- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1187-1188

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vristulfven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1187

Vrulia-Vrängsälfven

1188

Atanasius. Han lefde sedan i Moskva och blef slutligen
sinnessvag och blind. Han var en fantasifull,
originell och genialisk målare. Som hans mest
betydande verk räknas de af publiken hånade skisserna
för Vladimirskatedralen i Kiev. Bland öf-riga verk
omtalas Demonen, Pan, Kupava (kvinna med fågelvingar,
rysk sagofigur). G-g N.

Vrulia. Se Rhodos, sp. 127.

Vryburg 1. Vrijburg [fre7]-], stad. Se Potchefstroom
och Stellaland.

Vryheid [fre7]-]. Se Nieuwe republiek.

Wrzesnia. stad. Se Wreschnia.

Vrå, socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. 14,226
har. 1,043 inv. (1920). Annex till Oden-sjö, Växjö
stift, Sunnerbo kontrakt.

Vråksläktet, Buteo, zool., hör till fam. hökartade
fåglar, Falconidæ, och ordn. roffåglar, Falconiformes,
inom fåglarnas klass. Hufvudet är stort, kroppen
undersätsig och kort. Näbben är liten och svag,
öfverkäksfliken knappt märkbar. Trakten mellan
näbb och öga är täckt med borsthår. Vingarna äro
långa och breda, stjärten afrundad, föga längre
än vingarna. Vråkarnas kroppsbyggnad gör, att
de ej ega samma vighet och styrka som flertalet
öfriga roffåglar. De flyga ej med den snabbhet och
liflighet som dessa; ej heller förmå de fånga något
rof i flykten. De lefva sålunda ock af svagare, mera
värnlösa djur, såsom sorkar, ödlor, grodor, insekter,
sniglar, maskar o. d. Därigenom bli de öfvervägande
nyttiga djur. De bygga sitt näste i träd eller på
bergspetsar. De två till den skandinaviska faunan
hörande arterna äro flyttfåglar. – Ormvråken l.
musvråken, B. vulgaris (se fig.), har kroppsfärgen
växlande, mörkbrun, under än med hvita eller gula
tvärfläckar, än hvit med mörka fläckar. Tarserna äro
bara, plåtbeklädda. Kroppslängden är 52 cm. Ormvråken
förekommer i större delen af Europa och mellersta
Asien samt, under flyttningstiden, uti Indien och
Nord-Afrika. I Sveriges södra och mellersta landskap
hör den till de allmännaste roffåglarna, medan den i
de nordligaste är mera sällsynt. Om sommaren vistas
den i skogar, som gränsa till ängar och fält. Äggen,
3–4 till antalet, äro hvitaktiga, med grön anstrykning
och lefverbruna fläckar. I sydligaste Skåne,
särskildt i trakten kring Skanör och Falsterbo,
fångas vid tiden för höstflyttningarna en stor mängd
af dessa fåglar, som lämna en ganska välsmakande
stek. – Fjällvråken l. fjösbenta vråken, B. lagopus,
skiljer sig från den föregående arten företrädesvis
därigenom, att benen äro fjäderklädda ända till
tårna. Stjärten är från roten till öfver midten
hvit. Kroppsfärgen är växlande, rostgul, med
mörkbruna, längsgående fläckar och streck. Trakten
mellan ögon och näbb är beklädd med svarta
hår. Vingpennorna af första ordningen äro från
spetsen öfver midten svartaktiga. Kroppslängd 59
cm. Fjällvråken förekommer i Sibirien, norra Ryssland
och allmänt i norra Skandinaviens fjälltrakter,
medan den i Sveriges mellersta och södra delar visar
sig endast under flyttningarna höst och vår. Sitt
bo bygger den vanligen på afsatser af höga klippor,
mindre ofta i träd. – Om den till samma familj hörande
s. k. "bivråken" se Vesphöksläktet.
L-e.

Vrälaporna (Tjutaporna, Bölaporna), Mycetes
1. Alouata, zool. Se P rim a tes, sp. 256.

Vrångamossen. Se Linderödsåsen.

Vrängoed, jur., omtalas i § 9 af 14
kap. Rätte-gångsb. Denna ed eger hofrätt (ej
underrätt) i tvistemål pålägga endera parten eller
bägge eller fullmäktig för part. I eden betygar den,
som går eden, att han ej vet eller förstår annat, än
att han har en rättvis sak, att han ej drifver den
af arghet och illvilja samt att han ej skall bruka
osanning eller list, söka förhala saken eller dölja
något, som tjänar till en rätt upplysning däri, utan
ge allt redligen till känna. Vill eller kan parten
ej gå denna ed, har han tappat saken. Vrångoeden,
som har sin rot i romersk-kanonisk rätt och infördes
i svensk rätt genom 1615 års rättegångsprocess,
finner sedan länge ej någon användning. Stadgandena
därom kunna betecknas som fullständigt antikverade.
E. K.

Vrångsholmen. egendom i Tanums socken, Göteborgs
och Bohus län, omfattar 22,21 har åker, 148 har berg
och skog samt stort fiskevatten. Sedan 1910 ligger på
V. en räddningsinstitutet i Göteborg tillhörig anstalt
för kristlig vård och uppfostran af vanartiga gossar
från Göteborgs stad. Den mottar 30 elever, hviika
utbildas i jordbruk, träslöjd och trädgårdsskötsel,
och underhålles genom årsafgifter från institutets
medlemmar, donationer samt bidrag från staten
och Göteborgs stad. 1917 var V:s fastighetsvärde
107,929 kr. och årskostnaden pr elev s. å. 709 kr.
E. A-t.

Vrångstrupen (den "vrånga", d. v. s. orätta,
strupen). Se Struphufvud, sp. 379. Jfr Hosta,
sp. 1151.

Vrångsälfven (no. Vrangselven], en från sjön
Aklangen, nära Kongsvinger, i Norge, kommande flod,
som passerar in på svenskt område i närheten af Eda
glasbruk, fortsätter genom sjön Hugn (88 m. ö. h.),
i Kola socken i Värmland, mottar ett större tillflöde
fr. h., från den stora sjön Ränken (88 m.), under
namnet Noreälfven utfaller i sjön Flagan (74 m.),
nordvästra delen af Ny-sockensjön, och är en af
Byälfvens källfloder. Vid starkt högvatten i Glommen
är stor fara, att denna stora älfs vattenmassa genom
V. skall ta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free