Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Dannemora grufvor - *Dannemora-Hargs järnväg - *Dannemoraverken - *Dannenberg, H. - *Dannevirke, befäst ställning - Dannevirke, stad å Nya Zeeland - *Dans - Dansant - Dansbanor - Dansflugor. Se Sväfflugor 2. - Dansk adelsforbund. Se Adelsförbund 1. Suppl. - *Danska litteraturen och teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Dannemora-Hargs järnväg-Danska litteraturen och
teatern
vägning. Malmfångsten uppgår vanligen till 55- 60,000
ton årligen, och arbetarnas antal är under normala
förhållanden omkr. 250. Genom den konsolidering af
Dannemoraverken, som under de senaste åren egt rum,
och genom de storartade anläggningar, som skett
vid det närmast belägna af dessa bruk, Österby,
torde Dannemora bergslag åter få motse en storartad
utveckling.
D. tillhöra de s. k. Dannemora grufintressenter
enligt olika repartitioner för så godt som alla
de olika grufvorna; eganderätten till fastigheter,
skogar, anläggningar i dagen, bostäder, maskineri,
anrikningsverk m. m. är fördelad enligt s. k. Gamla
allmänna bergslagen, så att Gimo-österby a.-b. har
49,G proc., Stora Kopparbergs bergslags a.-b. 29,8
proc., Hargs bruk 8,5 proc., Ljusne-Voxna a.-b. l,o
proc. och Strömbacka bruks a.-b. 10,2 proc.
O. Sjn.
* Dannemora-Hargs järnväg är fr. o. m. dec. 1915 ökad
med en sidobana från Risinge station, söderut till
Norrvällen, en sträcka 8,2 km. lång. Sidobanan
Knaby-Ramhäll är 8 km. och hela järnvägen 55,2 km.
lång (1921). Dannemora-Hargs järnvägs-a.-b:s
styrelse har numera sitt säte i Gimo.
F. P-
* Dannemoraverken omfatta nu Leufsta, Tobo, österby
och Gimo under Gimo-österby a.-b., Söderfors och
Ullfors under Stora Kopparbergs bergslags a.-b. samt
Hargs bruk, Ljusne bruk och Strömbacka bruk.
O. Sjn.
*Dannenberg, H., dog 15 juni 1905 i Berlin.
’Dannevirke, befäst ställning. De gamla danska
vallarna undersöktes noggrant 1901 af fornforskarna
S. Muller och K. Neergaard samt skildrades af den
sistnämnde i verket "Nordiske fortidsminder" (I,
s. 197-297, 1903). (Ä rad 8 i hufvudarbetet står änka
bör vara gemål.) E-
Ebg.
Dannevirke, stad å Nya Zeeland, Nordön, anlagd
1872 af danskar, n. v. om Wellington. Omkr. 3,340
inv. Mejerier och sågverk.
*Dans (sp. 1317-18). Nya pardanser i balsalarna och
"danspalatsen" fr. o. m. 1900-talets andra årtionde
ha varit two-step (se d. o.), som snart undanträngdes
af one-step (se d. o.), hvilken i sin ordning fick
stryka på foten för en följd hvarandra aflösande,
likaledes från Amerika införda danser, som härstamma
från negrerna, urspr, äro dessas älskogsdanser och
präglade af mycken an-stötlighet, men mer eller
mindre hyfsats i balsalarna. Ifrågavarande föga
smakliga insatser i sällskapskulturen äro danserna
tango (se d. o.), foxtrot, jazz och shimmy (se dessa
ord. SuppL). F. n. (1923) dansas mest shimmy samt
dess bättre emellanåt vals i bostonstil och ej sällan
hambopolska. - Om balettkonstens förnyelse under
1900-talets första årtionden se Balett. Suppl. -
Uttrycksfulla dansrörelser (plastisk-rytmisk
gymnastik) ingå ock i Dalcroze-metoden (se
Jaques-Dalcroze, E. Suppl.), som emellertid
hufvudsakligen afser att utveckla musikaliskt
rytmsinne. Jfr H. Bran-denburg, "Der möderne
tanz" (1913; 2:a uppl. 1918), och M. Stenström,
"Dansen, dess utveckling" o. s. v. (1918).
