Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domare ej fått afsevärdare praktisk betydelse;
sådana domare finnas endast i några få domsagor. En
utbyggnad af denna institution torde dock ej låta
länge vänta på sig. Se Inskrifningsdomare. Suppl.
Å. H.
Domskolor, skolor, som under medeltiden från
700-talet upprättades vid domkyrkorna inom den
kristna kyrkans biskopsstift och närmast hade till
uppgift att tillgodose stiltets behof af undervisning
för blifvande präster, men äfven mottogo andra
lärjungar. Se Lärdomsskola. S-e.
* Domsrätt (sp. 685). Högsta domsrätten i vissa
administrativa mål tillkommer numera den 1909
upprättade Regeringsrätten (se d. o.).
* Domstol. Specialdomstolar af stor
betydelse äro de 1918 i sammanhang med den nya
vattenlagstiftningens genomförande inrättade
vattendomstolarna (se d. o.). - En ny domstol
i högsta instans tillkom 1909 med Regeringsrätten
(se d. o.).
Domus Ieprosoria, lat. Se Leproseri.
Domvärjo (af dom och värjo, oblik kasus af värja,
vapen, försvar), i uttrycket "under någons d.",
domsrätt (se d. o.).
Domänfiskal, tjänsteman i Domänstyrelsen, som har att
bereda och handlägga ärenden af öfvervägande juridisk
art. Han skall bevaka och utföra kronans talan i alla
rättegångar och ärenden, som beröra under domänfondens
förvaltning stående egendomar. Vidare skall han
granska alla synehandlingar och besiktningsinstrument,
som röra kronans utarrenderade, under Domänstyrelsen
lydande fastigheter, samt är därjämte skyldig att afge
utlåtande i alla ärenden, som af styrelsen öfverlämnas
till honom. S-r.
Domänfullmäktige, två af K. M:t förordnade
personer, som jämlikt instr. för domänverket
af 11 febr. 1921 ha att efter kallelse af
generaldirektören i Domänstyrelsen närvara
inom sagda verk vid föredragning af ärenden,
som afse domänverkets organisation, frågor om
skogsstatspersonalens avlöningsförhållanden
samt viktigare beslut i ärenden af öfvervägande
praktisk ekonomisk innebörd. Domänfullmäktige
ega att, då de så själfva önska, närvara och
anföra sin mening jämväl vid föredragning af
sådana ärenden, till hvilkas handläggning de
icke kallats af generaldirektören. Fullmäktige
förordnas för en tid af högst tre år i sänder.
S-r.
Domänkamrer, Domänstatistiker. Se
Domänstyrelsen. Suppl.
Domänofficer, den officer inom IV:e arméfördelningens
stab, som från 1909 handlägger alla ärenden rörande
Stockholms garnisons öfningsplats Järfvafältet (se
d. o.). Suppl. L. W:sonM.
*Domänstyrelsen. I samma mån som omfattningen
och värdet af statens skogsdomäner ökats
och affärsrörelsen vid dessa utvidgats, har
Domänstyrelsen såsom centralorgan för statens
skogsförvaltning fått sig allt större arbetsuppgifter
förelagda. Ämbetsverkets organisation har i samband
därmed under de senare åren gång på gång ändrats och
utvidgats. Nu bestående organisation är fastställd
och reglerad genom instr. lör domänverket af 11
febr. 1921. Domänstyrelsens hufvuduppgift är att
handha förvaltningen af och affärsrörelsen vid de
domänfonden tillhörande fastigheterna. I an-
ledning däraf räknas styrelsen till de
"affärsdrif-vande" ämbetsverken. Vid sidan däraf
har den emellertid flera andra arbetsuppgifter. Den
skall sålunda handha tillämpningen af vissa af de
för enskildas skogar i riket gällande skogslagarna,
nämligen den s. k. lappmarks- eller utsyningslagen
(gällande för Norr- och Västerbottens läns
lappmarker), den s. k. dimensionslagen (gällande för
samma läns kustland) och skyddsskogslagen (gällande
för vissa delar af Kopparbergs, Jämtlands och
Västernorrlands län). Under styrelsen lyda vidare
statens skogsskolor och fortsättningsskolan vid
Kloten. Styrelsen har att i allmänhet verka för
en ändamålsenlig skogshushållning och jaktvård i
riket. Domänstyrelsen utgöres af l generaldirektör
och chef, l of v er direktör och souschef samt
8 byråchefer. Dessutom förstärkes styrelsen vid
behandling af vissa frågor med 2 domänfullmäktige
(se d. o. Suppl.). Hos styrelsen äro dessutom
anställda l ombudsman och fiskal (do-mänfiskal), l
domänkamrerare, l domänstatistiker, 5 byråjägmästare,
tillika notarier å skogs-byråerna, l registrator och
aktuarie, l kassör (tillika revisor), 2 revisorer,
l bokhållare samt 4 notarier, af hvilka l skall vara
biträde åt domänfiskalen. Af styrelsens 8 byråer
syssla 4 uteslutande med ärenden rörande förvaltningen
ai statens skogar, l med frågor rörande uppmätning
och uppskattning af samma skogar, vägbyggnader och
dikningar å desamma samt ärenden rörande värdering
för köp och försäljningar af mark till eller
från kronoparker, 2 byråer handha ärenden rörande
statens jordbruksdomäner samt l byrå (den kamerala)
ärenden ang. styrelsens organisation, personal och
ekonomi, ärenden rörande domänverkets driftskostnader,
redovisningsväsen, statistik, bokföring, skattefrågor
m. m. S-r.
Domäntjänsteman, den befattningsinnehavare inom
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
som jämlikt nåd. kung. 8 dec. 1911 på förslag af
Arméförvaltningen förordnas af K. M:t på 5 år i
sänder för handläggning af ärenden rörande dels
vården och underhållet af landtförsvaret tillhörande
eller till detsamma upplåtna öfningsfält, skjutfält
och öfriga jordområden, dels inköp, försäljning,
uthyrning och arrende af mark och byggnader m. m.
L- W:son M.
Donäti [då-], Baldassare, italiensk tonsättare på
1500-talet, d. 1603, blef 1590 Zarlinos efterträdare
som förste kapellmästare vid Markuskyrkan i Venezia
och vardt berömd för sina 5-6-stämmiga madrigaler
(utg. 1553-60) och 5-8-stämmiga motetter (1597),
som räknas bland sin tids vackraste.
*Donati. - 2. G. D. Om hans komet se vidare Kometer,
sp. 625.
Donätio Constantini. Se Konstantinska donationen.
* Donau är numera internationell farled från Ulm till
mynningen enligt bestämmelse i freden i Versailles
1919 (först i juli 1922 ratificerades fördraget om
sjöfarten af österrikiska nationalrådet), liksom äfven
hvarje del af detta flodsystem, som bereder mer än en
stat naturligt tillträde till hafvet med eller utan
omlastning från en farkost till en annan, äfvensom
angränsande kanaler, sidokanaler eller bikanaler,
hvilka kunna komma att byggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
