Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltiska skölden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högbaltiska, då isen hade denna angifna
största utbredning (se fig.), och det lågbaltiska,
då isen dragit sig tillbaka till Östersjödalen
och i Mellan-Skandinavien stannat vid de stora
svensk-finska ändmoränerna; det var under denna
tid, som Romeleklint och Bornholms högland
stucko upp som nunatakker ur det istäcke, som
täckte sydvästra Skåne upp till Söderåsen.
K. A. G.
Baltiska skölden, geol., geogr., är en af E. Suess
införd benämning för det stora urbergsområde, som
bildar omgifningarna till Östersjöns norra och västra
delar. Numera har detta uttryck nästan kommit ur
bruk, och i stället används mer och mer
Fennoskandia. Baltiska skölden har i Nord-Amerika
till motsvarighet Kanadiska skölden (se
d. o. Suppl.).
K. A. G.
Baltiska utställningen i Malmö 1914. Se Utställningar, sp. 164.
Baltisk byggnadskonst. Se Byggnadskonsten, sp. 732-733.
Baltisk-slaviska. Se Litusiaviska.
*Baltsjik tillhör konungariket Rumänien. Under
Balkankriget eröfrades det juli 1913 af rumänerna,
intogs under Världskriget dec. 1916 af bulgarerna
och bombarderades 13 dec. s. å. af ryssarna.
Rumänsk namnform Balčik.
E. A–t.
Baltzer, Karl Emil Lauritz, teckningslärare,
f. 16 mars 1845 i Köpenhamn, d. i jan.
1917, var sedan 1867 lärare i teckning vid
åtskilliga läroverk i Göteborg (fr. o. m. 1875
hufvudlärare vid Göteborgs realläroverk och fr. o. m.
1879 vid Göteborgs seminarium) och 1875–89
därjämte inspektor öfver teckningsundervisningen
vid Göteborgs och Bohusläns folkskolor. Han
inlade stor förtjänst genom sina afbildningar af
Hällristningar från Bohuslän (1881–1908). B.
var korresp. led. af Vitt. hist. o. ant. akad.
(1909).
Balue [-lȳ], J. Se La Balue.
Balungen, sjö i Envikens socken, Dalarna,
belägen 197 m. ö. h., med en areal af 10,5 kvkm.,
genomflytes af Svärdsjö-Sundbornsån. Dess norra
del, som af Kalfnäset skiljes från den öfriga sjön,
benämnes Kalfven; sjöns längd i n.–s. är
omkr. 12 km., dess största bredd 1,5 km.
O. Sjn.
*Balzac, H. de. Hans namnteckning meddelas
å pl. II till art. Autograf.
Bamako. Se Bammako. Suppl.
*Bamberg var april–aug. 1919 säte for Bajerns
regering och landtdag, och där uppgjordes den nya
författningen för Bajern.
Bamberger, tysk orientalist. Se Neumann,
K. F.
*Bamble, härad och pastorat, n. v. om
Langesumd, Telemark fylke (före 1919 Bratsberg amt),
Norge. 29,268 kvkm. 4,812 inv. (1920). Jordbruk,
skogsbruk, fabriksverksamhet. Inom häradet ligger
Stathelle (se d. o.) lastageplats. För idkande
af grufdrift i B. bildades 2 maj 1916 A.-b.
Bamle nikkelkompani, som i febr. 1917
började produktionen. Utskeppningsplats är
Langesund. 4 grufvor bearbetas, och 1918 uppfordrades
480 ton malmförande berg (1,39 proc. nickel, 0,42
proc. koppar) och 4,855 ton onyttigt berg; vid
Vissestad 908 ton onyttigt berg; vid Meni kjær
har man vid diamantborrning funnit 1,20 m. mäktig
malm på 162 m. djup (1,82 proc. nickel och 1,32
proc. koppar). Elektrisk drifkraft.
K. G. G. M. H.
Bam-i-Dunjah. Se Pamir.
*Bammako (oriktigt Bamako) är sedan 1904
hufvudstad i kolonien Öfre Senegal och Niger,
Franska Väst-Afrika, ligger vid (den ännu ej fullt
färdiga) Senegal–Niger-järnvägen, har öfver
Timbuktu trådlös telegrafförbindelse med Paris samt
omkr. 16,000 inv.
E. A-t.
Bamra [bā’mrā], vasallstat i brittisk-indiska prov.
Bihar and Orissa. 5,175 kvkm. 138,016 inv.
(1911), hvaraf 2/3 hinduer.
Banaba, ö. Se Paanapa.
Banam, stad i franska protektoratet Kambodja,
vid Mekong, 160 km. v. n. v. om Saigon,
hufvudstad i en liknämnd provins. Omkr. 10,000
inv.
Bananal, stad i brasilianska staten São Paulo,
116 km. v. om Rio de Janeiro, 370 m. ö. h., vid
järnvägen till São Paulo. 11,507 inv. (1920) som
kommun. Stor osttillverkning.
Bananflugan, zool. Se Ättikflugor och
Ärftlighet, sp. 1256.
Banaras. Se Benares.
*Banat. På fredskongressen i Versailles beslöts
13 juni 1919, att Temesvár-banatet skulle delas
mellan Ungern, Rumänien och Jugo-Slavien, och
genom freden i Trianon 4 juni 1920 behöll Ungern
däraf en liten del i n. v., intill Szegedin,
Jugo-Slavien västligaste delen utmed Theiss och
Rumänien den största andelen, ö. därom. B.
omfattade 28,523 kvkm. med 1,582,133 inv. 1910, hvaraf
242,152 hade ungerska, 387,545 tyska, 22,131
slovakiska, 592,049 rumänska, 284,329 serbiska,
4,872 kroatiska och 2,392 rutenska som
modersmål.
E. A-t.
Banausisk (af grek. banausos, som eldar i
smältugn, som sysslar med grofarbete),
handtverksmässig, tarflig (om konstverk o. d.).
*Bancroft. - 2. H. H. B. dog 2 mars 1918.
Ham utgaf 1912 det själfbiografiska arbetet Eetro-
spection, personal and political.
Band, landtbr. Se Kärfve.
Bandai-San, verksam vulkan på japanska ön
Hondo, 240 km. n. om Tokyo, 1,975 m. ö. h. Vid
dess utbrott 1888, som var mycket våldsamt,
utplånades fullständigt en af dess fyra toppar.
Band-diagram. Se Grafisk
framställning, sp. 78.
*Bandelier, A. F. A., dog 19 mars 1914.
*Bandmaskar, zool. Se Binnikemask.
Bandong (Bandung), stad på Java, 119 km.
s. ö. om Batavia, vid järnväg dit, omgifven af
vulkaner. Omkr. 20,000 inv.
*Bandsko. Skon är ej af klädeslister eller band,
utan af läder. Se vidare den i art. Kängsko
lämnade beskrifningen.
Bands of hope [bä’nds əv håu’p]. Se Hoppets
här.
Bandtraktor. Se Artilleri, sp. 308. Suppl.
Bandung. Se Bandong. Suppl.
Bandy [bä’ndi], idrottst. Se Bollspel, sp. 1027.
Bandå (fr. bandeau, binda, bindel, särskildt
pann- eller ögonbindel), benämning på en med
inskrift försedd fladdrande bandslinga anbringad
öfver bilder af föremål eller personer (grupper eller
enskilda), t. ex. helgon, furstar o. d. I den äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
