Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vingad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Vingad-Wingborg
är uppställd i ett 29 m. högt granittorn med ett svart
midtbälte. Fyrlågans höjd öfver medelvatten är 46
m. Med en mistsiren för komprimerad luft ges under
tjocka tre ljudstötar hvarannan minut. På platsen
finnas internationell signal- och telegrafstation,
telefon samt (sedan 1920) radiopejlings-station.
F. L-g.
Vingad, bot. Se Nedlöpande. - Vingad lilja, her. Se
L i l j a. sp. 498.
Vingahummer, zøol., ett annat namn för
kejsar-hummer. Se Hummer och Kejsarhum-me r.
Vingar. 1. Bot. Se Fjärilslik blomkrona. -
2. Zool. Flygredskap af mycket olika byggnad
och funktion förekomma hos ett stort antal djur,
tillhörande skilda grupper. Bland de rygg-radslösa
djuren är det endast insekterna, hvilkas flertal är
utrustadt med två par vingar. Dessa äro rörligt fästa
på sidodelarna närmare ryggsidan af andra och tredje
bröstringen. Hvarje vinge är ett skifformigt hudveck,
som till en början består af samma delar som den
of riga huden. Hvarje sida är nämligen beklädd med
ett kitinlager, innanför hvil-ket finnas motsvarande
öfverhudslager, och mellan dessa lager äro trakéer,
nerver m. m. belägna. När vingen är färdigbildad,
försvinner större delen af de mjuka beståndsdelarna,
och de två kitinbladen återstå som det väsentligaste
af vingen. Vingarnas ursprungliga funktion att vara
flygredskap kan i så måtto förändras, att framvingarna
hos ett stort antal insekter ombildas till mer eller
mindre fullkomliga skyddsorgan, s. k. "täckvingar",
för de bakre flyg-vingarna, när dessa äro i hvila(se
Elytron, Fjärilar, sp. 502-503 o. fig. sp. 504, och
Insekter, sp. 710 o. fig. 1). - Inom ryggradsdjurens
af delning påträffas hos olika släkten, familjer
eller större grupper organisationsförhållanden, som
för sina innehafvare möjliggöra att för längre eller
kortare tid och i mycket växlande grad höja sig öfver
marken. De organ, som ombildats att uppnå detta mål,
äro lika växlande som den effekt de åstadkomma. Men
i hvarje fall ha ifrågavarande djur genom sagda
förmåga iståndsatts att föra ett annat lefnadssätt
än deras samsläktingar och i allmänhet därigenom
uppnått ett bestämdt företräde framför dessa. Hos
somliga djurformer höjer en "fallskärm" •-• som
ofta (t. ex. hos flygande ekorren, flygande pungapan
m. fl.) endast är ett starkare utbildadt hudveck eller
(såsom hos draködlorna) bildad af de främre ref benen,
som stödja och spänna ut huden - rörelseförmågan,
i det att den sätter djuret i stånd att göra längre
språng och nedfalla långsammare än de släktingar,
hos hvilka ett dylikt hudveck ej är utbildadt. Väl
ur fallskärmar af olika slag ha de fullkomligare
flygapparater utvecklats, som vi påträffa inom
tre olika ryggradsdjurgrupper, hvilka ej stå i
något direkt släktskapsförhållande till hvar-andra,
nämligen Pterosauria, fåglarna och fläder-mössen. Hos
Pterosauria (se d. o. med fig.), hvilka ödleartade
djur lefvat under jura- och kritperioden. uppbars
flygapparaten företrädesvis genom det ofantligt
förlängda fjärde fingret, hvilket stödde den mellan
sagda finger, bålen och bakre extremiteterna utspända
flyghuden. På helt annat sätt komma flådermössens
vingar till stånd: hos dem (se F l ä-d e r m ö s s,
fig. 1) är fiyghuden utspänd mellan de förlängda
andra till femte mellanhandsbenen och
motsvarande fingrar samt sträcker sig längs den
likaledes förlängda under- och öfverarmen till
bål och bakre extremiteter. Återigen en annan
organisationsplan, genom hvilken flygapparaten hos
ryggradsdjuren uppnår sin högsta fulländning, visa
fåglarnas vingar (se Fåglar, fig. l a). Hos dessa
djur har främre extremiteten fullständigt öfvergått
till att vara flygredskap samt i sitt ursprungliga
skick uppgett hvarje annan funktion. öfver- och
underarmens ben äro mer eller mindre förlängda. Strål-
och armbågsbenen kunna icke vridas omkring hvarandra;
det senare är vanligtvis starkast. Handlofvens ben
ha minskats till antalet samt på ett karakteristiskt
sätt afpassat sig efter sin egendomliga funktion;
endast under fosterlifvet uppträder ett större antal,
medan hos den utbildade fågeln aldrig förekomma flera
än två. Af mellanhandsbenen äro det andra och det
tredje vanligen i ändarna sammanväxta, det första
i spetsen fritt. De mellanhandsben, som motsvara
det fjärde och femte hos de öfriga ryggradsdjuren,
saknas. Äfven fingerlederna äro vanligen färre än
hos andra ryggradsdjur; ofta äro l:a och 2:a fingret
utrustade med klor. Å det på detta sätt byggda
vingskelettet fästa sig de fjädrar, som alltefter
olika läge och beskaffenhet erhållit benämningen
handpennor, armpennor, hand- och ärm-täckfjädrar. Se
F j ä d e r. 2. L-e.
Vingar, sjöv. 1. De snedt af skurna, spetsiga
dukarna i ett råsegels skothorn (nedre hörn). -
2. Ett slags golf, som i höjd med däcket går
från hjulhusens för- och akterkant snedt in mot
skeppssidan och hvarpå stundom hytter finnas (se
fig. i art. Hjulhus). Äfven de gamla galärerna voro
försedda med utombords anbragta plankvandringar
1. gångbord, hvilka benämndes "vingar". Dessa voro
försedda med roddklykor för årorna och om-gåfvos
af ledstänger. 1-2. R. K. (H. W-l.)
Vingaskär, två mindre öar strax s. ö. om Hallands
Väderö och omkr. 2 km. v. om Toreko v. På södra
ön finnes fyrhus med blixtfyr. V. tillhör Torekovs
socken, Kristianstads län. G- Brgrn.
Wingate [w^ngeit], sirFrancisReginald, brittisk
militär, f. 25 juni 1861 i skotska grefsk. Kenfrew,
blef 1880 officer vid artilleriet, ingick 1883 i
egyptiska armén, deltog i Nilexpeditionen 1884-85,
i operationerna på gränsen mot Sudan 1889 och 1891
samt i Sudanexpeditionen, under hvilken han bevistade
slagen vid Ätbara och Om-durman, 1896-98. På grund
af sina under krigen i Sudan ådagalagda förtjänster
mottog han parlamentets tack och befordrades till
öfverste (1899). Efter Kitcheners afgång (i dec. 1899)
blef han öfverbefälhafvare (sirdar) för de egyptiska
trupperna och generalguvernör öfver Sudan. 1903 blef
han generalmajor och 1908 generallöjtnant. Sedan
1916 är han brittisk high com-missioner i Egypten.
H. J-dt.
Vingbalk, skpsb. Se Hjulhus.
Vingbeklädnad, skpsl. Se Hjulhus.
Vingboons [fingbåns], J o est. Se Vinck-boo n s 3.
Wingborg, Frans August, djurskyddsvän, f. 3 april
1861 i Istrum. Skaraborgs län, började redan under
skoltiden, som ordf. i den inom läroverket i Skara
1871 stiftade föreningen Småfåglarnas vänner,
intressera sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
