Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trötthet. 1. Fysiol. - Trötthet. 2. Landtbr. Jordens trötthet - Trötthetsgift, Kenotoxin, med. Se Trötthet 1 - Trötthetskurva, fysiol. Se Ergograf - T. S., signatur för Rosa Carlén (se Carlén 5) - Tsad-sjön, Tsade l. Tschad, Tchad - Tsad-territoriet (fr Territoire Tchad) - Tsai-feng. Se Tschun - Tsai-tien, kejsare. Se Kuang-su och Kina, sp. 67 - Tsajdam, Tsadam l. Zaidam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
205
Trötthetsgift-Tsajdam
206
af det material, som omsattes vid
verksamhetsprocessen, eller också i en anhopning
af omsättningsprodukter, trötthetsgifter, som
hindra den typiska verksamhetsprocessen att
utlösas. - Tidsförloppet af verksamhetsprocessen
i en muskel återges af den s. k. muskelkurvan (se
Muskler). Registrerar man en serie muskelryckningar,
som följa på hvarandra med viss mellantid, så kan
man iakttaga en successiv förändring af muskelkurvan,
och denna förändring återger trötthetens utveckling
i muskeln. En nervtråd kan leda upprepade impulser,
utan att märkbart uttröttas, ett förhållande,
som sammanhänger därmed, att retningsprocessen
i nerven (nervimpulsen eller nervprincipen)
representerar endast en mycket obetydlig
energiomsättning. Ledningen genom en nervbana,
som innehåller såväl nervtrådar som nervceller,
kan däremot visa mycket tydliga trötthetssymtom. -
Om studiet af tröttheten hos människan med tillhjälp
af e r g o g r a f e n se d. o. Genom tröttheten
försämras alltid arbetsresultatet. Det gäller
därför vid anordning af öfningar eller olika slagis
arbete att finna en lämplig växling af verksamhets-
och hviloperioder. Se R. Anderberg, "Kvantitativ
bestämning av ett kortvarigt arbetes inverkan på ett
efterföljande" (akad. afh., 1918; med historik öfver
trötthetsforskningen).
2. Landtbr. Jordens trötthet kallas en sedan
gammalt känd företeelse, att jordens bördighet
för en viss växt - klöfver, ärter, lin, korn,
betor - aftar, då densammas odling upprepas utan
längre uppehåll. Detta tolkades i äldre tid så,
att jorden blifvit trött på växten i fråga, och som
botemedel förordades, att jorden fick hvila i trade
(se d. o.). Företeelsen förklaras i vissa fall
därigenom att, då sådana växter, hvarpå parasiter
lefva, ofta återkomma på samma jord, denna blir
alltmer inpyrd med dessa; så beror korntrötthet
1. kornsjuka och bettrötthet på öfverhandtagande af
nematoder, kornål och betål, hvilka angripa dessa
växter (se Nematodes), likasom klöfvertrötthet
(se d. o.) kan bero på tilltagande förekomst af
klöfverrötare (se K l of v e r r ö t a). Likaså antas,
att fortsatt odling af samma växtart uppammar en
ogynnsam bakterievegetation i jorden eller utsuger
jorden på vissa näringsämnen. En tidigare framkastad
förklaring på tröttheten, att jorden förgiftas af
rot-afsöndringar, som äro giftiga för den växt, som
af söndrat dem, men ej för andra arter, har i senaste
tid upptagits af amerikanska forskare. Tröttheten
motverkas därigenom, att man upphör under längre
tid med odling af den trötthetsalst-rande växten
och genom åtgärder för parasiternas utrotning.
1. J. E. J-n. 2. H. J. Dft.
Trötthetsgift, K e n o t o x i n, med. Se Trötthet 1.
Trötthetskurva, fysiol. Se Ergograf.
T. S., signatur för Rosa Carl en (se C a r-ién 5).
Tsad-sjön, Tsade l. Tschad, Tchad
("stort vatten", på Bornuspråket; arab. Bahr es-salam), största insjön
i Sudan i Afrika, mellan 12 1/2 och 14° n. br. samt 13°
och 15° ö. lgd fr. Greenw., men på grund af bäckenets
och omgifvande slättlands flackhet samt långperiodiska
vattenståndsväxlingar af mycket växlande storlek och
med mycket obestämda gränser. I n. v., n. och s.
