Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
373
Donon-Dorpat
374
* Don ön. Bergstoppen eröfrades under Världskriget
14 aug. 1914 af fransmännen (l:a armén, Du-bail),
som å densamma uppförde artilleri till be-strykande
af dalgången vid Schirmeck (se d. o. Suppl.).
D. återtogs 22 s. m. af tyskarna och förblef i deras
ego till krigets slut. Jfr Världskriget, sp. 161.
H. J-dt.
Donoughmore [då^amåa 1. da/nQmå8], earl af. Se
Hutchinson, irländsk adelsfamilj.
Don Pasquale [dånn paskväle], buffaopera af Donizetti
(se denne, sp. 716 och 717), uppf. i Stockholm
f. g. 1869.
Don Ranudo de Colibrädos [dånn], komedi af Holberg,
uppf. i Stockholm f. g. 1745. (Titelrollen en
vanvettigt andryg, men utfattig spansk adelsman;
Kanudo är anagram af O du nar.)
*Dons, V. T., dog 1917.
*Donska kosackernas land är efter Sovjet-Rysslands
administrativa nyindelning i sept. 1921 uppdeladt
mellan sovjetrepubliken Ukraina och Nord-Kaukasien,
bägge i federativ förbindelse med Federativa
ryska sovjetrepubliken. Västra delen af området
utgör jämte delar af de forna guvernementen
Jekaterinoslav och Charkov det ukrainska
guvernementet Donets, södra delen tillhör under
benämningen Donska området, jämte Bergsrepubliken,
Kuban–Svartahafsområdet, Stavropol- och Terek-områdena
Nord-Kaukasien.
Donsö, municipalsamhälle i Styrsö socken,
Göteborgs och Bohus län, på Donsön (1,6
kvkm.) vid Klefvafjorden s. ö. om Styrsön. 747
inv. (1921). Hufvudnäringen är fiske (äfven
sillfiske).
O. Sjn.
Doon [dō’n], flod och sjö i Ayrshire, Skottland,
utfaller i Firth of Clyde strax s. om staden Ayr.
Doorn [dårn], kommun i prov. Utrecht, nära
staden Utrecht, Nederländerna, är en villa- eller
trädgårdsstad med omkr. 2,000 inv. Till den där
inköpta egendomen Huis te Doorn flyttade kejsar
Vilhelm II med kejsarinnan Augusta (som dog där
1921) från det 8 km. därifrån belägna Amerongen
15 maj 1920. Där vigdes exkejsaren i nov. 1922 med
änkeprinsessan Hermine af Schönaich-Carolath.
*Dopfunt. Se Lars Tynell, "Skånes medeltida dopfuntar"
(4 hftn, 1913–21).
Dopplerit Haidinger, miner., geol., en mineralsubstans
eller möjligen ett mineral, som bildats genom
utfällning af lösta humussyror och möjligen äfven
innehåller kalksalter af dylika. Doppleriten
förekommer inblandad i torfven i väl multnade
torf-lager. I friskt och fuktigt tillstånd är
den smidig och elastisk som kautschuk eller
också geléaktig, men i hårdt tillstånd är den
hård och glänsande samt har mussligt brott och
kan knappast skiljas från glansiga stenkol,
beckkol. I torflagren förekommer doppleriten
dels samlad, vanligast som sprick-fyllnader,
men också som små lager, dels fint fördelad bland
den vanliga torfvens beståndsdelar, hvilka ännu
ha den vegetabiliska strukturen bevarad. Mellan
dessa två extremer finnas alla öfvergångar.
K. A. G.
*Dorader, zool. Se Dolphin (Suppl.) och Guldbraxnar.
Dorcus parallelopipedus, zool. Se L u c a n i d se.
Dordi, förkortning af namnet Dorotea, i den äldre
svenskan och i vissa dialekter.
Doreh, hamn. Se Geelvink-baai.
Dorgefoss, ett mäktigt vattenfall i Sira älf, n. om
Flekkefjord, Norge, har 240 m. fallhöjd och uppges i
utbyggdt tillstånd kunna representera 60,000 eff. hkr.
K. G. G.
Dorila’didse, zool. Seögonflugor.
Dormans [dårmã’], stad i franska dep. Marne,
23 km. v. om Épernay, vid Marne. 1,875
inv. (1921). Under den stora tyska offensiven
på sommaren 1918 tillkämpade sig 7:e tyska armén
(v. Boehn) 16 juli vid och v. om D. öfvergången
öfver Marne samt besatte staden, men måste efter
andra slaget vid Marne åter utrymma densamma 20
s. m. Jfr Världskriget, sp. 164–166, 237 och 238.
H. J-dt.
Dormiol [dårmiål]. Se Sömnmedel, sp. 225.
Dormio^sis, paleont. Se Kritsystemet, sp. 1475.
Dorna Vatra, stad i södra Bukovina, Rumänien, vid
Gyllene Bistritz. Badort med järnkällor. Omkr. 5,900
inv. Under Världskriget förekommo där särskildt i
sept. 1916 häftiga strider.
*Dorner. - 2. A. J. D. dog 20 april 1920 i
Hannover. Om hans Grundriss der dogmengeschichte
(1899) se D o g m h i s t o r i a, sp. 629.
Dorotea revir af Härnösands distrikt, Västerbottens
län, omfattar dels Dorotea socken med undantag af
kronoparkerna Långsjömon, Simsjön och Stenbithöjden,
dels en mindre del af Åsele socken. Reviret,
som är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattar
(1920) 111,448 har allmänna skogar, hvaraf
12 kronoparker med en areal af 95,922 har.
S-r.
*Dorpat, numera officiellt Tartu (stadens
estniska namn), är republiken Estlands i storlek
och betydelse andra stad. 50,055 inv. (1922), till
öfvervägande del ester, till mindre del tyskar och
ryssar. Den stora ruinen på Domberget är den på
1200-talet byggda gotiska domkyrkan, som genom en
brand på 1590-talet blef ruin (se fig. 1). Korpartiet
har under det senaste årh. varit inredt till lokal
för universitetsbiblioteket (f. n. omkr. 450,000
vol.). På platsen för det forna citadellet ligger
nu universitetets astronomiska observatorium;
på Domberget, som i sin helhet numera tillhör
universitetet, ligga f. ö. 3 större sjukhusbyggnader
samt anatomiska institutionen (fig. 2), alla omgifna
af lummiga parker och promenadanläggningar. Där
finnas vidare 2 bronsmonument (embryologen
K. E. von Baers staty och kirurgen E. von Bergmanns
byst). Stadens betydelse ligger i dess egenskap af
andligt kulturcentrum. Den var redan under medeltiden
biskopssäte, blef 1632 universitetsstad (se Dorpats
universitet. Suppl.) och har flera vetenskapliga
samfund, såsom Estniska lärda sällskapet (stift. 1838)
och naturforskarsällskapet I D. finnas stadsarkiv,
esöländska statens centralstatsarkiv och en mängd
skolor af olika slag, såsom folkskolor, 3 estniska
gymnasier (2 manliga och 1 kvinnligt), 2 tyskspråkiga
högre flickskolor, 1 ryskt läroverk m. m. (Det första
gymnasiet grundlades 1630 af J. Skytte på Gustaf
II Adolfs befallning.) Republikens högsta domstol
har sitt säte i D. (Under svensk-tiden fanns där
sedan 1630 en hofrätt.) I D:s omedelbara närhet,
på slottet Ratshof, håller man nu på att inrätta
republikens nationalmuseum.
Efter den andra ryska revolutionen hösten 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
