Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräneringsfond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest utgöras af pärlor och briljanter. Hvad
f. ö. angår smycken (i anslutning till klädedräkten),
har bruket af enklare eller oäkta sådana, imitationer
o. d. numera utbredt sig i tongifvande kretsar.
Som särdrag i nutidens mansdräkt må korteligen påpekas
bruket af smoking (se d. o.) vid halffestliga
tillfällen, jakett (se d. o.) som promenad-
och visitrock, hvit väst till frackkostymen,
vidsträckt bruk af kavajkostymer, uppvikta byxor
med benen pressade i skarpa veck fram- och baktill,
ljusa damasker öfver skorna, ytterrockar med skärp
om lifvet, mjuka skjortbröst, kulörta skjortor i
synnerhet till resdräkt, som sofdräkt pyjama (kort
kavaj och byxor af ylleflanell, bomull eller siden),
för grofarbete i synnerhet utomhus overall (se
d. o. Suppl.), hvarjämte det utvecklade idrotts- och
friluftslifvet medfört betydliga friheter särskildt i
männens klädselsätt. Cylinderhatten har i hvardagsbruk
så godt som utträngts af den styfva, rundkulliga
hatten ("plommonstop") och – som svår medtäflare
till denna – den mjuka, nerstukade hatten i olika
färger. Hvad skodonen angår, har snörkängan numera
hos båda könen alldeles utträngt resårstöfletten
och äfven damernas knäppkängor. Skodon i lädrets
gula och bruna färger ha sedan två årtionden allmänt
eröfrat en ställning i jämbredd med de svarta, bland
hvilka senare sådana af blankläder blifvit vanligare
än förr. Å vidstående pl. I–II visas dräkter från
1880–1920-talet. – Jfr dräktafbildningar i artiklarna
om Abbé, Adel, Advokat, Alba, Assyrien, Augustus,
Bajadär, Bal, Balett, Bard, Beduin, Berlinkongressen,
Biskop, Bollspel, Borgare, Borneo, Bröllop, Burnus,
Bysantinsk konst, Cæsar, Cartesius, Cederström
(karoliner), Celebes (Suppl.), Centurion, Chinjong,
Chouaner, Dalmatika, Dans, Diakonissa, Direktorium,
Dolma, Domino, Drabant, Dragon, Druider, Druser,
van Dyck (Karl I), Egypten, Ehrenstrahl (B. Horn),
Elisabetinnor, Erik XIV, Filistéer, Frans I,
Frälsningsarmén, Fäktkonst, Galler, Gauchos, Geisha,
Germaner, Gladiator, Grekisk-katolska kyrkan,
Gustaf I, II o. III, Hajduker, Hakeskytt, Harem,
Hatt, Havelock, Henrik VIII, Hogarth, Holberg,
Husar, Härold, Ingenjörtrupper, Jesuitorden,
Johannitorden, Kadett, Kadi, Karl XII, XIV o. XV,
Korsett, Kosacker, Kröning, Kursor, Landsknektar,
Legion, Lucia, Löpning, Menzel, Mitra, Musketerare,
Mässkrud, Orfeus, Page, Pansarskjorta, Pifferari,
Pilgrim, Postiljon, Pretorianer, Promotion, L. Robert
(italienskt skördefolk), Roslin, Rustning, Schabrak,
Schavader, Schweizergardet, Sjuksköterskor, Skodon,
Skolridning, Spetsar, Svenska dräkten, Talar,
Teater (fig. 14–16),Tornerspel, Trettondedag jul,
Tunika, Ulaner, Uniform (färgplanscher), Vestaler,
Zuaver, Ärkebiskop, Öfverstepräst, de många
specialartiklarna om munkordnar samt för folk- och
nationaldräkter Bajern, Basker, Bretagne, Dalmatien,
Elsass-Lothringen, Eskimåer, Ester, Estsvenskar,
Fellah, Folkdräkt (färglagda o. a. bilder af svenska
sådana), Friesland, Georgien, Grekland, Hasledalen,
Indianer, Indien, Islam, Island, Italien, Japan,
Java, Judar, Kina, Korea, Kreta, Kärnten, Lamaism,
Landes, Lappar, Maroniterna, Medicinman, Montenegro,
Mähren, Nederländerna, Norge, Persien, Peru, Polen,
Portugal, Rumänien, Ryssland, Samojeder, Schweiz,
Serbien, Siam, Siebenbürgen, Själland, Skottland,
Spanien, Steiermark, Tatarer, Tjerkesserna,
Tjurfäktning, Turkiet, Turkmener, Tyrolen, Ukraina,
Ungrarna och Zigenare.
