Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vlcek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"sachsarnas", folklif och folktro gjorde han till
föremål för studier och skrifter.
K. B. W.
Vlissingen [fli’s-]. fr. Flessingue, eng. Flushing,
hamnstad och badort i nederländska prov. Zeeland,
på södra kusten af ön Walcheren, vid den där 4 1/4
km. breda viken De Hond l. Wester Schelde. 22,431
inv. (1919). V., som genom en kanal står i förbindelse
med Middelburg på öns midt, är Nederländernas tredje
handelshamn (näst efter Rotterdam och Amsterdam),
men det träder starkt i bakgrunden för sina båda
medtäflare. Sålunda utgjorde hela det klarerade
tonnaget 1899 endast 7,9 proc. af hela rikets,
1919 endast 5,3 proc. Efter de 1873 fullbordade
anläggningarna eger emellertid V. en yttre och två
inre hamnar med en sammanlagd areal af 36 har och
ett djup af 8–10 m. Hamnmynningen är 180 m. bred,
och slussen mellan den yttre hamnen och de inre
bassängerna är 20 m. bred. Kajerna, af basalt, ha
2 km. längd. V. har regelbunden ångbåtstrafik med
Queenborough vid Thamesmynningen. Åt den holländske
sjöhjälten van Ruyter, som föddes i V. 1607, restes
en staty nära hamnen 1841. Staden har skeppsvarf och
betydande maskintillverkning. Som förnäm badort har
den alltmer vunnit berömdhet. – Före 1400-talet var
V. blott en by. Sedan vattengeuserna 1572 intagit
Brielle, var V. den första nederländska stad,
som höjde upprorsfanan mot Spanien och erkände
prinsen af Oranien. Jämte Brielle och Rammekens
lämnades den 1585 som pant till drottning Elisabet
för penningförsträckningar och hölls besatt af
engelska trupper till 1616. 17 aug. 1809 kapitulerade
fästningen efter ett fruktansvärdt bombardemang
åt engelsmännen under general Chatham och amiral
Strachan, hvilka vid aftåget i nov. s. å. förstörde
fästningsverken och alla större etablissemang, som
Napoleon där anlagt. Detta var enda resultatet af
den ståtliga expeditionen mot Walcheren (se d. o.),
hvars egentliga mål var Antwerpens eröfring.
A. N-d.
Vljones, stad. Se Avlona.
Włocławek [vωåtsωa’vek], ty. Wlozlawsk
l. Wladislawow, stad i polska guv. Warschau,
vid vänstra stranden af Weichsel, 53 km. s. ö. om
Thorn. Omkr. 24,000 inv. Biskopssäte. Tillverkning
af järnvaror, porslin m. m. samt ansenlig
spannmålshandel. Staden anlades omkr. 1139 och blef
en viktig handelsplats på grund af sitt läge vid
den stora stråkväg, som från Weichsels dalgång för
öfver mot v. till Netze och därmed till Oder. 1703
besattes och befästes W. af en svensk styrka under
Lilliehöök. 18 dec. 1707 började Karl XII:s armé
öfvergå Weichsel på en vid W. slagen bro, som dock
snart förstördes af isgången, hvarefter armén 30
i s. m. öfvergick den då tillfrusna floden. Under
Världskriget besattes W. af tyskarna 10 aug. 1914,
och från 22 sept. befäste de platsen. 10–13
nov. s. å. slogo de (9:e armékåren under von
Mackensen) vid W. ryssarna (delar af 1:a armén,
von Rennenkampf).
A. N-d. L. W:son M.
Włodawa [vωådā-], stad i polska guv. Siedlce, vid
vänstra stranden af Bug, nära gränsen mot Volynien,
74 km. ö. n. ö. om Lublin. Med förstaden Orchuwess
omkr. 9,000 inv. Spannmålshandel. Under Världskriget
utkämpades strider mellan centralmakterna och
ryssarna ö. om W. 18–22 aug. 1915, då de slutligen
slagne ryssarna
drefvos tillbaka mot n. ö., förföljda af de förbundne.
