Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilhelmshöhe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Vilhelmsorden-Wilhjelm
494
senare inköptes af Göteborgs museum, 1896 Evangeliet
läses och Moder och barn. S. å. flyttade han hem
till Sverige, var 1897-1910 ledare af tecknings-
och målarskolan i Göteborg, har därefter varit
bosatt i Stockholm, där han från 1912 leder
en elevateljé. Under en följd af år målade
han uteslutande svenska motiv, I byhandeln
(Nationalmuseum) och Det sjuka barnet (1896), Vid
fädernas grafvar (1897), Väntan och Trött (konstnärens
moder i sin hvilstol, 1898), Konstnärens syster
(porträtt i interiör, 1899) och Fiskarkvinnor
på väg till kyrkan (s. å.), de tre sistnämnda
i Nationalmuseum, Lördagsafton (1900, Thielska
galleriet). Juniafton (en fiolspelande bonddräng
med sina åhörare ute en stilla sommarkväll, 1902),
Gårdens dotter (1903), Flicfca i òlått (1904),
På berget (några fiskargubbar sitta om aftonen
på utkiksbergets krön, tysta seende ut mot hafvet,
1907), de fyra sistnämnda taflorna i Göteborgs museum,
Jordarbetare (1907, Thielska galleriet), Grufar-òetare
(motiv från Kiruna, utst. s. å.). Vårarbete (plöjning
s. å., Köpenhamns konstmuseum). På stall-backen
och Vid stalldörren (1908), Kyrkfolk i båt (1909,
Nationalmuseum). Inom detta skede falla dessutom
några större dekorativt hållna arbeten, en fresk i
Göteborgs stadsbibliotek (landskap från Yärmland med
allegoriska figurer, 1901), en annan väggmålning i en
folkskola i samma stad och en i Posthuset i Stockholm
(lastningsarbete vid Skeppsbron, 1907) samt många
smärre oljemålningar och akvareller, studier från
Göteborgs hamn, skärgårds-stämningar, landskap och
karaktärstyper. - W. är framför allt Bohusläns målare,
allvarlig och kärnfull i uppfattning och behandling;
hans typer äro redbart och kärft studerade med största
omedelbarhet och skärpa i karakteristiken. Miljön
är noggrant utarbetad, antingen han skildrar en
interiör eller låter fiskelägets brokiga stugor i
solsken bilda en färgglad bakgrund för de mörka,
allvarliga, tysta figurerna. I flera målningar
har han nått en bred, ganska dekorativ hållning,
och hans i de tidiga interiörerna grumliga, mörka,
mindre känsliga kolorit ha ljusnat och vunnit
betydligt i fasthet och glans. Från resor till södra
Spanien 1910 och senare finnes en mängd folktyper,
zigenerskor (en i Göteborgs museum), toalettscener
på gatan (Las pulgas) och stadsmotiv med energiskt
solstudium. Bland hans vid denna tid utförda
målningar äro Svensk flicka (liksom den tidigare
Flicka i blått belysande för hans uppfattning af
det typiskt svenska, 1911), Sommar (små flickor
leka vid fjordstranden, s. å.., Göteborgs museum)
och Päronet (1912, galleriet i Helsingfors). Det
intensiva solljuset är numera först och sist föremål
för hans studium. Det mosaikartade fläckmaner, som
han äfven tidigare användt, genomförs med mycken
virtuositet i uteslutande ljusa, tunna, skimrande
färger, bleka och liksom urtvättade, uppslukade
af solljuset (Sommar - naken gosse bland klippor -
Sommarflickor, Afton m. fl. från 1915, Vid brunnen,
folktyper från Fiskebäckskil. 1917, Utsegling, 1918,
Bo g evig sv äg en, 1919, Badgäster, 1921). Inom
de senast gångna åren falla, förutom bohuslänska
motiv, nakna figurer, barn, landskap, stämningar -
studier från Norge (Lofoten, Nordland). Lappland,
Uppsala och nya spanska studier. Bland af Y. målade
porträtt märkas
doktor Hj. Lundbohm (1906), professor Knut Kjellberg
(1916, Göteborgs nation. Uppsala) m. fl. Han har
äfven utfört etsningar. - V. är f. n. representerad i
Nationalmuseum af 7 nummer; dessutom äro 5 af museet
deponerade i Riksdagshuset. Göteborgs museum eger 9
af hans oljemålningar och flera studier, Köpenhamns
konstmuseum 4 målningar i olja och en akvarell.