Dräneringsfond, en bland andra af lifsmedelsbristen
under Världskriget framkallade åtgärder för ökande af
växtproduktionen 1918 inrättad fond för utlämnandet af
räntefria lån för åkerjordens täckdikning. Utlämningen
af lån upphörde 1920, då samtidigt villkoren
för lån från den äldre täckdikningslånefonden
ändrades till likhet med de för dräneringsfonden
i det afseendet, att lånen utlämnas till
egare och brukare af odlad jord oberoende af
egendomens storlek och, beträffande brukare,
brukningstidens längd. Se Täckdikningslånefonden.
H. J. Dft.
*Dräseke. - 2. F. A. B. D. dog 25 febr. 1913 i
Dresden. Filos, hedersdoktor i Berlin 1912.
*Drätsel. 1919 och 1920 undergick drätselnämnden i
Stockholm en genomgripande omorganisation, först genom
upprättandet af en särskild fastighetsnämnd, sedan
genom tillkomsten af en gatunämnd, som öfvertagit
brandväsendet samt de verk och inrättningar,
som förut hört under andra afdelningen utom
byggnadskontorets arkitektur- och hamnafdelningar
samt vattenledningsverket, som öfverflyttats
till resp. fastighetsnämnden, hamnstyrelsen
och industriverkstyrelsen. Drätselnämnden
är således nu väsentligen organ för stadens
penningförvaltning. Under nämnden lyda kammarkontoret,
hvars chef är stads-kamreraren, revisorskontoret under
stadsrevisorn, auktionsverket under auktionsdirektören
samt stadens ombudsman. Nämndens ordf. är det
borgarråd, som föredrager ekonomiska ärenden, vice
ordf. väljes af och bland stadskollegiets ledamöter,
5 öfriga med suppleanter af stadsfullmäktige
inom eller utom deras krets för 2 år. Nämnden kan
välja särskilda delegerade för behandling af vissa
ärenden; så har skett för bokauktionsrörelsen och
för nöjesskatten. Instruktionen är af 19 mars 1920.
Drätselkammare i öfriga städer består i allmänhet
af 4-15 led., valda på 2-4 år, vanligen med
nyval hvarje år af en del led. För afsägelse och
valbarhet gälla i allmänhet samma bestämmelser som för
stadsfullmäktige. Dock kunna ämbets- och tjänstemän,
som icke äro valbara till stadsfullmäktige,
t. ex. magistratens ledamöter, vara valbara, om
de ej uteslutits i kammarens reglemente. Ordf. och
vice ordf. väljas vanligen af kammaren, men på sina
ställen af stadsfullmäktige. Drätselkammaren förvaltar
öfverallt stadens fastigheter och penningväsen och har
för stad samma bestyr med skogsaccisen, som på landet
tillkommer kommunalnämnden; men har i öfrigt mycket
skiftande uppgifter i olika städer. På de flesta
ställen sköter drätselkammaren gatuhållningen samt
parker och planteringar, ansvarar på många håll för
brandväsen, vattenverk, gasverk, elektricitetsverk,
renhållning och saluhallar, på några ställen älven
för hamnväsendet och spårvägarna, som annars äro
uppdragna åt särskilda styrelser. Drätselkammarens
ställning som stadens centrala verkställighetsorgan
har i flera reglementen fått sitt uttryck i det
allmänna uppdraget att verkställa stadsfullmäktiges
beslut. Drätselkammaren har i allmänhet att föra
stadens talan i sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