A. N-d. L. W:son M.
Vloten [fl?-], Johannes van, holländsk
litteraturhistoriker, f. 1818 i Kampen, d. 1883,
studerade teologi och litteratur i Leiden, var
1842 -46 gymnasielärare i Kotterdam, blef 1854
efter Jonckbloet professor i nederländska språket
och litteraturen vid Atheneum i Deventer, måste
1867 afgå på grund af sin antiteologiska hållning
och lefde sedan som skriftställare i Bloemendal
vid Haarlem. V. utvecklade, i början tills, med
Potgieter och Multatuli, outtröttlig verksamhet som
banbrytare för 1840-talets liberalism och friare
åskådningar inom samhällslif och litteratur samt
som bekämpare af den ensidiga facklärdomen, men
invecklade sig genom subjektiv och polemisk läggning
och växande afvoghet mot teologien, särskildt den
s. k. modernismen, i allt bittrare fejder, hvar-jämte
hans otillförlitlighet som textutgifvare utsatte honom
för berättigad kritik. Han bekämpade i Över de leer
der hervormde kerk (1849) den reformerta kyrkoläran,
utgaf skrifter om radikalismen, om arbetarföreningar,
fattigvård och folkbeväpning m. m., skref en studie
öfver filosofen Spinoza och en handbok i estetik,
båda de första i sitt slag i Holland, offentliggjorde
litteraturhistoriska antologier, handböcker och
stridsskrifter, i hvilka han påvisade brister och
luckor i Jonck-bloets forskning, monografier och
editioner af Cats, Vondel, Huygens, Bilderdijk,
Elisabeth Wolf-Bek-ker m. fl. författare samt
historiska arbeten, t. ex. om det nederländska
frihetskriget mot Spanien, och f ortsatte-f rån 1648
efter W. G. Bril J. P. Arends "Algemeene geschiedenis
des vaderlands" (1875 -82). Hans kritiska edition
af Vondel ådrog honom en process för plagiat, medan
hans upplaga af skalden P. C. Hoofts bref blef af
beståndande värde. Bland V:s många skrifter må nämnas
Nederlandsch liederboek (1850), Het Nederlandsche
kluchtspel (1854; ny uppl. 1878-81), De werken
van Jacob Cats (1855-62), Brieven van P. C. Hooft
(1855-58), Nederlands opstand tegen Spanje (1858-60;
ny uppl. 1872), Baruch d’Espinoza (1862 o. 1871),
Aesthetica oj schoon-heidskunde (1863-65; 3:e
uppl. 1882), J. van Vondels volledige dichtwerken
(1863-66), Huma-niteit; de blijde boodschap der
19de kristeneeuw (1869), Nederlandsche baker- en
kinderrijmen (1873), Nederlands schilderkunst
(s. å.), Beknopte geschiedenis der nieuwe
letteren (1874) och Jonck-bloets zoogenoemde
geschiedenis der Nederlandsche letteren getoetst
en toegelicht (1876). Bibliografi i Frederiks
en Van den Brandens "Biografisen woor-denboek".
Hj. P-r.
Vloten [flå-], Gerlof van, holländsk orientalist,
f. 1866, d. 1903, blef 1890 bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket i Leiden och gymnasielärare
där. Skrifter: De opkomst der Abbasiden in Chorasan
(1890). Recherches sur la domìnation arabe, le
chiitisme et les croyances messianiques sous le
khalifat des Omayades (1904), Abü Ab-dallah Mohammed
ibn Ahmed ibn Jüsof al-Kätib al- Khowarezmi Liber
Mafdtíh al- olüm, explicans vocabula technica
scientiarum tam arabum quam peregrinorum (arab.;
1895), Le livré des beautés et des antithèses attribué
à Abu Othman Amr ibn Bahr al-Djahiz (arab.; 1898),
Le livré des avares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
