Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 553-554 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ykens ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användas, då ympning skall ske någon tid för safningen
af träden. I förra fallet skares ympen så, som
fig. 3 a visar, och insattes i ett motsvarande
trekantigt hål i grundstammens sida, i senare fallet
spetsas kvisten kilformigt och grundstammen
klyfves (fig. 4). Läggympning l. sidoympning (med
eller utan haksnitt) utföres på sådana
grundstammar, på hvilka man af ena eller andra
anledningen ej vill skära af toppen, förrän ympen vuxit
fast. Huru denna metod utföres, framgår af fig. 5.
Vid rotympning använder man i st. f. vanliga
grundstammar uppgräfda och afskurna rotbitar.
För att ympning skall lyckas, måste tillses, att
kambiet på ympkvisten sammanträffar med
grundstammens kambium. Växter, som sakna kambium
– enhjärtbladiga växter –, kunna i regel icke
ympas. – 3. Landtbr. Se Jordympning,
Suppl.

2. E. L. C. G. D.


Fig. 1. Barkympning.
a ympkvisten, b denna
anbragt under barken
på grundstammen.


Fig. 2. Skarfympning l.
kopulation. a ympkvisten, b
grundstammen, c den förra anbragt
på den senares snittyta.


Fig. 3. Triangulering l.
getfotsympning. a
ympkvisten, b denna anbragt
i motsvarande hål på
grundstammens sida.


Fig. 4. Klyfympning.
Ympkvisten anbragt i
den klufna grundstammen.


Fig. 5. Läggympning l. sidoympning af gran-art
inomhus, a grundstammen med snitt i ena sidan, b
ympkvisten, c denna anbragt på grundstammen.


Ympvax, en blandning af harts, talg (i forna
dagar äfven vax) m. fl. ämnen, som nyttjas till
öfvertäckning af snittytor på träd vid ympning
o. s. v. Ett ofta användt recept är: 3 kg. harts,
1 kg. talg, 30 gr. linolja. Blandningen måste
värmas för att kunna påstrykas.

S. k. kallflytande ympvax beredes af:
1 kg. harts, 250 gr. talg och 200 gr. sprit. Jfr
Vaxplåster.

C. G. D.


Ympämne, med. Se Vaccin.


Ymseborg. Se Ymsen.


Ymsen, insjö i Vadsbo härad i norra delen af
Skaraborgs län, omkr. 10 km. ö. om Mariestad.
Sjön är 8 km. lång i n. n. ö.–s. s. v. och 2,5 km.
bred, har en areal af 13,5 kvkm. och en höjd ö. h.
af omkr. 60 m. Den afflyter genom en milslång å
mot s. till Tidan. På ett berg vid sjöns nordvästra
strand i Bäcks socken, n. om den nuv. gården
Borrud (förr Borgerudh), ligga ruinerna af
Ymseborg, ett medeltidsfäste, som tillhörde de mot
Magnus Ladulås upproriske Folkungarna, men som
synes ha blifvit förstördt 1282 och ej sedermera
nämnes.

(J. V. E.)


Yngaren, insjö på gränsen mellan Jönåkers och
Oppunda härad, Södermanland. Sjöns största längd
är i riktning n. v.–s. 21 km., dess bredd, som
varierar betydligt, högst 4 km. och dess areal 49,1
kvkm. Y. utgör uppsamlingsbäcken för ett stort
vattenområde, omkr. 3,000 kvkm. Från v. upptar den
Vadstorpsån från Näsnaren m. fl. sjöar, Skarendalsån
och Åkeforsaån, såsom Nyköpingsån i sitt öfre lopp
kallas och som dit leder vatten från stora sjösystem
i västra Södermanland och mellersta Närke, bl. a.
från de stora sjöarna Sottern och Tisaren. Y.
afflyter öfver sjöarna Hallbosjön och Långhalsen
genom Nyköpingsån och har vackra, välodlade,
delvis skogbeklädda omgifningar med ett flertal
herresäten.

(J. V. E.)


Yngelröta. Se Biskötsel, sp. 495.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>