Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faure ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häften, hvart och ett om 3 tryckark, har till ändamål
att i allmänfattlig form meddela uppsatser af
biologiskt innehåll. Särskildt har den egnat sig
åt den svenska faunan, och en mängd iakttagelser
och fynd äfven af för landet nya djurformer
har där publicerats, liksom äfven resultaten af
ringmärkningar af fåglar, intressantare förvärf till
Riksmuseum o. s. v. Prenumerationspriset är 10 kr.
E. Lönnb.
*Faure, J. B., dog 10 nov. 1914 i Paris.
Faure [får], Maurice Louis Émile, fransk politiker
och skriftställare, f. 19 jan. 1850 i Saillans,
dep. Drôme, d. där 8 dec. 1919, var byråchef
i fångvårdsstyrelsen, då han 1885 invaldes i
deputeradekammaren, där han tillhörde radikala
vänstern och 1898-1902 var en bland kammarens
vicepresidenter. F. var från 1902 till sin död senator
för Dröme och blef 1913 vicepresident i senaten. Han
var nov. 1910-febr. 1911 undervisningsminister
i andra ministären Briand. Sociala reformer och
antiklerikal kyrko- och skolpolitik hade i honom en
ifrig förespråkare. F. bildade med några vänner 1876 i
Paris den Provensalska föreningen La cigale (se Cigale)
och 1879 en underafdelning af Feliberförbundet
(se d. o.), Le félibrige de Paris. Senare blef
han led. af Feliberkonsistoriet. F. har utgett
bl. a. en samling tal i undervisningsfrågor, Pour
l’université républicaine (1901), och Pour la terre
natale. Pages historiques et littéraires (1908).
V. S-g.
Faure, Amandus, tysk målare, f. 30 jan. 1874 i
Hamburg, studerade i Stuttgart, målar interiörer och
blomsterstycken, men har med förkärlek behandlat
ämnen och typer från artist- och komediantlifvet,
bilder från cirkus och varietéer, ofta hållna i
mörka färger med bjärta och hvassa ljuseffekter
(Negerdans, Salome dansar, Cake-walk; i Yenezias
moderna galleri). Han är bäst representerad i
museet i Stuttgart, äfyen med en följd raderingar.
G-g N.
*Fauré, Gabriel Urbain (ej Urban), lämnade
direktörskapet för konservatoriet 1920. Han blef
led. af Mus. akad. 1908.
*Fausböll, M. V., afgick från professuren 1902 och
dog 3 juni 1908 i Charlottenlund.
Fauske, härad och socken under F. pastorat,
ö. om Bodö, Nordland fylke (före 1919
Nordlands amt), Norge. 1,108,88 kvkm. 7,081
inv. (1920). Bergsbruk (Sulitelma kopparverk);
järn- och marmorfyndigheter. F. gränsar i ö. till
Sverige.
K. G. G.
*Favart. – 2. P. I. P. F. dog 1908.
*Fawcett, H. – Hans i hufvudarbetet nämnda hustru
Millicent Garrett F., f. 11 juni 1847, nedlade 1919
den ordförandepost hon många år beklädt i den engelska
föreningen för kvinnans rösträtt. Åt den kvinnliga
rösträttsrörelsen har hon egnat sina senaste skrifter,
Women’s suffrage (1912) och Women’s victory (1919).
V. S-g.
*Fawcett, Edgar, dog 1904.
Favén, Yrjö Antti, finländsk målare, f. 20 maj 1882
i Helsingfors, studerade i Finska Konstföreningens
ritskola 1900-01 samt i Paris till 1910. F. är
synnerligen anlitad porträttmålare. Arbeten
af honom äro Två damer, I eftermiddagssolen,
F. Basilier (alla i Konstsamlingarna i Ateneum,
Helsingfors), presidenten K. J. Ståhlberg, minister
Vennola, m. fl. samt många utmärkta karikatyrer.
T. stz.
Faverolle [favrå’1], fr., zool. Se Höns.
Favorita, La, lustslott. Se Palermo, sp. 1305.
Favorite [-ri’t], lustslott. Se Ludwigsburg.
*Favre, Louis. En kolossalbyst af F. restes 1895 i
hans födelseort, byn Chêne.
*Faxeälfven, bättre Faxälfven. Se bild till
art. Nipa, pl. VI till art. Vattenkraftverk och
pl. till art. Ångermanland. 1913 fullbordades en ny
järnvägsbro öfver älfven vid Långsele.
*Faye, F. K. - Hans son Anton Ludvig dog 30 april
1916 i Kristiania.
*Faye, Hervé A. E. A. Namnet uttalas fai (ej fä).
Fayolle [-jå’1], Marie Émile, fransk militär, f. 14
maj 1852 i Le Puy, blef officer vid artilleriet 1873,
öfverste 1907, regementschef 1908, brigadgeneral
1910 och chef för 19: e artilleribrigaden 1912. Han
afgick ur aktiv tjänst i maj 1914, men ingick
åter i tjänst vid Världskrigets utbrott och blef
chef för den nybildade 70 :e inf.-fördelningen,
som han med utmärkelse förde i Lothringen och
i Artois, särskildt i Lorettoslaget i maj
1915. I juni s. å. fick F., som i maj utnämnts
till divisionsgeneral, befälet öfver 6:e armén på
Sommefronten. Under Somme-slaget ledde han i juli
s. å. anfallet närmast n. om Somme. Jan.-maj 1917
var han chef för 1:a armén (n. v. om Soissons) och
blef därefter chef för midtarmégruppen (efter Pétain)
på fronten Verdun-Reims. I nov. s. å. blef han chef
för den till italienska fronten sända armén, men
återvände till Frankrike i febr. 1918, hvarefter
han i mars fick befälet öfver reservarmégruppen
n. om Paris. När den tyska offensiven mot Amiens
kort därpå ansattes, uppdrogs åt F. befälet öfver
alla franska och brittiska stridskrafter (d. v. s. 1
engelsk och 2 franska arméer), afsedda att hindra
fiendens framryckande på vägarna mot Paris och
Amiens mellan La Fére och Péronne, ett uppdrag, som
han ock framgångsrikt utförde. Under de allierades
slutliga samfällda offensiv på hösten 1918 förde han
befälet öfver den armégrupp, som insattes mellan
Aisne och Oise. Efter vapenstilleståndet var han
chef för en armégrupp vid Rhen till i nov. 1919. I
febr. 1921 utnämndes han till marskalk af Frankrike.
H. J-dt.
Fazer, Karl Otto, finländsk industriidkare,
f. 16 aug. 1866 i Helsingfors, öppnade 1891 där
en konditorirörelse i förening med verkstad för
tillverkning af kakaopulver och choklad, som inom
kort blef stadens förnämsta. En stor fabrik byggdes
på 1890-talet och har senare utvidgats, så att den
1923 omfattade ett helt stadskvarter med byggnad i 8
våningar. Produktionen (marmelad, karameller, dragée,
choklad, kakao, konfekt och makaroner samt käx) steg
1897 till 120,000 kg. och 1922 till 2,026 mill. kg.,
hvaraf 450,000 kg. exporterades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
