Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 557-558 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Elektrokemisk industri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

katod, dels användning af kvicksilfver som
katod.

Diafragmaförfaranden. Med elektrolytiskt
diafragma förstår man en porös skiljevägg, som
visserligen tillåter de elektricitetsbärande ionerna
att passera utan afsevärd ökning af motståndet,
men samtidigt i väsentlig grad hindrar anod-
och katodlösning från att blandas, äfven om
dessa få något olika specifik vikt. Det första
diafragmaförfarandet utarbetades af Chemische fabrik
Griesheim-elektron i Frankfurt a/M. Det sattes i
kommersiell drift 1894 och använder diafragmor
af cement. I Griesheim-elektrolysörerna står
saltlösningen ungefär lika högt innanför och utanför
diafragmorna. Så snart lut börjar bildas vid katoden,
komma de nybildade hydroxyl-ionerna att i sin mån
deltaga i elektricitetsledningen, d. v. s. vandra
baklänges in i anodrummet. Detta medför icke blott,
att strömutbytet oaflåtligt sjunker, allteftersom
elektrolysen framskrider, utan äfven den olägenheten,
att tillfälle sålunda ges till bildning af hypoklorit
och klorat vid anoden, hvarigenom angreppet på
kolanoden ökas. Ehuru detta förfarande i och för
sig visat sig synnerligen ekonomiskt och vunnit
stor spridning, måste det dock numera anses
öfverträffadt af de med genomsippringsdiafragma
arbetande processerna. Det äldsta bland dessa är
Hargreaves och Birds sedan 1902 i stor skala
tillämpade förfarande (fig. 3).



Fig. 3. Elektrolysör för framställning af alkali
och klor med tillhjälp af genomsippringsdiafragma.

Som diafragma används asbestpapp. Detta måste
emellertid stödjas, och så kommo uppfinnarna
därhän att använda katoder af groft koppartrådnät
(numera används perforerad järnplåt) och
ställde asbestplattorna på katodernas insida,
hvarvid asbestplattan, som i vatten blir mjuk,
af vätsketrycket hålles stödd mot katoden. Men då
inställde sig stor fördel: på detta sätt blir den
bildade luten utklämd, allteftersom den bildas och
afsipprar utanför katoden. På så sätt förhindras
i väsentlig grad hydroxyl-ionernas vandring
baklänges. Ett högt strömutbyte ernås (man kan
tryggt räkna med 90 proc. äfven
för fabriksdrift), och kolanoderna skonas. Hargreaves
och Bird insläppa ånga och kolsyrehaltiga gaser
i utanför katoderna anordnade ytterkamrar
(jfr fig.) och erhålla sålunda en lösning af
natriumkarbonat. Hvarken vattenångan eller kolsyran
är emellertid nödvändig, utan man kan helt enkelt
låta luten afsippra (Moore och Allens cell;
Nelsons cell). Man kan äfven låta katod,
diafragma och anoder vara horisontella, då luten
afrinner under katoden, som är placerad lägst och
täckes af diafragmat. Så är Siemens & Halskes cell
konstruerad, hvilken används bl. a. af Barnängens
kemiska fabrikers a.-b. i Hudiksvall (400 kw.).

Kvicksilfverförfaranden. Natriummetall kan
icke i kompakt form utfällas elektrolytiskt ur
en vattenlösning, emedan den spänning, som därför
erfordras, är högre, än som behöfves för utfällning
af vattnets väteioner. Om man däremot som katod i
en koksaltlösning använder kvicksilfver, så blir
förhållandet ett annat. Då intet natrium från början
finns i kvicksilfret och detta har förmågan att lösa
natrium, så utfällas de första spåren natrium äfven af
en låg spänning. Utfällningen fortskrider visserligen
icke längre än tills att några hundradels procent
natrium inkommit i kvicksilfret, då väteutfällningen
begynner. Men detta är tillräckligt. Man kan
nämligen låta kvicksilfret strömma genom cellen,
sedan behandla det erhållna amalgamet med vatten,
då natronlut bildas under utveckling af vätgas,
och så låta kvicksilfret rinna tillbaka till
elektrolysen. Kvicksilfverförfarandet utarbetades
af engelsmannen H. Y. Castner och österrikaren
C. Kellner, i början hvar för sig, sedermera i
samarbete. Det blef färdigt samtidigt med Griesheims
diafragmaförfarande. Fig. 4 visar schematiskt en
cell enligt de



Fig. 4. Schematisk bild af kvicksilfvercell för
framställning af alkali och klor.

nyssnämnde uppfinnarnas konstruktion. Den består
af en långsträckt, platt låda af gjutjärn, hvari är
insatt en klocka af stengods med nedgående väggar,
som af dela apparaten i tre rum. I det mellersta
fortgår elektrolysen: där bortgår klorgasen,
och natriumamalgam bildas. Järnlådan är fast
understödd på ena sidan, men hvilar på den andra på en
roterande excenterskifva. Därigenom kommer den i en
vaggande rörelse, och det i midtafdelningen bildade
amalgamet föres omväxlande öfver till sidokamrarna,
där omsättningen med vatten och bildning af lut och
vätgas eger rum. Kvicksilfret kan också få strömma
genom elektrolysören och omsättas i annan apparat,
såsom nämndt; så arbetas i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>