Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Danev, Stojan - Daniel, André, pseudonym. Se Lebon, A. - Daniel Hjort - Daniel Lesueur, pseudonym. Se Loiseau, J. - Daniëls, Carel Edouard - *Danielson (sp. 1256), J. R. - *Danielson (sp. 1257), Ernst - Danielson, Frits - Danielson-Kalmari, J. R. Se Danielson, J. R. (äfven i Suppl.) - *Danielsson (sp. 1260), O. A. - Danielsson, Karl (Carl) - Danielsson, Anders Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Daniel-Danielsson
236
sident i sobranjen. Han användes under första
Bal kankriget (1912-13) i olika diplomatiska upp
drag, bl. a. som Bulgariens främste delegat vi<
konferenserna i London. Efter att i juni 1913
hi efterträdt Gesjov som ministerpresident ledde
D. Bulgariens politik under de kritiska veckor,
som föregingo det andra Balkankriget, utan att
dock vidkännas ansvaret för dess utbrott genom de
bulgariska truppernas öfverfall på serber och greker
29 juni; han afgick under det olyckliga krigets
fortgång i juli s. å. D., som var motståndare till
Bulgariens deltagande i Världskriget, var under slutet
af 1918 och en del af 1919 finansminister : Teodorovs
ministär. H. B-n.
Daniel [-niä’l], André, pseudonym. Se L e-b
o n? A.
Daniel Hjort, sorgespel af J. Wecksell (se denne
sp. 963), uppf. i Stockholm f. g. 1864.
Daniel Lesueur [-nia7! losuörj, pseudonym.
Se L o i s e a u, J.
Daniels, Carel Edouard, nederländsk
medi-cinsk-historisk författare, f. 1839, d. i
jan. 1921, med. doktor 1862, skref bl. a. Het leven en
de verdiensten van Petrus C amper (prisbelönt, 1880)
och skapade Museum medico-pharmaceuticum Amsterdam,
det yppersta i sitt slag.
*Danielson (sp. 1256), J. E., antog 1906 namnet
D.-K a 1m ar i. Han kallades 1908 till senator
utan portfölj, men afgick jämte den dåmera af
blott 5 ledamöter bestående gammalfinska senaten
i nov. 1909. D. tog afsked från professuren
1913 och valdes 1921 till kansler för Äbo finska
universitet. Han var landtdagsman 1907 -14 och led
af kommittén för ny regeringsform 1917. Trots en
långvarig. svår ögonsjukdom har D. i stor utsträckning
fortsatt sin litterära verksamhet. Hans senaste
större arbete är det stort anlagda Suomen valtio-ja
yhteiskuntaelämää 18:nnella ja 19:nnellä vuosisa-dalla
(Finskt stats- och samhällslif under 18:e och 19:e
århundradena). Följande delar ha hittills utkommit:
Kustavilainen aika (Gustavianska tiden) I-II (1921)
samt Aleksanterin I:n aika (Alexander Ls tid) I
(1920), behandlande Finland i begynnelsestadiet af
eget statslif, 1809-11, och II (1922), G. M. Armfelt
i spetsen för de finska ärendena, I, 1811-13.
*Danielson (sp. 1257), Ernst, dog 15 aug. 1907
på Stöpsjöhyttan i Värmland.
Danielson, Frits, skolman, f. 6 maj 1864 i Laxå,
Bodarna, Örebro län, filos, kandidat i Uppsala
1891, egnade sig en tid åt affärsverksamhet
och var föreståndare för Lundsbergs skola
(se d. o.) alltsedan dess grundläggning (1896)
t. o. m. 1922, samtidigt och fortfarande verkande där
som lärare. Danielson-Kalmari, J. R. Se D a nielson,
J. R. (äfven i Suppl.).
’Danielsson (sp. 1260), 0. A., tog afsked från
professuren 1917. Sekretariatet i Hum. vet. samf.
hade han lämnat 1906. Han kreerades till filos,
hedersdoktor i Rostock 1919. Bland hans senare
arbeten märkas Zu den venetischen und lepontischen
inschriften (1909) och Zu den lydischen inschriften
(1917). D. har skrifvit art. "Italiens fornspråk"
m. m. i Nordisk familjebok.
Danielsson, Karl (Carl), metallurg, industri-idkare,
f. 30 mars 1845 på Aggarön i Kärsbo socken,
Västmanlands län, d. 16 nov. 1917 i Stockholm,
genomgick Filipstads bergsskola 1867 -68,
blef därefter bokhållare vid Munkfors bruk,
förvaltare vid Stjärnsunds bruk 1871, ingenjör vid
Bofors bruk 1874 samt disponent och samtidigt
ordf. i styrelsen för A.-b. Bofors-Gullspång
1882. D. företog 1875 en 10 månaders studieresa
i Förenta staterna som Järnkontorets
stipendiat. Under sin verksamhet vid Bofors
lyckades D. att medelst den där tidigt införda
martinmetoden framställa homogent stålgjutgods,
lämpligt äfven för ämnen till kanoner af gröfsta
kaliber. Den omständliga och dyrbara, eljest
nödvändiga, smidningen ersattes med härdning i olja,
hvarigenom erhölls ett gods, i alla afseenden fullt
jämförligt med det smidda. Att ett artillerimateriel
af högsta kvalitet kunde tillverkas i Sverige och
att Bofors-kanonerna äro såväl inom som utom landet
erkändt förstklassiga, är resultatet af D:s arbete
på detta område. 1894 tillträdde D. befattningen
som förste disponent för Uddeholmsverken, jämte
ordförandeskapet i bolagets styrelse, och kvarstod
på dessa poster till 1913, hvarefter han till sin
död fortfarande var styrelseled. Uddeholmsbolaget
utvecklades betydligt under D:s 20-åriga ledning.
De tillhörande järnverkens produktion ökades,
nya produkter framställdes, Storfors a.-b.
med sina verk Storfors och Nykroppa och
ansenliga skogs- och egovidder införlifvades med
Uddeholmsbolaget. Utbyggande af bolagets vattenfall
igångsattes, och vid Hagfors påbörjades elektrisk
tackjärnsframställning. D. var äfven i flera år
och till sin död. ordf. i styrelsen för Oxelösunds
järnverks a.-b., tillhörde landstingen i Örebro län
1883 -93 och i Värmlands län 1894-1912, styrelsen
för Värmlands hypoteksförening 1884-1913 och
Värmlands ensk. bank 1894-1912, kommittén lör
Sveriges deltagande i Paris-världsutställningen 1900,
prästlöneregleringskommittén 1897-1903 och, såsom
lekmannaombud för Karlstads stift, kyrkomötena
1903, 1908, 1910 och 1915. Under många år en
af "bergslagernas deputerade" i Järnkontoret,
blef han fullmäktig 1914. För sina betydande
förtjänster om svenska järnhandteringen
fick D. 1913 Järnkontorets stora medalj i guld.
T. B-1. Danielsson, Anders Gustaf, missionär,
f. J3 dec. 1849 i Åkersäter, Säters socken. Skaraborgs
.än, genomgick kurs vid missionsinstitutet
i Jo-tannelund och utsändes 1877 af Evangeliska
fosterlandsstiftelsen som lekmannamissionär till
Centralprovinserna i Indien. Vid sitt enda besök
i hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
