Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 1239-1240 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wyndham-Quin ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

största, Federsee, är 248 har. Mer än 70 mineralkällor
finnas; ryktbarast äro de alkaliska vid Liebenau
och Wildbad i Schwarzwald samt svafvelkällorna i
Reutlingen, Sebastiansweiler och Bolt. Klimatet är
tempereradt, kallare bland bergen i s. än i norr. De
vinodlande trakterna, låglandet och trakten kring
Bodensjön, ha på grund af sin ringa höjd öfver hafvet
och sitt sydliga läge mildt klimat. De omfatta
omkr. 15 proc. af landet. De medelhöga trakterna
(Mittelland, Oberland och Neckarområdet), omkr. 50
proc. af W., ha ett klimat, som möjliggör odling af
frukt och vintersäd. Årsmedeltemperaturen växlar från
4,8° till 10,8° C. Januaritemperaturen i Stuttgart
och i Friedrichshafen (vid Bodensjön) är resp. -0,2°
och -1,6° och julitemperaturen resp. 19,2° och 18,2°
C. Nederbörden växlar med höjdläget. Den är rikligare
i de högre trakterna och på bergens västsidor än
i de lägre och på östsidorna. I dalarna utgör den
650–800 l. vatten per kvm. om året, i Schwäbische
alb 700–1,050 l. och i Schwarzwald 1,000–2,000 l.

Befolkningen utgör 2,518,773 pers. (1919), hvaraf
1,195,144 män och 1,323,629 kvinnor, d. v. s. en
ökning af 81,199 pers. sedan 1910. På 1 kvkm. kommo
129 inv. Befolkningens fördelning på W:s fyra kretsar
s. å. och dessas storlek framgå af följande tabell:

Kretsar	Areal kvkm.	Folkmängd	På 1 kvkm.
Neckarkreis	3,330	929,848	276
Schwarzwaldkreis	4,776	583,216	122
Jagstkreis	5,141	420,636	82
Donaukreis	6,261	585,073	94
Württemberg	19,508	2,518,773	129

Af Tysklands hela folkmängd, 60,900,197 pers. (1919),
kommo på W:s del 4,148 proc., hvilket visar
en tillbakagång sedan 1871, då den var 4,429
proc. Däremot ökades tillväxtprocenten från 3,46
proc. perioden 1871–75 till 5,88 proc. 1905–10. Med
af seende på religion voro 1910 mer än 2/3 (1,671,183
pers.) evangeliska, 739,995 romerska katoliker, 12,863
kristna af annan bekännelse och 11,982 judar. På 1,000
inv. kommo 32,2 födda och 19 dödsfall (1909). Af hela
antalet födda (77,012 s. å., hvaraf 39,600 gossar
och 37,412 flickor) voro 8,2 proc. (6,303) af oäkta
börd. Dödsfallen voro s. å. 43,500 (26,351 män och
22,209 kvinnor), hvaraf 484 själfmord. Utvandringen,
företrädesvis till Förenta staterna, uppgick under
5-årsperioden 1906–10 till 5,507 pers. årligen, men
var 1910 endast 1,014 och 1911 920 pers. I W. funnos
1,902 kommuner 1910, hvaraf 48 med 5,000 inv. eller
mer, 119 med 2,000–5,000 och 1,735 med mindre än
2,000 inv. Af hela befolkningen bodde 37,1 proc. i
kommuner med 5,000 inv. eller mer och 62,9 proc. i
andra kommuner.

