Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ewald ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Ewald (sp. 1106). Johannes E. Ny uppl. af hans
arbeten har utgetts af H. Brix och V. Kuhr 1914 ff. Se
f. ö. H. Brix, "Johis Ewald" (1913).
*Ewald (sp. 1109). – 2. H. F. E. dog 29 april 1908
i Fredensborg. –
3. K. E. dog 23 febr. 1908 i Charlottenlund.
2-3. P. E-t.
*Ewald (sp. 1110). E. D. P. F. E. dog 30 dec. 1904 i Berlin.
Ewald. 1. Carl Anton E., tysk läkare, f. 30 okt. 1845
i Berlin, d. 20 sept. 1915, blef 1870 med. doktor,
1874 docent, 1882 e. o. professor samt
1909 honorärprofessor vid universitetet i
Berlin. Hans arbeten hänföra sig väsentligen
till läran om sjukdomar i andnings- och
matsmältningsorganen. Hit höra jämte en mängd
smärre afh. föreläsningar öfver Die lehre von der
verdauung (1880) och Lehrbuch der magenkrankheiten.
Därjämte utgaf han en Arzneiverordnungslehre (1883)
samt redigerade sedan 1882 under 25 års tid "Berliner
kli-nische wochenschrift". Han var led. af Yet.
o. vitt. samh. i Göteborg (1910).
2. Julius Richard E., den föregåendes broder, tysk
fysiolog, f. 14 febr. 1855 i Berlin, blef 1880
med. doktor, 1883 docent i Strassburg samt 1886
e. o. och 1900 ord. professor i fysiologi där. Genom
sina med sällspordt fin teknik utförda undersökningar
öfver innerörat (Physiologische untersuch-ungen
uber das endorgan des nervus octavus, 1892) har han
i mycket betydande grad bidragit till utredning af
detta organs förrättningar, hvarjämte han i den af
honom utvecklade teorien för hörselförnimmelserna
(1899) på ett skickligt sätt undvikit flera af de
svårigheter, som möta den af Helm-holtz uppställda
resonatorteorien. 1-2. R. T-dt.
Evaldsen, Anders Christian, dansk jurist, f. 2 juni
1841 vid Holstebro, d. 18 nov. 1912 i Köpenhamn, blef
1872 professor vid universitetet, 1885 assessor i
Overretten och 1893 i Höjesteret. Han utöfvade stort
inflytande på studiet af dansk förmögenhetsrätt och
utgaf, utom några afh., en Fortolkning af vekselloven
(1881). Han kreerades 1894 till hedersdoktor.
P. E-t.
*Evangeliebok. Af kyrkomötet antogs 1920 ny
evangeliebok, som 12 sept. 1921 stadfästes af
konungen. Den innehåller tre serier predikotexter. Af
dessa äro högmässotexterna till stor del desamma
som förut, hvaremot en mängd nya aftonsångstexter
upptagits, delvis ur G. T. Till söndagstexterna
ansluter sig den fortfarande i "akter" fördelade
evangeliska passionshistorien, vidare Luthers
lilla katekes, en bönbok med därtill hörande
utförliga anvisningar för den enskilda andakten samt
slutligen en del utdrag ur gällande kyrko-handbok._
J. T. B.
Evangeliekyrkan, ett sidonamn till Högalidskyrkan
i Stockholm, gifvet vid dennas invigning 10
juni 1923 af ärkebiskop Söderblom. Den var urspr,
ämnad att kallas Ansgariikyrkan (se d. o., Suppl.,
och fig. l till art. Byggnadskonsten. Suppl.).
