Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victoria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Bendigo upptäckts. Ända så långt fram som till
1898 stod också V. i främsta rummet bland förbundets
guldproducerande stater; nämnda år öfverflyglades
det af Väst-Australien, senare äfven af Queensland. I
själfva verket har också guldutvinningen betydligt
minskats, särskildt märkbart under krigsåren. Sålunda
uppgick värdet af det framställda guldet 1917 till
857,500, 1918 till 674,655 och 1919 till 575,260 pd
st. Silfver utvinnes endast i obetydliga mängder,
likaså antimon och tenn. Kol tyckes däremot kunna
komma att spela en mera betydande roll, ehuru de
hvarken till kvantitet eller kvalitet äro att
jämföra med kol, som brytes i grannstaten Nya
Syd-Wales. I alla händelser utvunnos 1917 466,220
och 1918 439,575 ton. Brunkol synes också komma
att mera uppskattas: 1917 brötos 39,144 och 1918
66,200 ton. De viktigaste kolfälten ligga vid Outrim
Howitt, Coal creek, Jumbunna och Korumburra, samtliga
i s. ö. (Gippsland). – Industrien har väl gjort
framsteg, men kan dock alltjämt icke tillfredsställa
landets eget behof. Ingen export förekommer; Englands
industrialster dominera marknaden. Värdet af den
totala importen uppgick 1918–19 till 34,8 mill. pd
st., medan exporten uppgick till 27,8 mill. pd st. De
viktigaste exportvarorna voro guld, ull, spannmål,
smör, hudar och skinn, talg samt fruset kött. Den mest
betydande hamnen är Melbourne, som i detta hänseende
endast helt obetydligt står efter för statsförbundets
hufvudstad, Sidney. Järnvägsnätet i V. är det bäst
utvecklade i Australien och hade 1919 en längd af
6,715 km.
Författning. Till förbundsparlamentet sänder
V. 6 senatorer och (efter census 1911) 21
representanter. Lagstiftande myndigheten utöfvas af
ett parlament, fördeladt på två kamrar, legislative
council, bestående af 34 medlemmar, valda för 6
år (halfva antalet afgår hvart tredje år), och
legislative assembly, bestående af 65 medlemmar,
valda för 3 år. För valen till legislative assembly
gäller allmän rösträtt, sedan 1908 äfven för kvinnor.
Historia. På V:s nuv. område uppstod en engelsk
koloni, som till en början kallades Port Phillip,
emedan nybyggen först anlades vid denna vik (en
straffkoloni 1804). Ett par hundra pers. från
Tasmanien och Nya Syd-Wales bosatte sig 1835 där
och på stränderna af Yarra-yarrafloden, och antalet
kolonister hade 1841 stigit till 11,738. Melbourne
blef stad 1847. Redan 1842 begynte kolonisterna
verka för skilsmässa från Nya Syd-Wales,
och då Port Phillip 1851 under namnet V. blef
egen koloni med representativa institutioner,
räknade den 77,435 inv. Endast några veckor efter
det själfständigheten var vunnen gjordes de
stora guldfynden vid Ballarat, som riktade de
närliggande trakternas och därefter hela världens
uppmärksamhet på V. Immigranternas antal växte snabbt;
totalbefolkningen utgjorde redan 1854 236,778 och
1861 540,322 pers. Sålunda vunnos alltflera arbetsföra
händer för att tillvarataga statens resurser. V. har
icke saknat de inre slitningar och kriser, som pläga
höra samman med en stat i ungdomlig utveckling, men på
det hela taget har det gått raskt och stadigt framåt.
Litt.: Labilliere, "Early history of the colony
of V." (1878), Turner, "History of the colony of
V." (1904), Gregory, "Geography of V., historical,
physical and political" (1907), "Handbook to
V." (1914), Dickson, "The mining industry of the state
of V. for 1913" (1914), och "Victorian Year book"
(utk. årligen i Melbourne).
A. N-d.
Victoria [viktå’ərie], städer. 1. Hufvudstad
i Brittiska Columbia och förnämsta staden på ön
Vancouver, ligger på sydöstligaste udden af denna ö,
var till 1850 en Hudson-bay-kompaniets station och
blef stad 1862. I närheten den rymliga, befästa hamnen
Esquimault. Folkmängden i V., som varit stadd i rask
tillväxt, utgjorde 1911 31,660 pers., men uppskattas
1919 ha stigit till omkr. 60,000. Export förnämligast
af trä och fisk.
– 2. Hufvudstad i brasilianska staten
Espirito Santo, på västra sidan af en ö i Espirito
Santo-viken, hvars smala inlopp försvaras af flera
fort. V. har utvecklats till en af Brasiliens mera
betydande exporthamnar (exporten tre ggr så stor som
importen), enär det har ett rikt uppland med produkter
från såväl plantageodling som bergshandtering.
Genom järnväg står V. åt s. v. i förbindelse med
Rio de Janeiro och åt v. of ver Natividade med den
mineralrika provinsen Minas geraes. Export af ris,
socker m. fl. plantageprodukter. Tillverkning af
bomullstyger och skor. Omkr. 20,000 inv. (1914).
V., urspr. Espirito Santo, är ett af de
äldsta nybyggena på Brasiliens kust, anlagdt redan
1535, ehuru på något afstånd från sin nuv. plats.
Namnet V. bär staden sedan 1558. – 3. Hufvudstad på
ön Hong-kong (se d. o.). – 4. Hufvudstad i mexikanska
staten Durango (se d. o.).
– 5. (Ciudad V.; förr Nuevo Santander)
Hufvudstad i mexikanska staten Tamaulipas (se
d. o.). – 6. Ort i Engelska, fordom Tyska, Kamerun,
i västra Afrika, har en af landets bästa
hamnar och står genom järnväg i förbindelse med Buea,
fordom hufvudstad i Tyska Kamerun. V. är beläget vid
foten af Kamerunberget i en rikt bevattnad nejd och
är hufvudort för ett af världens mest omfattande
kakaoodlingsdistrikt. Den hvita befolkningen dock
ringa, endast ett 100-tal pers. – 7. Hufvudstad
i brittiska kolonien Labuan (se d. o.). –
8. Hufvudstad i brittiska ögruppen Seychellerna
(se d. o., sp. 243).
1–8. A. N-d.
Victoria [viktå’əriə], bergstopp. Se Owen Stanley.
Victoria [viktå’əriə], flod i Australien. Se
Cooper creek.
Victoria, T. L. da, spansk tonsättare. Se Vittoria,
T. L. da.
Victoria, ett slags vagn. Se Viktoria.
Victoria, brand- och lifförsäkringsbolag. Se
Brandförsäkring, sp. 1469, och Lifförsäkring,
sp. 433.
Victoria and Albert museum [viktå’əriə and ä’lbət
mjōsī’əm]. Se Kensington, sp. 1421.
Victoria bay [viktå’əriə bei’]. Se Peter den stores vik.
Victoria Cruziana, bot. Se Victoria regia.
Victoriafallen. Se Sambesi, sp. 566.
Victoriaförsamlingen. Se Viktoriaförsamlingen.
Victoriahavn. Se Narvik.
Victorialand [eng. utt. viktå’əriəländ]. 1. Sydöstra
delen af en till arktiska Amerika hörande ö, i
n. ö. begränsad af Mac Clintock-kanalen, i s. ö. af
Victoriasundet, i s. af Dease sund (se fysiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