ö., mellan det västliga tillflödet Komadugu-Waubes
(Komadougou Yoobé) och det sydliga Scharis (Chari)
mynningar, omslutes T. af franska militärterritoriet
Tsad (fr. Tchad). Väster om Scharis inlopp har
tyska kolonien Kamerun med en nordlig flik nått
fram till sjöns sydända. Sydvästra stranden tillhör
brittiska protektoratet Nord-Nigeria. Innan de
europeiska makterna indragit Tsadtrakterna inom sina
intressesfärer, hvilket skedde 1885–90, omgafs T. af
infödingsstaterna Kanem (i ö.) samt Bornu och Bagirmi
(i s.). De förste européer, som nådde fram till den
förut endast med stöd af hörsägner och tradition
på kartor utmärkta stora centralsjön i Sudan, kommo
hit 1823 och tillhörde en engelsk expedition, hvars
mest kända deltagare Denham, Oudney och Clapperton
voro. Närmare kunskap om T. och angränsande
länder i n. v. och ö. erhölls först genom tyskarna
H. Barths och Gr. Nachtigals (se dessa) resor,
den förres 1850–55 och den senares 1870–74. Från
s. utforskades Tsadbäckenet mera framgångsrikt först
1896–97 af fransmannen E. Gentil, som följde Schari
(se d. o.) till dess utlopp i T. Genom en rad år 1900
begynta franska militärexpeditioner och främst den
länge i Tsadterritoriet stationerade major J. Tilho
har T. vid olika tillfällen kartlagts och en tämligen
god kännedom om dess natur och säregna föränderlighet
slutligen ernåtts. Sjöns yta ligger enligt Tilho
240–245 m. ö. h., dess djup öfverstiger sällan
eller blott på enstaka ställen 3 m. Under loppet af
ett år kan högsta vattenståndet (i dec.) skilja sig
från det lägsta (i aug.) med inemot 1 m. Årliga
nederbörden uppskattas af Tilho till omkr. 130
mm. och var det regnrika året 1908 190 mm. Yattnet i
sjön är sött eller mycket obetydligt salt, oaktadt
den saknar flodaflopp. Den är mycket fiskrik;
hittills äro 37 fiskarter kända. Flodhästar och
vattenfåglar finnas i mängd. – T., sådan den befanns
1908, indelas af Tilho i följande zoner: 1. Ett nu
nästan fullständigt uttorkadt, men fyra år tidigare
vattentäckt, dels sandigt, dels lerigt slättparti
n. om Komadugus inlopp. 2. En vidsträckt sumpmarkszon
s. om den första, nu omöjlig för båtfart, men förut
(1904) till större delen en fri vattenyta. 3. Den
sydligare delen af T. med en 500 kvkm. stor sjöyta,
n. om Scharis mynningsdelta samt farbara kanaler
och mindre öppna vatten västerut till Bornustranden
och norrut till Kanem. 4. En lagunzon utmed nästan
hela den tilloppslösa nordsidan bestående af ett nät
af kanaler mellan otaliga till odling eller bete
använda små öar samt en rad större, från kusten
aflägsnare öar, där ett par tiotusental infödingar
(buduma eller, som de själfva kalla sig, "ye’dina")
ha sina byar. – Se J. Tilhos karta och uppsats "Le
Tchad et les pays-bas du Tchad" i "La géographie"
(1910). H. W-k.
Tsad-territoriet (fr. Territoire Tchad), del af
Franska Ekvatorial-Afrika (förr Franska Kongo, se
d. o.), som enligt dekret af 15 jan. 1910 omfattar
Gabun, Mellersta Kongo, Ubangi-Schari och Tsad. Dettas
areal är omkr. 1,600,000 kvkm., dess inv.-antal
2,634,400 (1911). H. W-k.
Tsai-feng. Se T sch u n.
Tsai-tien, kejsare. Se Kuang-su och Kina, sp. 67.
Tsajdam, Tsädam 1. Zaidam, öken-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