E. F-t.
Dansant [-sa^t], fr. [-sä’], som dansar gärna eller
bra, danslysten; med dans, åtföljd af dans (se S o
i r é e och The dansant).
Dansbanor finnas litet hvarstädes på landsbygden.
men de kommunala myndigheterna ha vid flera tillfällen
sökt genom vitesförbud i sina ordningsstadgar stäfja
eller inskränka deras verksamhet. Allmänna förbud mot
offentliga dansbanor eller mot dansgillen på vissa
timmar eller dagar ha icke blifvit fastställda, men
väl förbud för viss person, som gett anledning till
svårare eller upprepade oordningar. Jfr Lekstuga
(äfven i Suppl.). ^- H.
Dansflugor, zool. SeSväfflugor 2.
Dansk adelsforbund. Se Adelsförbund 1. Suppl.
* Danska litteraturen och teatern. Litt er a-t
u r. Åren omkr. 1890, då det ekonomiska trycket
växte och den inrepolitiska striden stagnerade i
skenbar hopplöshet, betecknas af en opposition
mot naturalismen, en starkare betoning af
innerligheten och skönheten genom lyriker som
Joh. Jörgen-sen, V. Stuckenberg och Helge Röd
e. I annan form fortsattes denna opposition
dels genom hembygdsförfattare som J. A a k j se
r och J. Skjoldborg, dels genom tidens största
diktarbe-gåfning, Johannes V. Jensen. Samtidigt med
det politiska systemskiftet, som lade makten i folkets
händer, flyttades litteraturens tyngdpunkt alltmer
utåt, bort från Köpenhamn, och ett nytt släktled,
för hvilket förlusterna 1864 endast voro historia,
vände sig med tryggt och hoppfullt sinne mot världen
och uppgifterna i den. Angelsaxiska ideal, idrott och
friluftslif, aflöste delvis de tidigare galliska;
torpare och arbetare lyftes upp i litteraturens
sfär, och under den nya försvarsrörelsen efter 1908
anslogos nationella strängar oftare. Starkt påverkad
af de sociala spörsmålen är M. Andersen N ex ö; den
nationella lyriken har själfstän-digast odlats af
Valdemar Rördam, i romanen nå den religiöse etikern
Jakob Knud-sen och den fantasirike Johannes V. Jensen
högst. Det fruktbringande fördjupandet i fosterlandets
jord och de mångskiftande påverkningarna utifrån
ha under de senaste tio åren framkallat en rik och
brokig litteratur; af de något äldre författarna
kunna nämnas prosaisterna Otto Rung, Harald Kidde,
Knud Hjortö och Aage M a d e-1 u n g; af de yngre
Joh. Buchholtz, Harry Söyberg, Thorkild Gravlund,
Marie Bregendahl, Thit Jensen, islänningarna Gunnar
Gunnarsson och Gudmundur K a m b a n, lyrikerna Harald
Bergstedt, Thöger Larsen, Axel Juel, Seedorff Pedersen
och EmilBönnelycke. Världskriget har på grund af
Danmarks särskilda ställning först sent gjort sitt
inflytande gällande; den nya, starkt utvidgade
världsbilden präglar lyriker som Bönnelycke och
Seedorff Pedersen. Dramat har odlats af bl. a. Kamban,
islänningen S i g u r j ö n s-son, Helge Röd e, Sven
Lange, Hj. Bergström, Anker Larsen, Carl Gandrup och
Henri Nathansen. Utom Vilhelm Andersen och V. Vedel
har bland kritikerna särskildt Harald Nielsen haft
betydelse; vidare må nämnas Sven Lange, Poul Levin,
Hans Brix, K. Friis-Möller och efter kriget Henning
Kehler. Inom de skilda vetenskaperna ha vidare
gjort sig kända filosofen Herbert I v er s e n,
religionshistorikerna J. P. Jacob-sen, V. P. Grönbech
och T h. A. Muller, språkforskarna Vilhelm Thomsen
och J. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
