Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eunice viridis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sakligen af de små hvita, krumböjda larverna,
som lefva i jorden och gnaga på rötterna. Den af
Linné beskrifna hufvudarten, som till det yttre
knappast låter sig skilja från den på vin lefvande
varieteten, är vanlig i Sverige från Skåne ända
upp till norra Lappland. Den lefver uteslutande
på Epilobium angustifolium, i hvars bladskifvor
skalbaggarna gnaga långa smala hål. Larverna lefva i
jorden och gnaga på rötterna, och förpuppningen sker
äfven där i en liten hålighet strax under jordytan.
N. A. K.
Eunice viridis, zool. Se Palolomasken.
*Eupatoria ligger i den autonoma sovjetrepubliken
Krim. I närheten af E. har man upptäckt ruiner efter
den af Pompejus förstörda Mithradates VI tillhöriga
staden E. Där funnos minnesmärken (fat, mynt, en
landtgård m. m.) från hellenismens blomstringstid.
*Eupatorium, bot., hör till afd. Tubuliflorce bland
kompositerna. Svenska namnet på E. canna-binum är
flock s-(ej flox-)ö r t. G- L-m.
Eupauropus ornatus, zool. Se Pauropoda.
*Eupen [å’j-] var äfven en krets i tyska
reg.-omr. Aachen med 175,88 kvkm. areal
och omkr. 40,000 inv. (staden E. hade 14,208
inv. 1919). Kretsen E. tillhörde Österrike till 1801,
därefter Frankrike 1801-14 och Preussen 1814-1919. I
Versaillesfreden (28 juni 1919) afstod Tyskland till
Belgien alla anspråk på kretsarna E. och Malmedy;
dock erhöllo deras invånare rätt att på af belgiska
myndigheter utlagda listor skriftligen uttala sin
önskan, att dessa områden helt eller delvis skulle
förbli under tysk suveränitet. Belgien förpliktade
sig att godtaga det beslut, som Nationernas förbund
därefter fattade i ämnet. E. besattes af belgiska
trupper i maj 1919. Våren 1920 hölls den parodiska
"folkomröstningen", hvars resultat var på förhand gif
vet, enär trakasserier från de belgiska myndigheterna
mot deltagare i meningsyttringen afskräckte från
lifligare deltagande. Antalet uttalanden för
Tyskland blef obetydligt, och de bägge områdena
ställdes genom beslut af Nationernas förbunds
råd 20 sept. 1920 under Belgiens suveränitet.
V. S-g.
Euphæa, zool. Se Jungfrusländor.
*Euphorbiaceæ, bot. Om underfamiljerna
se Phyllanthoidese. Artantalet
uppgår f. n. till omkr. 4,500.
G. L-m.
*Euphrasia officinalis, bot. Släktet Euphrasia, som
i Sverige är representeradt af 9 arter, hör till
underfam. Rhinanthoidece, EÄinanifeecB-gruppen
(se Scrophulariaceæ).
G. L-m.
Euplectella, zool. Se Svampdjur, sp. 820.
Euplorcomi, anat. Se Hud, sp. 1199.
Euprotogonia, paleont. Se Hästdjuren, sp. 174-175, och Ungulata, sp. 1075.
*Eura. 1. Kiukais och Honkilaks äro numera
själfständiga pastorat. E. omfattar
195 kvkm. med 3,841 inv. (1921). –
2. Själfständigt pastorat under namn af
Tarvasjoki (se d. o. Suppl.) sedan 1910.
O. B-n.
*Euraåminne. Sedan Luvia kapell afskilts
till själfständigt pastorat, omfattar
E. 326 kvkm. med 6,527 inv. (1921).
O. B-n.
*Euripides. Sp. 1065, rad 4-5 nedifr. böra orden
"Ifigeneia i Tauroi" af K. Cavallin 1884 utgå.
(Cavallin utgaf 1883 den grekiska texten med
utförlig inledning och förklarande anmärkningar
under titeln "Iphigenia i Tauri".) Bland svenska
öfv. må i stället anföras "Bakkantinnorna" af
J. Paulson (1907), "Trojanskorna" af E. W. Westling
(1921) och "Feniciskorna" af A. M. Alexanderson (i
"Oidipus-sagans tragedier", 1921). I Oxyrhyn-chos
(se d. o.) har påträffats en mängd större och mindre
fragment af E:s drama Hypsipyle (utg. af Grenfell och
Hunt 1908 och af H. von Herwerden 1909), hittills
bekant endast genom citat hos andra författare.
A. M. A.
*Eurit har numera helt kommit ur bruk, och af de
termer, som blifvit föreslagna för ifrågavarande
bergarter (finkorniga kristalliniska skiffrar)
har numera leptit vunnit försteget
och utträngt de på flera håll i bruk
tagna granulit och hälleflint-gnejs.
K. A. G.
*Europa har de senaste årtiondena och särskildt
genom Världskriget väsentligt ändrats i fråga om
politisk indelning (se bilagda karta) och omfattar
f. n. (1923) 35 statsbildningar (se tab.
å sp. 685-686).
E:s hela befolkning uppgår till omkr. 459 mill. pers.,
d. v. s. en ökning de två sista årtiondena med
omkr. 14,? proc. Järnvägsnätet omfattade 351,486
km. vid 1917 års slut och hade vuxit sedan 1903 med
16,5 proc. Handelsflottan i E. omfattade 20,567 ang-
och motorfartyg om öfver 100 bruttoton med tills. 3
7,71 mill. bruttoton dräktighet samt 3,296 segelfartyg
om öfver 100 nettoton med tills. 1,72 mill. bruttoton
dräktighet. Af ångfartygen hade 233 en dräktighet om
mer än 10,000 bruttoton hvar. Sammanlagda beräknade
tontalet för alla i E. hemmahörande fartyg var 22,875
mill. ton (1921; endast ang- och motorfartyg om öfver
100 bruttoton samt segelfartyg om öfver 100 nettoton
äro medräknade). De europeiska staternas (utom Turkiet
och Montenegro) sammanlagda handelsomsättning hade
75,757 mill. kr. värde (51,308 mill. kr. för import
och 24,448 mill. kr. för export; 1916). Antalet
postanstalter var 169,777 och befordrade bref och bref
kort 27,63 milliarder 1913 samt telegrafstationer
134,522 (telegraflinjernas längd var 1,118,219 km.,
trådlängden 5,494,060 km., apparatantalet 176,832
och de af sända telegrammen öfver 388 mill. 1913).
E. A-t.
Europé, person, som tillhör något af de europeiska
folken; person, som räknar hela världsdelen Europa
som sitt fädernesland.
*Europeiska Donaukommissionen. Se Donaukommissionen, äfven i Suppl.
Europeiska flodpärlmusslan, zool. Se Flodpärlmusslesläktet.
Europeiska hamstern, zool. Se Hamstersläktet.
Europeiska konserten, polit. Se Konsert 1.
Europeiska landtraser, husdjurssk. Se Svinraser.
Europeiska nordhafvet. Se Norska hafvet.
Europeiska paddfisken, zool. Se Paddfiskar.
Europeiska siseln, zool. Se Siselsläktet.
Europeisk krusbärsmjöldagg. Se Krusbärsmjöldagg, sp. 93.
Europium, kem., en af de sällsynta jordartme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
