haiti 1791 reste sig,
sällade T. sig till dem. Först genom sin händighet i
sjukvård, sedermera genom sin militäriska duglighet
vann han stort inflytande bland de upproriske. Efter
någon tid gick han öfver till spanjorerna, som dä
innehade östra delen af Haïti. Men när franska
republiken 1793 upphäfde Slafveriet inom sina
kolonier, förenade T. sig med fransmännen mot
spanjorerna, hvilkas område intogs och 1795 af dem
af träddes, samt mot engelsmännen, som gjorde försök
att eröfra den franska kolonien. T. utmärkte sig här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
