Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Traktatsällskap - Traktblädning - Traktbrosk - Traktera - Trakthuggning - Trakthygge - Traktor - Traktoria - Traktur - Traktör - Trakyt - Tralee - Trall - Trall - Tralla - Tralles - Tralles, Johann Georg - Trame
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är bl. a. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag.
E. M. R.
Traktblädning, skogsh. Se Blädning.
Traktbrosk, veter. Se Hof, sp. 894.
Traktera (fr. traiter, lat. tractare),
eg. handtera; behandla,
spela (något musikinstrument); göra gästabud för,
undfägna, förpläga. – Traktör, numera ej brukligt
ord för (spisvärd) värdshusvärd.
Trakthuggning, skogsh., är det skogsbrukssätt
(se d. o.), där skogens slutafverkning utföres
i bestämda utstakade större eller mindre hyggen,
s. k. trakthyggen. För att bestämma den afverkning,
som får uttagas genom uthålligt skogsbruk vid
trakthuggning, tänkte man sig, särskildt vid
äldre skogsindelningar, skogen uppdelad i 20-åriga
s. k. perioder med lika areal. Till den första af
dessa hänfördes de bestånd, som närmast borde komma
till afverkning. Mellan första och andra perioden
fördelades däri förefintligt virkesförråd på så sätt,
att till den första hänfördes så många skogsbestånd,
att deras sammanlagda virkesförråd utan däri beräknad
tillväxt blef lika med de återstående till andra
perioden förlagda beståndens förråd jämte dessas
tillväxt under 20 år. Årligen afverkades 1/20 af
de inom första perioden befintliga beståndens
virkesförråd. Numera beräknar man vanligen
skogens totala tillväxt (enklast genom att anse
den motsvara skogens nuv. virkesförråd, divideradt
med halfva den tid, hvilken anses lämpligast som
omloppstid för skogen), och sedan uttager man
denna kvantitet i hyggen i bestånd, som först böra
afverkas på grund af sin ålder eller beskaffenhet
f. ö. Sammanhängande större hyggestrakter äro ej
lämpliga. Idealet är hyggen af 1–5 hars storlek;
i Norrland användas numera å kronoparkerna ofta
hyggen af 3 hars storlek, 100 x 300 m. Man skiljer
mellan trakthuggning med kalafverkning, hvarvid
alla träd afverkas och föryngring påräknas från
skogskanten eller måste uppdragas genom skogsodling,
och trakthuggning med fröträdsställning, hvarvid man
beräknar att erhålla återväxt genom att kvarlämna ett
visst antal fröträd. Trakthuggningen är i motsats
till blädningen (se d. o.) det skogsbrukssätt,
sorn ger största öfverskådlighet i skogen. Då
den lämnar rikligt ljustillträde åt marken,
kan härigenom markvegetationen förändras och
humuslagrets beskaffenhet förvandlas, ofta till
underlättandet af föryngringen, men ibland också
till dess försvårande. Trakthuggningen lämpar sig
bäst för ljusälskande trädslag, såsom tall och
ek, medan plantor af de skuggfördragande träden,
såsom gran och bok, lätt taga sig upp i de smärre
föryngringsytor, som uppstå vid blädningen. Vid
trakthuggningen frestas skogsmannen till alltför
schablonmässig afverkning, medan blädningen
medger mera individuell skötsel af trädgrupperna.
G. Sch.
Trakthygge, skogsh. Se Trakthuggning.
Traktor. Se Tank 2, sp. 430.
Traktoria (nlat.), mat., kallas en kurva, där i hvarje
punkt den del af tangenten, som ligger mellan kurvan
och en gifven linje, är af konstant längd. Den gifna
linjen kallas traktorians direktris. Teorien för
traktorier utbildades eg. af Huygens (i slutet af
1600-talet) och har af Wigert
visats vara af stort intresse på grund af dess samband
med den allmänna lineära differentialekvationen af
andra ordningen. (I- F-)
Traktur (af lat. trafhere, draga), mus.,
spel-1. ventilregeringen i orgeln (se Orgel, sp. 865).
Traktor. Se Traktera.
Trakyt [hårdt k], Trachyt, geol., en ung-vulkanisk,
vanligen ljusfärgad bergart, som har porfyrisk
struktur och i hvars sammansättning sanidin, glasig
kalifältspat, bildar hufvudparten. Hornblände,
glimmer och augit utgöra de öfriga, mera
underordnade beståndsdelarna. Trakyterna äro i
allmänhet något porösa (grek. trachyfs betyder
"sträf"). De motsvara i sammansättning närmast de
syenitiska bergarterna. Trakyten förekommer såsom
kupp- (ty. koppe, rund topp) eller domformade berg i
Siebengebirge, i Ungern, i Auvergne m. fl. st., men
ej i Sverige. Jfr A n d e-sit, Cement, Domit, Fonolit,
Liparit. - Trakytpechsten. Se P e c h s t e n. E. E.
Tralee [tréW 1. trall7], hufvudstad uti
irländska grefsk. Kerry (prov. Munster), vid
floden Lea 1. Leigh, som l,5 km. nedanför
faller ut i Tralee-viken af Atlantiska
hafvet, på Irlands sydvästkust. 10,300
inv. (1911). Export af smör och spannmål.
(H.W-k.)
Trall. 1. Sjöv., stundom förekommande benämning på ett
slags släplod (se Lödning, sp. 961-962). - 2. Skpsb,
a) Ett med vattenaflopps-hål försedt träplan,
som ligger i bottnen af en båt för att bereda jämn
yta att stå på och som skydd mot fotvatten; för det
senare ändamålet förekomma trall äfven annorstädes i
fartyg. Trallet består af en yttre träram samt två lag
i ramen kryssvis lagda ribbor. Det undre lagets ribbor
(de s. k. "balkarna") äro tjockare än det öfre lagets
och ha uttagningar, i hvilka dessa senare infällas,
så att jämn öfveryta erhålles. b) En genombruten järn-
eller metallucka, som för luftväxling af underliggande
rum i st. f. en tät lucka eller däcksventil lägges
öfver en öppning i däck. 2. C. K. S.
Trall, mus., (ofta upprepad) vismelodi.
Tralla (af eng. trolley, rulle), järnvägstekn. Se D
r essi n.
Tralles (grek. Tgdtäets), forntida blomstrande
handels- och hufvudstad i landskapet Karien, Mindre
Asien, vid Eudonos, en liten biflod till Maiandros
(Meander). Den genom en jordbäfning delvis förstörda
staden återuppbyggdes med understöd af de romerske
kejsarna Augustus och Tibe-rius. Betydande ruiner
finnas i behåll vid staden Aldin. Gräfningar ha där
företagits af Humann och Dörpfeld (1888) samt af
Edhem bey (1902 -03). Många fynd af inskrifter och
bildhuggar-arbeten ha gjorts. Se "Mitthefiungen des
deut-schen archaeologischen instituts in Athen" (1893)
och "Bulletin de correspondance hellénique" (1904).
A. M. A.*
Tralles, Johann Georg, tysk fysiker, f. 1763 i
Hamburg, d. 1822 i London, blef professor i fysik
och matematik i Bern 1785 och i matematik i Berlin
1810. T. är bekant genom konstruktionen af en
alkoholometer och Untersuchung uber die spezielle
gewichte der mischungen aus alkohol und wasser (1812).
Trame [tram], fr. (af it. trama, inslag). Se
Sidenindustri, sp. 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