Materiell kultur. Jordbruk är hufvudnäring tack vare
jordens i allmänhet fruktbara beskaffenhet och det
gynnsamma klimatet. Den utnyttjade jordens areal
utgjorde 1,239 mill. har (1911), hvaraf åker och
trädgårdsland upptogo 0,863 mill. har (69,7 proc.),
ängsmark 0,305 mill. (24,61 proc.) och vinberg 19,846
har (1,60 proc.). Jordbrukets utveckling hämmas dock
genom jordens alltför starka sönderstyckning. Antalet
jordlotter mindre än 2 har utgjorde 53,3 proc. af
hela antalet; 26,6 proc. omfattade 2–5 har, 17,9 proc. 5–20
har, 2,1 proc. 20–100 har och endast 0,04 proc. 100
har och mer. Af åkerjorden upptogos 129,382 har
(18,1 proc.) af spält-, 40,524 har (5,7 proc.) af
hvete-, 126,435 har (17,7 proc.) af hafre-, 37,630
har (5,3 proc.) af råg-, 85,376 har (12 proc.) af
korn-, 4,061 har (0,6 proc.) af sockerbets-,
70,187 har (9,9 proc.) af potatis- och 129,924 har
(18,2 proc.) af foderväxtodling. Af hvete skördades
0,7 mill., af spalt 1,7 mill., af råg 0,5 mill.,
af korn 1,8 mill., af hafre 2,3 mill., af potatis
7,6 mill., af sockerbetor 0,9 mill., af klöfver 5
mill. och af hö 15,3 mill. dt. 1911. Vin odlas sedan
gammalt, framför allt i större delen af Neckars och
dess omkr. 30 bifloders dalar, i Taubers dal och i
trakten af Bodensjön. Vingårdarna omfattade 19,845
har och lämnade 165,597 hl. vin till ett värde af
13,19 mill. mark (1911). Vin odlas på omkr. 500
platser i W. Till de mest kända württembergska
vinsorterna höra Rothenberger, Türkheimer, Lämmler,
Brodwasser, Käsberger, Elpinger, Schalksteiner,
Weinsberger, Markelsheimer, Verrenberger och
Lindelberger. Af stor vikt är fruktodlingen. 1911
funnos i W. 9,1 mill. fruktträd, och fruktskörden
beräknades s. å. till ett värde af 6,55 mill. mk. De
viktigaste alstren äro äpplen (5 mill. träd,
0,2 mill. dt. frukt), päron (2 mill. träd,
0,19 mill. dt.), plommon (1,76 mill. träd,
24,158 dt.) och körsbär (0,37 mill. träd, 75,323
dt.). Fruktodlingen är utbredd öfver hela landet,
t. o. m. i Schwarzwald och i Alb och omfattar äfven
nötter och kastanjer. Tobak odlades 1911 i 191
kommuner i 7,336 odlingar om tills. 379,63 har och
inbragte 6,550 dt. till ett värde af 0,5 mill. mk
(1910). Äfven humle (21,580 dt.), lin (1,320 dt.),
hampa (830 dt.) och cikoria (nästan uteslutande
i Neckarkreis; 0,23 mill. dt. 1911) odlas i stor
utsträckning. Skördens totalvärde beräknades 1910
till 453,7 mill. mk, hvaraf enbart för jordbruket 424
mill. – En viktig näring är också boskapsskötsel. I
W. funnos 108,651 hästar och 1,031,068 nötkreatur
(1911). 1907 räknades dessutom 235 åsnor och
mulåsnor, 278,337 får, 537,185 svin, 88,201 getter,
138,493 bikupor och 3 mill. fjäderfä, hvaraf 5,211
kalkoner. Boskapens värde (med undantag af bin och
fjäderfä) beräknades till 369,8 mill. mk. –
Fisket i Bodensjön beräknades 1911 ge 14,109 kg. med
58,311 mk. värde. – Skogarna omfattade 600,415 har
(30,8 proc. af hela landet), hvaraf nästan 1/3
tillhörde staten, 38,49 proc. voro löf- och 61,51
proc. barrskog. Bruttoinkomsterna för statsskogarna
öfverstego utgifterna med 12,7 mill. mk (1911). –
Bergsbruket omfattar nästan uteslutande brytning
af salt och järnmalm. I W. finnas 2 saltgrufvor,
vid Kochendorf och Heilbronn, ur hvilka 1910
uppfordrades 398,581 ton salt, och 5 saliner,
som lämnade 52,876 ton salt, tills. värda 3,6
mill. mk (1910), samt 1 järngrufva, 52 gjuterier
och 7 andra järnbruk. Vid dessa producerades 1910
sammanlagdt 65,000 ton järn till 14,8 mill. mk
värde. – Industri. W. har under de sista 40 åren
alltmer utvecklats till industriland från att förut
ha varit öfvervägande jordbruksland. 1907 hade 40
proc. af befolkningen (934,971 pers.) sin utkomst
af industri, men blott 37,7 proc. (882,421) af jord-
och skogsbruk. Motsvarande tal för 1882

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>