Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wright ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Wrisberg-Vristdjur
1184
med Clarendon och dolde ej sitt ogillande
af det nya hoflifvets flärd. Ätten
utgick med honom på svärdssidan.
l-3. V. S-g.
Wrisberg, Heinrich August, tysk anatom, f. 1739,
d. 1808 som anatomie professor i Göttingen, egde
en djup och omfattande lärdom samt är mest känd
genom sina många arbeten öfver det sympatiska
nervsystemet, hvilka äro offentliggjorda i
Göttingens Yet. soc:s skrifter. Efter honom har
gangl. Wrisbergii i hjärtats nervnät fått sitt namn.
(B. Ugn.)
Vrist, anaí. Se Tärs.
Vristbenen, anat. Se Fot med fig., sp. 978.
Vristdjur, Tarsiidœ, zool. I öfversikten öfver
h a l f a p o r n a (se d. o.) äro vristdjuren
uppförda som en grupp, skild från alla of riga
half-apor. Det berättigade i denna uppfattning
framgår af äfven en flyktig granskning af dessa djurs
organisation. Hufvudet hos vristdjuren, hvilka bland
nu lefvande djur äro representerade af blott
Fig. 1. Spokdjuret Tarsius spcctrum.
ett släkte. Tarsius, spökdjuren, får sitt egendomliga
utseende genom de enorma ögonhålorna, som ha att
härbärgera de mycket voluminösa ögonen och som äro
skilda från tinninghålan genom en benig vägg (se
fig. 3), genom hvilken egenskap vristdjuren närma
sig den högsta djurordningen (aporna och människan);
den besynnerliga fysionomien och dess undangömda
leínadssätt ha förskaffat dessa varelser namnet
"spökdjur". Genom ögonhålans förstoring sammanklämmes
rummet mellan ögonen, och därigenom blir det där
belägna luktorganet förminskadt. Sistnämnda organs
försvagande medför åter tillbakagång af motsvarande
delar af hjärnan. Huivud och bål hållas upprätta. F
ramlemmarna äro mycket korta, baklem-marna mycket
förlängda. Till denna förlängning bidrar egendomligt
nog äfven íotvristen: båt- och
hälbcnen äro nämligen mycket långa,
nästan af underbenens halfva längd (se
fig. 2). Anmärk-ningsvärdt är, att denna vristens
egendomlighet, som gett gruppen dess namn, återfinnes,
om ock i svagare grad, hos några afrikanska och
madagassi-ska halfapor, som i öfrigt ej närmare
öfverensstämma med vristdjuren. Tack vare i första
rummet denna fotens byggnad ega de förmågan att liksom
löfgrodor, hvilkas vrist erbjuder en motsvarande
byggnad, med stor säkerhet hoppande röra sig bland
trädgrenarna. Om löfgrodorna påminna de cck genom
den omständigheten, att finger- och tå-ändar äro
försedda med utbredda, rundade hudskif-vor. Andra
och tredje tån på de bakre extremiteterna äro
utrustade med sammantryckta, uppåtstående klor;
alla öfriga tår bära naglar. Tandsystemet af-viker
mycket från half-apornas. Ej heller med af seende på
moderkakans beskaffenhet öfverensstämma vristdjuren
med halfaporna, men däremot intimt med högre
Primates. -• Hithörande arter, af hvilka den bäst
och längst kända (Tarsius spectrum, fig. 1) är gulgrå
med röd anstrykning och uppnår en kroppslängd af 16
cm. med en svans på 24 cm., bebo Bortre Indien samt
alla de stora och några af de mindre öarna i Malajiska
arkipelagen. Spökdjuret
Fig. 2. Skelett af spök-(Ijurets bakre extremitet,
l lårben, u underben, h hiilben, & båtben, m
mellanfotsbcn.
Fig. 3. Hufvudskål af spökdjuret Tarsùifi
spcctrum.
lifnär sig af insekter och smärre kräldjur. När det
fått tag i något ätbart, reser det sig rätt upp och
håller liksom ekorren födan mellan fram-lemmarna. Det
sofver om dagen, men är i tämligen liflig rörelse
under natten. Det lefver ej i flock; endast två
individer, hanne och hona, anträffas tillsammans. En
mängd myter berättas om det fullkomligt menlösa
djuret; dess förekomst i närheten af människors
vistelseort anses som olycks-bringande.
Paleontologien har fastställt, att Tarsius är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
