Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cosijn, Pieter Jakob - Cosmea - Cosmia - Cossa, Francesco del - Cossidæ. Se Träfjärilar - *Cossmann, Bernhard - Cossus Cossus. Se Fjärilar, fig. å sp. 509-510, och Träfjärilar - Costa, Emilio - Costa, Affonso - Costa i Llobera, Miguel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Cosmea-Costa i Llobera
174
språk i Leiden. C. lade jämte H. Sweet och E. Sievers
grundvalen för ett modernt vetenskapligt studium af
det fornengelska språkets grammatiska byggnad och
dialekter: hans Altwestsächsische grammatik (1883-88),
ett mönster för en vetenskaplig specialgrammatik, är
en kritisk-statistisk första-hands-framställning af
det västsachsiska prosalitteraturspråkets Ijud-och
formsystem, förbe-redt af Sweets banbrytande
undersökningar och texteditioner. Höjdpunkten
af C:s mera vägande än omfångsrika, af stor
originalitet och glänsande skarpsinne präglade
författarskap beteckna hans i smärre afh. spridda
textförklaringar och konjek-turalkritiska bidrag
till angelsaxiska poesien. Bland hans viktigare
skrifter må nämnas Nederlandsche spraakkunst
(Etymologie, 1867, 8:e uppl. 1892; Syntaxis, 1869,
6:e uppl. 1888), De oudnederland-sche psalmen
(1873), Het Burgundisch runenop-schrift van Charnay
(1877), De runeninscriptie van den Bucharester
ring (1878), Cynewulfs runenver-zen (1890), A ant
e ekeningen öp den Beowulf (1892), Anglosaxonica
(1881 och 1894-98), De Waldere-fragmenten (1895)
och Över angelsaksische poézie (1899). Tills, med
E. Verwijs utgaf C. tidskr. "De taal- en letterbode"
(1870-75), tills, med Kem m. fl. "Taalkundige
bijdragem" (1877-79). Biogr, af B. Sijmons (1901).
Hj. P-r.
Co^mea, bot., detsamma som Cosmos. Co’smia, zool. Se
F j ä r i l a r, sp. 512. Cossa, Francesco del,
italiensk målare, f. omkr. 1435 i Ferrara, d. 1477,
var son till målaren Christoforo d. C. och i sim
ungdom dennes medhjälpare, modellerade äfven i
terrakotta, slöt sig som målare till Squarciones
och Piero della Francescas riktning och blef
jämte Cosimo Tura den mest betydande målaren i
den äldre Ferrara-skolan. Af hans hand äro de
bästa af väggmålningarna i hertig Borsos af Este
slott Schifanoja där. Årets månader skildrades
där i bild; af C:s verk äro Mars, April och Maj
bevarade. De upptaga porträttgrupper af hertigen
och hans omgif-ning, jaktstycken, hofscener,
damer i sitt arbete vid broderbåge och väfstol,
vingårdsarbetare, en rad utsökta illustrationer
till tidens historia, dessutom allegoriska och
symbolistiska figurer - allt måladt med kraftig och
handfast realism, typerna grofhuggna och alldagliga,
koloriten stark och mustig. Arbetet utfördes
1467-70. Bevarad, fastän flyttad från sin plats, är
väggmålningen. Oktober: en ung bondflicka, som bär
drufklasar i ett ok, bakgrunden ett vackert landskap
(Kaiser-Friedrich-museum i Berlin). Bebådelsen - i
rik renässansarkitektur - finns i Dresdengalleriet
och anses tillhöra målarens tidigare skede. Bland
C:s stora verk från hans vistelse i Ferrara märkas
en omfattande altarmålning, madonna med helgon,
hufvudbilden i London, sidostyckena Petrus och
Johannes döparen (helfigurer mot landskapsbak-
grund) i Breramuseet i Milano, predellamålningar
i 4 af delningar, den helige Hyacints underverk, i
Vatikamen. 1450 öfverflyttade C. till Bologna. Hans
större väggmålningar där - i domkyrkan och i Palazzo
Bentivoglio - äro ödelagda. I stadens museum finns en
tronande madonna jämte två helgon (temperamålning
1474), en annan madonna-tafla finns i kyrkan
Madonna del Baraccano. C. hade många efterföljare.
G-g N.
Co^sidae, zool. Se T r ä f j ä r i l a r.
*Cossmann, Bernhard, dog 7 maj 1910 i Frankfurt
a. M. - Hans son, skriftställaren Paul Nikolaus C.,
f. 6 april 1869 i Baden-Baden, är sedan 1903 utgifvare
af tidskriften "Siid-deutsche monatshefte" och har
där på sista tiden egnat stort utrymme åt studier
om Världskrigets skuldfråga. Han har bl. a. skrifvit
Hans Pfitzner (1904).
Cossus COSSUS, zool. Se F j ä r i l a r, fig. å
sp. 509-510, och Träfjärilar.
Costa [kå’sta], Emilio, italiensk rättslärd, f. 4
juni 1866 i Parma, blef efter 1889 vunnen juridisk
doktorsgrad 1892 docent, 1895 e. o. professor och
1897 professor i romerska rättens historia, allt
i Bologna. I sitt nämnda läroämne har han utöfvat
omfattande och högt skattadt författarskap. Bland hans
många skrifter må nämnas Corso di storia del diritto
romano I, II (1901-03), Storia del diritto romano
privato (2:a uppl. 1908) samt Storia del diritto
romano pubblico (1906). C. G. Bj.
Costa [kå’sta], Af f öns o, portugisisk politiker,
f. 1871, var juris professor vid universitetet i
Coimbra och praktiserande advokat, tillhörde under den
portugisiska monarkiens sista år deputeradekammarens
republikanska grupp och hade framträdande del
i revolutionen okt. 1910. I den då upprättade
provisoriska republikanska regeringen blef han
justitieminister, afgick med denna aug. 1911, blef
i det nya parlamentet det radikala partiets ledare
och var sedermera flera gånger konseljpresident och
finansminister (jan. 1913-jan. 1914, nov. 1915-mars
1916 och april-dec. 1917). Dessemellan var han
finansminister i den "nationella samlingsministären"
Almeida mars 1916 -april 1917. Yid Pariskonferensen
1919 var han en bland Portugals delegerade. C. har
under den republikanska regimen städse uppträdt
som hänsynslös partigängare, förföljande politiska
motståndare. Han var den främste ifråren för aktivt
portugisiskt deltagande i Världskriget och är en bland
de lifligt politiserande portugisiske frimurarnas
ledande män. Jfr Portugal. Suppl. V. S-g.
Costa i Llobera, Miguel, mallorkansk skald,
f. 1854 i Pollensa, studerade juridik i Barcelona
och Madrid, begaf sig till Rom, där han 1889
förvärfvade teol. doktorsgrad, och återvände 1890
till Mallorca, hvarest han anställdes som kanik vid
katedralen i Palma. I Rom påverkades han starkt af
den klassiska andan, hvars klarhet och formskönhet
äro utmärkande drag för hans diktning. C. anses
som Mallorcas förnämste nu lefvande skald. För
sina dikter, Creixensa, La Deixa del geni grec
och L’Antic profeta Orient erhöll han titeln
"Mestre en Gay saber’* 190? vid blomsterspelen i
Barcelona. Till sv. äro öfv. 3 af C:s dikter. Se
K. A. Hagberg, "Modärna trubadurer" (1917).
Ad.H-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
