Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djursholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Djursholm
350
retning inverkar på homologa organ hos olika
djur. Myrorna reagera för ultravioletta, för
människan ej förnimbara strålar, såsom för vanligt
ljus, medan hos termiterna sagda reaktion ej eger
rum. I några fall har fastställts, att retningar,
som vi människor ej kunna urskilja, för djuren
gestalta sig skiljaktiga. Sålunda har iakttagits,
att bin ej besökte konstgjorda blommor, som enligt
vår uppfattning of verensstämde med naturliga, och
att insekter, som gärna förtärde socker och honung,
med oförtydbar afsky försmådde sackarin. För öfrigt
förbises alltför ofta, att hvarje djurart, jämförd
med andra arter, i psykiskt afseende förhåller sig
eller kan förhålla sig skiljaktigt, hvarför faran
vid generaliseringar, då man utan vidare talar om
"djurens" psyke, är uppenbar. - Sedan länge har
den jämförande psykologien användt två metoder:
Den uppåtstigande 1. fysiologiska metoden,
som utgår från de lägre djuren och söker lämna
en rent mekanisk förklaring af företeelserna,
och den nedåtstigande 1. psykologiska metoden,
som tar människan till utgångspunkt och försöker
att hos djuret återfinna de reaktioner, som äro
analoga med dem. som åtfölja de ifrågavarande
medvetenhetstillstånden. Båda dessa metoder äro
berättigade. Hos de lägre djuren har den fysiologiska,
hos de högre den psykologiska visat sig vara den
mest gifvande. När man försöker afgöra, hvilken
psykologisk grad en viss psykisk funktion uppnått,
så innebär detta en jämförelse mellan människans och
djurens psyke (liksom på det morfologiska området
beteckningen "högre" och "lägre’* organisation oftast
dikteras af jämförelsen med människan). Dock bör
ihåg-kommas, att vi knappast äro berättigade att
uppfatta djurens psyke som en ofullständig eller
bristfällig mänsklig sådan; kanske är den ej lägre,
utan blott en annan. Djurpsyken är gifvetvis i och för
sig fullkomlig, enär den är afpassad till sina egna,
för djuret specifika funktioner. Det faktum torde vara
fastslaget, att hvarje djur i hvarje ögonblick under
normala förhållanden handlar i öfverensstämmelse
med sin största nytta; man talar därför om "det
ögonblickliga intressets lag". I hvarje ögonblick
föreligger ett oemotståndligt behof, som framkallar
handlingen. Detta behof framträder som drift,
hvilken anses yttra sig på olika sätt, i det att
den utlöser än medfödda fysiologiska mekanismer,
d. v. s. instinkthandlingar (jfr Instinkt),
än yttringar beroende på erfarenheter, än mera
sammansatta psykiska företeelser, genom hvilka djuret
tycks reda sig i en ny, hittills för detsamma obekant
situation. Rörande afgränsningen och betydelsen af
dessa kategorier härskar emellertid långt ifrån
någon enighet biand biologerna. Huruvida man kan
till-skrifva djuren intelligens (hvarmed man väl
närmast tänker på omdömes- och slutledningsförmåga),
har varit och är ett mycket omstridt ämne. Som
intelligensens kännemärke torde man kunna betrakta
förmågan att på grund af gjorda erfarenheter modifiera
sitt handlingssätt. Hos vissa af de högre djuren ha
iakttagits yttringar, som förutsätta intelligens
i sistnämnda mening. Här må erinras blott om ofta
iakttagna fall af apors förmåga att begagna sig af
redskap samt om förmåga af räkning hos en schimpans
(se Troglodytes niger). Ännu ej fullt uppklarad är
betydelsen af de prestationer, som utfördes af "der
kluge Hans", en häst tillhörig v. Osten, och
några andra hästar, tillhöriga K. Krall i Elberfeld,
hvilka djur af sina egare undervisats bl. a. i högre
räknekonst, läsning m. m. och genom hofslag lärt sig
redogöra för sina enligt flera vederhäftiga forskares
uppfattning högst anmärkningsvärda kunskaper och
intellektuella förmåga. Å andra sidan (Pfungst,
"Das pferd des Herrn von Osten", 1907) anser man
sig kunna påvisa, att de ifrågavarande hästarna vid
af gif vande af sina svar vägleddes genom lätta,
ofrivilliga rörelser från examinatorns sida. I och
för sig själft är det dessutom högst osannolikt, att
i det lefnadssätt, i den form af kamp för tillvaron,
som hästarnas ascendenter haft att föra, skulle
ha ingått moment, egnade att gynna uppkomsten af
en hjärnans organisation, som vore förmögen af
en dylik själsverksamhet. I sammanhang härmed må
(efter v. Uxkiills undersökningar) påpekas, att
de olika djuren, beroende på deras utrustning
med mottagningsorgan för olika arter af retning,
träda i relation endast med vissa element i sin
omgif-ning, att det således för hvarje lefvande
varelse finns en särskild miljö ("umwelt"), som
ingalunda sammanfaller med varelsens omgifning, och
att äfven människan trots sina mångsidiga insikter
förblir innesluten inom gränserna af sin miljö. Bortse
vi från alla extrema hypoteser på området, kan som
ett faktum framhållas, att i samband med uppkomsten
och utbildningen af sinnesorgan och nervsystem ett
småningom skeende framsteg (differentiering) af
djurvärldens psyke är påvisbar. Vi finna sålunda,
huru hos urdjuren tropismer (se d. o. Suppl.) och
reflexer i väsentligaste grad äro bestämmande, huru
de något högre djuren behärskas mera af komplicerade
instinkter, hvilka å sin sida hos de högsta djuren
i olika mån undanträngas af intelligensen.
Litt.: Fabre, "Souvenirs entomologiques" (10 dlr,
1879-1910), Lubbock, "Ön the senses, insticts
and intelligence of animals" (1888), Verworn,
"Psycho-physiologische protistenstudien" (1889),
Morgan, "Introduction to comparative psychology"
(1894), Semon, "Die mneme’ (1904), samt Edinger och
Claparéde, "Ueber tierpsychologie" (1909). Jfr ock
Psykologi. L-e.
*Djursholm. - 2. Köpingen D. blef stad l
jan. 1914. Staden har 5,126 inv. (1923). Areal
825 har (se situationsplan af staden,
sp. 351-352). Taxeringsvärdet 4 fast egen-
____________________
dom uppgick 1922 till 45,561,800 kr., däraf å
jordbruksfastighet
228,000 kr. Stadens tillgångar voro 1922 bokförda
till ett värde af 2,615,960 kr. Inkomster och
utgifter balanserade på ett belopp af 954,800
kr. I kommunalskatt utdebiterades kr. 3,40 per 100
kr. inkomst, och den beskattningsbara inkomsten
utgjorde 20,187,330 kr., den i förhållande till
folkmängden största i någon svensk stad. I judiciellt
hänseende lyder D. under landsrätt (Södra Roslags
domsaga). - Om samhällets uppkomst (sedan 1889),
naturbeskaffenheten, vägsystemet och de grundsatser,
som följts vid ut-
Fig. 1. Doursholms vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
