Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asensio de Toledo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asensio de Toledo-Ashbourne
(konungen), eller på annat sätt beifra en dylik för-
brytelse, dock med risk af höga böter för anklaga-
ren, om han ej kunde bevisa sin angifvelse. Bland
brotten var det svåraste förnekelse af statens gudar:
därpå var satt dödsstraff, som t. ex. Sokrates (se
denne) fick undergå. Andra ryktbara religionspro-
cesser voro de mot Aspasia och Fryne. I svårare
fall dömde heliasterna (se d. o.), eljest Areopagen
eller arkonten-konungen. J- C.
Ase’nsio de Toledo [tåledå], J o se M aria, spansk
författare, f. 1829 i Sevilla, d. 1905, är en af
de förnämste spanske Cervantesforskarna och pu-
blicerade på detta område följande arbeten: Docu-
mentos inéditos sobre Cervantes (1864), Nuevos
documentos para ilustrar la vida de Cervantes
(1864), Cartas literarias sobre el Quijote (1868),
Cervantes y sus obras (1870), Catálogo de algunos
libros, folletos y articulos sueltos referentes d
la vida de Cervantes (1872), La obra de un
Avellanedi (1873), Cervantes inventor (1874), Los
continadores del ingenioso hidalgo . . . Avellaneda
(1873), Puede traduciase el Quijote (1873), Parti-
cularidades y anécdotas relativas al Quijote (1894)
m. fl. Han skref af ven en stor del litterära
monografier, såsom Francisco Pacheco y sus obras
(1867), Rodrigo Fernández de Ribera (1871), El
Conde de Lemos (1880), Fernán Caballero (1893)
för att endast nämna några. Af A:s många of riga
arbeten förtjänar hans El teatro de Bretón (1897)
särskildt omnämnande. A. var led. af Spanska
akad. m. fl. lärda samfund. Ad. H-n.
Aserra (hebr. Ascherá, med oviss betydelse),
ett i gamla testamentet flerstädes förekommande
gudinnenamn, liktydigt med Astarte (se d. o.).
Skillnaden i namnens användning på samma gu-
dinna är vanligen den, att Asera betecknar ett
slags bild eller sinnebild af kärleksgudinnan.
Denna bild synes alltid ha varit af trä, en upp-
rätt stående trästod af ganska stora dimensioner,
med eller utan ansiktsbildning, stundom med någon
obscen antydning, ett slags kvinnlig fallosstod
Ibland synes Aseran ha bestått af ett planteradt
"heligt" träd, som då kanske tänkts vara en
boning åt gudinnan. Aserakulten förefanns hos
kananéerna, då israeliterna eröfrade Kanaan. Ordet
förekommer i gamla testamentet första gången i
2 Mos. 34: 13. I den gamla kyrkobibeln var ordet
öfverallt oriktigt öfversatt med lund, d. v. s.
tempellund efter Luthers oriktiga öfv. "hain". J. P.
*Aserbeidjan, Aderbeidjan,
Azerbaïdjan, Azerbaijan, republik i Asien,
begränsas i ö. af Kaspiska hafvet, i n. af ryska
prov. Dagestan och af Georgien, i v. af
republiken Armenien och i s. af Persien. Arealen
uppges af "Annuaire general de la France
et de l’étranger" (1922) till 94,137 kvkm., af
"Statesman’s year-book" (1922) till 88,076 kvkm.
(33,970 square miles). Befolkningen uppgår enligt
den ryska statistiken till 4,617,671 pers., hvaraf
3,481,889 turko-tatarer, 798,312 armenier, 26,585
georgier och 310,885 af annan nation (ryssar,
tyskar, judar o. s. v.). Af befolkningen äro
omkr. 75 proc. schiitiska muhammedaner.