G-g N.
Vilhelmsorden, en nederländsk och en (efter
revolutionen 1918 afskaffad) preussisk orden. Se
Ordnar, sp. 835-836.
Vilhelmsro, Sveriges äldsta epileptikeranstalt,
belägen omkr. l km. n. om Jönköping vid Vätterns
västra strand, grundlades af fru Ebba Gustava Ramsa
y, född Karström (f. l okt. 1828 i Göteborg). Där
anordnade hon 1874 ett hem för vanföra barn, men
sedan en större anstalt för sådana med Eugeniahemmets
öppnande kommit till stånd, ombildade hon 1889 Y. till
en anstalt för fallaudesjuka barn. Till en början
vårdades där både bildbara och obildbara, men på
1890-talet, då anstalten öfvertogs af en förening
med stiftarinnans dotter, fröken Helene Ramsay,
som föreståndarinna, omändrades den till att bli
uteslutande uppfostringsanstalt, mottagande allenast
bildbara epileptiska barn. Sedermera har anstalten
utvidgats med särskilda arbetshem för till vuxen ålder
komna fallandesjuka af bådadera könen. Det kvinnliga
arbetshemmet, som har ett 20-tal platser, öppnades
1914 och är förlagdt till en fru Ramsay tillhörig
villa i Bankeryd, beläget omkr. 10 km. från Y. För
äldre manliga fallandesjuka uppfördes under 1916 å
Y. en nybyggnad, rymmande 35 platser. Anordnandet
af detta arbetshem hade möjliggjorts genom en
större donation af enskild person. Ännu i sena
ålderdomen har fru Ramsay varit verksam för den vidare
utvecklingen af epileptikervården i vårt land, till
hvilken hon hos oss tagit det första initiativet.
A. Petrén.
WFIhelmstadt, förstad. Se M a g d e b u r g. sp. 453.
WMhelmstein [-stajn]. Se Steinhudermeer.
Wilhelmus van Nassouwe [-mös fann nassaVo],
nederländsk nationalhymn. Se Nationalsång.
Wilhelm von Innsbruck [-fann-], tysk arkitekt,
skall tills, med Bonanno 1174 ha börjat bygga
det lutande tornet i Pisa (se d. o.). Uppgiften
om hans födelseort härleder sig från en skotte
Dempster, som under 1600-talet var professor i Pisa.
C.R.N.»
Wühem [viläVL fransk musiker. Se B o e-q u i 11 o n
och O r p h é o n.
Wilhjelm. Johannes, dansk målare, f. 1868 vid Nakskov,
blef studont 1887 och filos. kandidat 1888, slog sig
på konststudium, var till en början elev af H. Foss,
fortsatte vid akademien och i Kröyers skola, följde
1893 Zahrtmann till Italien och blef starkt påverkad
af dennes konstnärskap. I Italien tillbragte han flera
år och målade där några uppmärksammade taflor (ßön om
regn, procession i Apenninerna, 1896, Konstmuseet,
Vinsfcord i Abruzzerna, 1897) samt utförde dessutom
goda kopior efter renässansmästarna. Bland hans
målningar med danska motiv äro Idyll på heden (1908,
Konstmuseet), Fiskarbåtar i fara (s. å.. Ribe museum)
och Fiskarna vända hemåt (1913). Han har äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