*Evangeliska fosterlandsstiftelsen
(förk. E. F. S.). Om verksamheten i hemlandet märkes
följande: Skriftspridningen har sedan stiftelsens
början omfattat 50 mill. tryckalster. Om dess
evangelisatoriska verksamhet må nämnas, att anslutna
missionsföreningar 1923 äro 390, hvartill
kommer ett stort antal syföreningar och andra
ar-betskretsar. Provinsombudens antal utgör 818. Som
reseombud verka 14 män. Anställda predikanter med
E. F. S:s predikantbetyg (det gamla namnet "kolportör"
har utbytts mot predikant) uppgå till 217. Ett
stort antal missions- och uppbyggelsemö-ten,
bibel- och missionskurser samt "veckor" af
olika slag hållas årligen landet rundt. För nödig
decentralisering i ledningen har som mellanled mellan
centralstyrelsen och arbetsfältet införts anordningen
med distriktsombud med uppsikt öfver verksamheten
inom bestämda delar af landet. D e u n-gas förbund
(förk. D. U. F.), stiftadt vid årskonferensen
1902, utgör E. F. S:s organisation för barn- och
ungdomsverksamhet med egna resetalare. Medlemsantalet
där uppgår till 35,000, fördelade på 667
lokalföreningar. D. U. F. har 722 söndagsskolor
med 40,000 barn, 400 barnmissionsföreningar
(s. k. "solglimtar") och särskild juniors
verksamhet med pojkafdelningar eller andra dylika
sammanslutningar. E. F. S. har egen pensionskassa,
benämnd Bistånd på ålderns dag (tillgångar 770,000
kr.), och begrafningskassa (tillgångar 75,000 kr.).
Beträffande verksamheten utomlands hänvisas
för sällskapets mission i Afrika och Ostindien
till art. Mission i hufvudarbetet, sp. 674-676,
och Suppl. Verksamheten bland nordiska sjömän och
öfriga skandinaver i främmande hamnstäder har alltmer
koncentrerats på enbart svenskar, i samma mån som
de särskilda nordiska ländernas sjömansvård och
diasporaverksamhet vunnit i utveckling.
Utbildningen af arbetare för den yttre missionen har
sedan 1863 och för den inre missionen sedan 1876
varit förlagd till Johannelund (se d. o.), hvars
föreståndare efter J. Lindgren varit F. F. Brunius
och D. Berg (med Lindgren som studierektor),
f. n. C. Olsson. Missionsdirektor för Afrika- och
Indiamissionen ha efter Kolmodin, som afgick 1910,
varit J. Lindgren och (sedan 1922) N. Dahlberg. Yid
Svenska bibelinstitutet (se d. o. Suppl.) å Hagaberg
(ledare J. Rinman, sedan 1923 K. Landgren) har
dels förberedande utbildning bibringats blifvande
elever vid Johannelund, dels allmän bibelkunskap
lämnats, hvarjämte kurser för bibelkvinnors
fostran och preparandkurser för inträdessökande vid
seminarier anordnats. Den yttre missionens arbetare ha
examinerats af något stifts domkapitel och prästvigts
(med dispens) af biskop i svenska kyrkan. Antalet
arbetare i den utländska verksamheten, hednamission
och sjömansvård, uppgår till omkr. 100. Sedan 1919
har E. F. S. ett studenthem i Uppsala. Sällskapets
inkomster och utgifter för 1922 uppgingo till
resp. l,e mill. och 1,35 mill. kr. Ordf. ha varit
efter frih. A. E. Rappe (d. 1918) 0. B. Malm och
(sedan 1921) A. Åberg. Expeditionsföreståndare är
sedan 1922 E. Levander.
Efter en längre tids agitation mot stiftelsen
och dess styrelse bildade ett oppositionsparti
inom stiftelsen en separatorganisation, som 1911
utformade sig till ett särskildt missionssällskap
under namnet Bibeltrogna vänner. Om orsaken till dess
uppkomst, om dess organisation m. m. se Bibeltrogna
vänner. Suppl. Det gamla sällskapet har genom
utbrytningen vunnit i konsolidering, enär separationen
berodde ej blott på missriktadt renlärighetsnit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