Landets förnämsta naturrikedom är petroleum. Där
finnas omkr. 380 petroleumkällor, som
sysselsätta 37,000 arb. Naftaproduktionem utgör i
medeltal 3,8 mill. ton per år, hvaraf omkr. 1/3
exporteras till Ryssland. Synnerligen betydande
äro också bomulls- och silkesmaskodlingen samt
därur härflytande industrier, med ett årligt
medelVärde af omkr. 2,7 mill. rubel för den förra och
2,6 mill. rubel för den senare. Bland öfriga
industriella företag märkas 87 gjuterier och mek.
verkstäder, 25 kopparverk, 134 garfverier, 162
lervarufabriker, en stor mängd tvålfabriker m. m.
Sammanlagdt funnos 6,046 industrianläggningar
med 18,190 arb. och 18,63 mill. rubel tillv.-värde
(1915). Skörden af säd och ris uppgick s. å.
till omkr. 88,000 ton. Bomullsplantagerna uppta
omkr. 143,000 har och lämna omkr. 80 mill. kg.
råbomull årligen. Silkesmaskafveln ger årligen omkr.
3,2 mill. kg. kokonger. Vin- och trädgårdar uppta
omkr. 55,000 har, och årliga vinproduktionen anslås
till omkr. 8,5 mill. hl. Äfven fisket är mycket
betydande, och årligen beredas omkr. 1,6 mill. kg.
kaviar. Boskapsskötseln har fordom varit mycket
ansenligare än nu. 1918 funnos i A. 1,2 mill.
nötkreatur, 240.000 hästar, åsnor och mulåsnor, 300,000
bufflar, 15,600 kameler, 2,48 mill. får och 442,000
getter. – För undervisningsväsendet finnas ett
universitet i Baku samt 4 läroverk för gossar och 3 för
flickor. Järnvägar gå från Baku åt n. v., utmed
Kaspiska hafvet, samt åt s. v. till det vid dess kust
belägna Aljat, hvarifrån en linje går tvärs genom
landet till Tiflis, i Georgien, hvarjämte flera nya
äro under anläggning.
Författning och historia. Sedan de
ryska transkaukasiska folken i A., Georgien och
Armenien förenat sig till en förbundsrepublik med
gemensam styrelse och riksdag (sept. 1917), utbröto
snart allvarsamma inbördes tvister, hvarefter A. 26
maj 1918 förklarade sig oberoende. Ett nationalråd
tillsatte en egen regering för A. med tolf medl.,
och sedan denna lyckats för kort tid med engelsk
militärhjälp befria Baku från bolsjevikerna, valdes
medelst allmän rösträtt ett parlament på 120 medl.,
som gemom en ministär om 10 medl. öfvertog
regeringsmakten. Denna störtades dock 28 april 1920,
då en sovjetrysk armé besatte Baku, hvarefter A.
styrts af en bolsjevikisk regering. I budgeten för
1919 upptogos inkomster och utgifter till 665 mill.
rubel. Hufvudstad är Baku. Mynt, mått och vikt
äro desamma som i Ryssland, och sovjetregeringen
i Moskva har genom fördrag med A. erhållit
vidtgående politiska och militära rättigheter äfven öfver
A., som f. n. kan anses vara en under Ryssland
lydande vasallstat. E. A-t.
Asfaltbeläggning. Se Gatläggning, sp. 802.
Asfaltdufva, jaktv. Se Lerdufskjutning.
Asflugor, zool. Se M u se i d æ, sp. 1416.
Ashanti [ojä’nti]. Se As j an t i (äfven i
Suppl.).
Ashär, E l - a s h a r (arab., "det blomstrande"),
muhammedansk högskola, Se Kairo, sp. 561.
Ashbourne [ä’jbán 1. ä’J boen], stad i engelska
grefsk. Derby, 20 km. n. v. om staden Derby, vid
mynningen af Henmore brook, en biflod fr. v. till
floden Döve, samt London-Northwestern railway
och North-Staffordshirebanan. 4,147 inv. (1921).
Lifiig handel med jordbruksprodukter samt stor
snörlifstillverkning. A. har en berömd kyrka, från
1241, och ett 1585 upprättadt latinläroverk. Nära
A. blefvo Karl I:s trupper 1644 besegrade af
parlamentets. E. A-t.
34 b., S. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
