Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wheeleriella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
White
174
White OáYt], Hugo Lawson, nordamerikansk politiker,
f. 30 okt. 1773 i Iredell county, Nord-Carolina,
d. 10 april 1840 i Knoxville, Tennessee, var son till
James W. (f. 1737, d. 1815, en bland pionjärerna vid
Tennesses uppodling), deltog 1792-93 i nybyggarnas
strider mot indianerna, blef 1796 advokat i Knoxville,
innehade flera domarämbeten i Tennessee och var
1812-27 president för denna stats bank. W. var
1825-40 senator för Tennessee och tjänstgjorde
1832-34 som senatens president. Han stödde president
Jackson i nullifìkationsstriden (se Nullifika-tion),
var vid presidentvalet 1836 motkandidat mot M. van
Buren och öfvergick 1838 till whig-partiet. W.s
sträfva och rätliniga konservatism skaffade
honom namnet "Amerikanska senatens Cato". Jfr
N. N. Scott, "A memoir of H. L. W." (1856).
V.S-K
White [íoáYt], Henry Kirke, engelsk skald, f. 1785
i Nottingham, d. 1806, förvärfvade på egen hand
språkkunskaper och kom till Cambridges universitet,
men ådrog sig genom öfvermått i studier ett
hmglidande, som snart sänkte honom i grafven. Hans vän
skalden Southey utgaf 1807-22 hans efterlämnade dikter
(Remains, 3 bd) jämte ett företal, som väckte allmän
sympati för den i förtid bortryckte diktaren, och
flera uppl. (bl. a. 1866) ha utkommit af dessa poem;
urval äro utg. af H. K. Swann och J. Drinkwater. De
sakna kraft och djup, men andas ett mildt behag. Se
J. T. God-frey och J. Ward, "The homes and haunts of
H. K. W." (1908).
White [wáYt], sir William Arthur, brittisk diplomat,
f. 13 febr. 1824 i Putawy i Polen, d. 28 dec. 1891
i Berlin, tillhörde en katolsk irländsk familj;
hans mödernesläkt egde stora jordagods i Polen,
där han mycket vistades i sin ungdom. W:s fader
var konsulatsämbetsman, och själf ingick han 1857
på konsulatsbanan, fick anställning på brittiska
generalkonsulatet i Warschau, blef 1861 vice-konsul
där och var 1862-63 t. f. generalkonsul i Warschau,
en särskildt under polska upproret 1863 kräfvande
post. W. blef 1864 konsul i Danzig, 1875 generalkonsul
i Serbien och biträdde 1876 lord Salisbury vid
sändebudskonferensen i Konstantinopel. 1879 blef
han brittisk representant i Bukarest, 1885 envoyé
i Konstantinopel och erhöll 1886 ambassadörs rang
där (Englands förste katolske ambassadör sedan
reformationen). Knightvärdighet fick W. 1883. W. hade
stort inflytande på den östrumeliska frågans
lösning till Bulgariens förmån och motarbetade
i Konstantinopel med målmedveten konsekvens och
sällspord kännedom om orientalisk politik det ryska
inflytandet på Balkanhalfön. Däremot gynnade han
det österrikiska och arbetade, ehuru förgäfves,
för Englands anslutning till trippelalliansen.
V. S-g.
White [a)S\ri], Andrew Dickson, nordamerikansk
historiker och diplomat, f. 7 nov. 1832 i Homer,
staten New York, d. 4 nov. 1918, graduerades 1853
vid Yale-universitetet, studerade 1854-56 i Paris
och Berlin samt tjänstgjorde dessemellan ett halfår
1854-55 som attaché vid amerikanska beskickningen
i Petersburg. W. var 1857-62 professor i historia
och engelsk litteratur vid Michigan-universitetet i
Ann-Arbor, var 1863
-67 led. af staten New Yorks senat och genom-dref
där flera viktiga lagar om höjande af statens
undervisningsväsen. W. blef 1867 rektor för
det på hans initiativ och med stöd af en stor
donation från hans senatskollega Ezra Cornell
tillkomna Cornell-universi-tetet i Ithaca, New
York (se Cornell l och Ithaca) samt innehade där
äfven lärostolen i modern historia. 1879-81 var
W. amerikansk minister i Berlin, återvände sedan
till sitt universi-tetsrektorat, som han nedlade
1885. Han utsågs 1888 till en af direktörerna
för Smith-sonian institution (ss d. o.). W. var
1892-94 minister i Petersburg, 1895-96 led. af
kommissionen för gränsfrågan mellan Venezuela och
Brittiska Guyana, 1897-1903 amerikansk ambassadör
i Berlin och 1899 förste amerikansk delegerad
vid Haagkonferensen. Han var en bland stiftarna
af American historical association och dennas
förste president. Bland W:s skrifter märkas The
war-fare of science (1876; "Vetenskapens strider",
förkortad svensk of v. 1877), The new Germany (1882),
A hìstory of the warfare of science with theology in
christendom (2 bd, 1897; öfv. till fr., ty., it.,
sp. och port.), Autobiography (2 bd, 1905) och The
work of Benjamin Hale (1911). V. S-g. White [>ai’t],
sir George Stuart, brittisk militär, f. 6 juli 1835
i irländska grefsk. Antrim, d. 24 juni 1912 i London,
officer vid Inniskil-lings-fysiljärerna 1853, deltog
i striderna för det indiska upprorets bekämpande
1857-59 samt med stor utmärkelse i kriget i Afganistan
1879-80. Befordrad till öfver-stelöjtnant, deltog
han i Sudanexpeditionen 1884-85 och, som brigadchef,
i kriget i Burma 1885-86. 1893 efterträdde han lord
Roberts som högste be-fälhafvare öfver trupperna
i Indien och uppgjorde som sådan planerna för
Chitralexpeditionen 1895 (se C h i t r a 1)
och Tirahfälttåget 1897. W., som 1895 utnämnts
till generallöjtnant, blef vid återkomsten från
Indien 1898 generalkvartermästare i hemlandet. När
boerkriget utbröt i okt. 1899, blef han befälhaf-vare
för trupperna i Natal. Efter åtskilliga strider med
boerna (se B o e r - k r i g e t) inneslöts han med
13,000 man i Ladysmith, hvilken stad han under svåra
förhållanden (se Ladysmith) försvarade, tills den
undsattes 28 febr. 1900. S. å. blef han general och
guvernör i Gibraltar. 1903 blef han fältmarskalk. 1905
återvände han till England och utnämndes till guvernör
för invalid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
