Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Vreede-Vrena
1160
1717 förenadt ett lasarett, där fattiga sjuka
vårdades. Skolans undervisningsämnen voro kristendom
(i förening med ständiga andaktsöfningar),
läsning, skrifning, räkning, något latin och
franska samt ritning, sedermera af ven geografi och
geometri. W. författade utförliga skolstadgar efter
Franckes och Speners mönster. 1718 steg antalet
personer inom anstalten till 134. Föreståndaren
hade naturligt nog att kämpa med oupphörliga och
tunga penningbekymmer, men fick alltjämt på ett
eller annat sätt hjälp i sin nöd, under de senare
åren förnämligast från Moskva. Sedan i nov. 1721
underrättelsen om fredsslutet hunnit till Tobolsk
och fångarna erhållit frihet att bege sig hem
till Sverige, upplöstes skolan, huset såldes, och
W. mottog i Moskva, dit han närmast begaf sig,
en ytterligare insamlad summa af 950 rubel, med
hvilken han hade glädjen att kunna till fullo gälda
anstaltens återstående skulder. Han anlände till
Stockholm i juni 1722 och begärde kort därefter sitt
af sk ed, som han erhöll mot löfte att åter inträda
i svensk tjänst. W. uppsökte då sin i Nieder-Lausitz
kvarlämnade hustru och fick anställning som guvernör
för en ung grefve von Promnitz. 1728 gjorde W. ett
besök i Stockholm, där han då på begäran utfick sin
resterande lön. Redan under vistelsen i Sibirien
lämnade W. i bref till en vän skildringar om
svenskarnas förhållanden i landet. Dessa bref lät
vännen trycka under pseudonymen A l e t h o-p h i
l u s med titeln Der innere und äusere zustand der
schwedischen gefangenen in Russland etc. (Frankfurt
och Leipzig 1718-21). Efter hemkomsten till Tyskland
författade W., delvis med stöd af dessa skildringar,
Wahrhaffte und umständliche historie von denen
schwedischen gefangenen in Russland und Siberien
etc. (Sorau, 1725; ny uppl. 1728).
Vreede [fre’do], Georg W i 11 e m, nederländsk
statsrättslig och politisk författare, f. 11 april
1809 i Tilborg i Nord-Brabant, d. 20 juni 1880 i
Utrecht, blef 1831 juris doktor och 1832 advokat
samt var från 1841 till sin död professor i stats-
och straffrätt vid Utrechts universitet. V. var en
mycket produktiv författare. Bland hans arbeten, af
hvilka flera äro af vikt för Nederländernas och delvis
äfven för Europas allmänna diplomatiska historia, må
nämnas Nederland en Zweden in staatkundige betrekking
(1841-44; omfattar tiden 1523-1618), Bijdragen
tot de geschiedenis der omwenteling van 1795-í798
(1847-51), Nederland en Cromwell (1853), Oranje en
de Bataafsche republiek in diplomatische betrek-king
tot den eersten Napoleon (1855), Neerlands vroegere
alliantiën (1856), Inleiding tot eene geschiedenis der
nederlandsche diplomatie (6 bd, 1856-65) och Pieter
van de Spiegel en zijne tijdgenooten (2 bd, 1874).
(V. S-g.)
Vregräs, bot., folknamn på Linnœa (se d. o.).
Wren [rern], sir Christopher, engelsk arkitekt,
f. 1632 i East Knoyle, Wiltshire, d. 1723 i
London, var son till en präst, studerade i Oxford,
graduerades 1650, utmärkte sig i synnerhet i geometri
och tillämpad matematik och blef 1660 professor i
astronomi vid universitetet. Men snart leddes han
of ver till sitt blif vande fack, arkitekturen,
samt blef biträde åt J. Denham, öfverintendent för
de allmänna byggnaderna. Hans första bygg-
nadsverk voro Sheldonleatern i Oxford och Pem-broke
college i Cambridge (bägge 1663). 1665 reste han
till Paris, där han studerade de byggnadsverk, som
uppförts under Ludvig XIV, och gjorde bekantskap med
Bernini, tidens mest berömde arkitekt. Hemkommen,
gjorde han 1666 på uppdrag förslag till restaurering
af den förfallna S:t Paulskyrkan. Men så inträffade
i sept. s. å. den eldsvåda, som ödelade största delen
af London. Denna olyckshändelse vardt utgångspunkten
för W.s storartade verksamhet. Hans storslagna
nya stadsplan blef visserligen ej antagen, men den
plan, han uppgjorde till ny kyrka i stället för den
brunna S:t Pawl, fick han utföra. Bygget börjades
1675 och var afslutadt 1710. Enligt W:s första plan
skulle kyrkan ha form af ett grekiskt kors, genom
prästerskapets inflytande blef det förändradt till
ett latinskt. Kyrkan är, enligt W.s ord, byggd "after
a good roman manner" (i god romersk stil) eller,
såsom vi skulle säga, i en något torr och kal romersk
renässansstil, som dock, oaktadt sina magra detaljer,
gör ett ganska imponerande intryck på grund af
proportioner och konstruktion. Det tekniska utförandet
var egentligen W:s starka sida. Berömd är kupolen
öfver den punkt, där skeppen skära hvarandra. Den
är tredubbel, bestående af en inre "kalott" af sten,
en yttre af trä och mellan dem en konisk tegelkupol
som stöd för stenlanterninen, alla tre oberoende af
hvarandra. Hela kyrkan kostade 1,167,474 pd st. (Se
fig. 19 o. 20 till art. London, pl. IV.) - F. ö. kan
W. sägas ha gett det moderna London dess utseende. Han
lämnade ritningar till ett femtiotal kyrkor, bland
hvilka de förnämsta äro S:t Michaels kyrka, Cornhill,
S:t Brides och S:t Mary le Bow, Fleetstreet, samt
S:t Stephan, Walbrook - den sistnämnda anses \ara
den bästa. Särskildt äro hans tornspiror berömda,
under det han ofta lämnade det öfriga yttre af kyrkan
i ganska torftigt skick, beroende enligt engelskt
intyg därpå, att han aldrig för den yttre utstyrseln
ville öfverskrida kostnadsíörslag eller tillgängliga
medel. Af hans profana verk må nämnas i främsta
rummet den återuppbyggda östra delen af slottet
Hampton court, f. ö. utvidgningen af Trinity college i
Cambridge, vidare Roy al exchange, Marlborough house,
Buckingham house samt flera byggnader i Oxford och
Cambridge utom de redan nämnda. W. blef "knight"
1673, var led. af Royal society och valdes till
dess president 1681 samt var i flera år medlem af
parlamentet. Han ligger begrafven i S:t Paul, och på
hans epitafium läsas orden: "Si monumentum requiris,
circumspice" (om du frågar efter hans minnesvård, se
dig omkring). Se Phillimore, "Chr. W., his family and
his times" (2:a uppl. 1884). C.R.N.« Vrena, socken
i Södermanlands län. Oppunda härad. 2,053 har. 847
inv. (1920). Annex till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
