- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
869-870

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vite ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

869

Vitex Agnus castus-Vitiös

70

Vitex Agnus castus L. (d. v. s. "det kyska
lammets buske"), Agnus castus, Kyskhetsträd, bot.,
farm., en i södra Europa växande buske, som hör
till fam. Verbenaceæ Juss. Bladen äro motsatta,
fingerdelade, sågade, ofvan mörkt gröna, underull
gråaktigt fìlthåriga likasom grenspetsarna. Blomfodret
är femtandadt, blomkronans bräm 6-klufvet, oftast
violett, men stundom rödaktigt eller blåaktigt,
någon gång hvitt. Blommorna äro välluktande och
sitta i kransställda ax i grenarnas toppar. Det
var hufvudsakligen bladen och de mogna, 4-fröiga
frukterna, baccæ Agni casti, som redan i forntiden
enligt Diosko-rides prisades för sina anti-afrodisiska
egenskaper. De pulveriserade bladen ströddes af
de atenska kvinnorna i bädden för att befria från
okyska tankar, och af de, likasom hela växten,
starkt aromatiska bären eller pepparkornstora,
svartaktiga, hårda, skarpt smakande fröna (m un
k peppar, abrahamsfrön) bereddes en sirap, som i
många kloster var använd som ett syndbetvin-gande
medel. Medeltidens kirurger använde denna buskes
ved till att bortbränna liktornar. Frukterna
tjänade af ven som matkrydda och bladen, i
st. f. humle, till att ge besk smak åt maltdrycker.
O. T. S. (C. G. S.)

Vite^ovic [-vitj], Pavao. Se Serbokroatiska
litteraturen, sp. 155.

With.. vid växtnamn förkortning för William Withering.

Withærlogh (Vederlagsret). Se Nordisk rätt, sp. 1329,
och T h i n g m a n n a l i d.

Withering [wi^høri^], William, engelsk läkare och
botanist, f. 28 mars 1741 i Wellington. Shrop-shire,
d. 6 okt. 1799 i Larches vid Birmingham, blef
med. doktor i Edinburgh och var läkare i Stafford,
sedan i Birmingham. Han författade den förtjänstfulla
floran A botanical arrangement of all the vegetables
naturally growing in Great Britain (1776; 8:e
uppl. utgafs 1835 af W. Mac-gillivray). Se W i t h
e r i t. C. Lmn.

Wiíher?t, miner., ett naturligt bariumkarbonat, som
kristalliserar rombiskt och förekommer mest i runda,
njurformiga eller derba aggregat af ljus, grå eller
gul färg och har en eg. v. af 4,2-4,3. Det smälter
för blåsrör, därvid färgande lågan grön, till ett
klart glas, som vid afsvalning blir emaljhvitt,
och förekommer i Cumberland, Lancashire, Salzburg
och Steiermark. Witheriten är en handelsvara
och används som råämne för kemiska preparat
och andra industriella ändamål. Witheriten är
uppkallad efter W. Withering (se denne), som
i arbetet "Chemical experiments on the terra
ponderosa" 1784 första gången be-skref mineralet.
Ant. Sj.

Withers Östbos], H a r 11 e y, engelsk nationalekonom
och tidningsman, f. 15 juli 1867, blef 1894
medarbetare i "Times" och var 1905-10 chef för
dess handelsafdelning, innehade 1910-11 motsvarande
syssla i "Morning post" och var 1915-16 "director
of fìnancial inquiries" i finansministeriet med
uppgift att insamla finansiella data af vikt
för Englands handelspolitik. Sedan 1916 utger
W. finansveckoskriften "Economist". Bland hans arbeten
märkas Stocks and shares (1910), Poverty and icaste
(1914), International finance

(1916), War-time financial problems
(1919) och The case for capitalism (1920).
V. S–g.

Withington [rørthiriton). villaförstad till
Manchester, 4 km."s. om staden. 36,000 inv. (1901).

Vithskyfiæ. Se Vit sk öl.

Vithuit, kronopark. Se H v i t h u 11.

Viti (helvetet), krater. Se Kr af la, sp. 1175.

Viíi (äfven della Vite), T i m o t e o, italiensk
målare, f. 1467 i Ferrara, d. 1524 i Ur-bino,
studerade för Fr. Francia i Bologna 1490- 95 och
omtalas som dennes bästa lärjunge, slog sig därpå
ned i Urbino, där han anses en tid ha varit den
unge Rafaels lärare. Hans målningar äro smakfullt
och gediget utförda. Bland dem äro att märka från
hans tidigare period Tronande madonna med helgon och
Bebådelsen med Johannes döparen och S. Sebastian som
bifigurer (dessa båda i Brera i Milano), senare Den
helige Martin och Thomas à Becket jämte porträtt
af hertig Guidobaldi (målarens främsta verk,
i Urbinos domkyrka, 1504), den heliga Magdalena
(galleriet i Bologna, 1508), Noli me tång er e
(S. Angeli i Cagli, 1518) och Maria Magdalenas
kröning (domen i Gubbio, 1521). V. anses ha på äldre
dagar uppgått i sin f. d. elev Rafaels stil. Enligt
uppgift målade han de fyra profetbilderna i S. Maria
della pace efter Rafaels teckningar (omkr. 1514).
C.R.N.*

Vitiarkipelagen. Se F i d j i - ö a r n a.

Vi’tiges, östgotisk konung. Se östgöter.

Viti Levu, ö. Se F i d j i - ö a r n a.

Vìlilígo, med. Se L eu ko d er m a.

Vitim. flod i östra Sibirien, hvars ena arm upprinner
på östra sidan af Baikalbergen, den andra på västra
sidan af Jablonoi chrebet. Dess öfre lopp följer
bergveckens riktning mot n. ö., därefter viker den
i skarp båge mot n. v., bildar Oronsjön och faller
ut i Lena med tre armar vid orten \itimsk. Längd
1,760 km., däraf 590 km. segelbara. De största
tillflödena äro Zipa och Marna, båda fr. v.
A. N-d.

Vit?ner. Se V i 11 i n e r.

Vitis L., V i n s l ä k t e t, bot., ett släkte
af med klangen klättrande buskar, hörande till
fam. Vitaceœ, med de flesta arterna i Nord-Amerika och
Öst-Asien. Dithörande arter, bland hvilka V. vinifera
L., vi n rank a n (se d. o.), är den mest bekanta,
ha i klaslika vippor ställda, aktinomorfa blommor
af 5 nästan hinnaktiga kronblad, hvilkas spetsar
äro förenade, så att de mot kronbladen motsatta
ståndarna, då de uppräta sina strängar, lösgöra
och aflyfta kronan från dess fäste. Frukten är ett
tvårummigt bär med 2-4 päron-formiga frön. Flera
af de of riga, omkr. 40, arterna ha välsmakande
bär, af hvilka vin beredes. De viktigaste af
dessa äro V. Labrusca (atlantiska Nord-Amerika)
med stora blåa, starkt doftande bär, V. œstivalis
(atlantiska Nord-Amerika) och V. rotundifolia
(södra atlantiska Nord-Amerika och Mexico). _
O. T. S. (G. L-m.)

Vitis aquil?nia, lat., en samling berättelser. Se
Vastovius, J.

Witiza. Se Benedikt af Aniane.

Viíi-öarna. Se F i d j i-ö arna.

Vitiös (lat. viti?sus, af viftium, lyte), felaktig,
oriktig; formvidrig; lastbar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free