Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Felsö-Bánya ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Felsö-Bánya tillhör nu Rumänien. Rumänska namnet är
Baia de sus.
Felteori, mat., den matematiska teori, som behandlar
de vid mätningar eller andra iakttagelser insamlade
talvärdenas oundvikliga tillfälliga (vanligen
små) fel, hvilka bero af (kända eller okända)
orsaker, som ej medge införandet af korrektioner,
motsvarande dessa fel, eller kunna representeras
af bestämda matematiska uttryck. Se Utjämning.
E. J.
Feltham [fe^töm], kommun i Middlesex, England, har
en anstalt för fostran af unga manliga brottslingar
("industrial school"), numera s. k. Borstat
institution, där ynglingar i åldern 16-21 år aftjäna
straff på obestämd tid, 2-3 år, under särskild,
uppfostrande regim.
V. A-t.
*Feltre hade 18,248 inv. 1911. Under Världskriget
besattes staden 13 nov. 1917 af tyskarna (14:e armén,
O. v. Below), men återtogs under italienska offensiven
på hösten 1918 (slaget vid Vittorio Veneto) af
italienarna (4:e armén, Giardino). Jfr Världskriget, sp. 230 och 248.
H. J-dt.
Fem höge riksämbetsmännen, De. Se Riksämbetsmän.
Femiska mineral och bergarter, miner. o. petrogr. De
bergartsbildande mineralen indelas stundom i två
stora grupper, saliska och femiska. Benämningarna
härleda sig från de kemiska tecknen för vissa af
de viktigare beståndsdelarna i dessa två grupper af
mineral. Saliska (af S(i) och Al) mineral äro kvarts
samt NaAl-, KAl- och CaAl-silikat, alltså framför
allt fältspaterna, och femiska (af Fe och M(g)) de,
som ha Ca, Mg, Mn och Fe som baser, alltså framför
allt augiter och hornbländen. Äfven bergarter, i
hvilka de respektive grupperna af mineral öfverväga,
kallas saliska, vanligen ljusa och sura, och femiska,
mörka och basiska Mellanformer kallas stundom salfemiska.
K. A. G.
Femlingen, en 17 kvkm. stor sjö, 159
m. ö. h., i Virestad, Härlunda och Västra
Torsås socknar, Kronobergs län, v. om
Åsnen, af rinner till Möckeln och Helgeån.
O. Sjn.
Fempass, bygnk. Se Trepass.
Femroddare, romerska krigsfartyg. Se Romerska riket, sp. 763.
*Femsjö är nu annex till Långaryd, Västbo kontrakt,
Växjö stift. 615 inv. (1923).
Femsjöen. Se Tista.
Femten, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 412
m. ö. h., i Malungs och Lima socknar,
Dalarna, nära Värmlandsgränsen, af
rinner genom Femtån till Klarälfven.
O. Sjn.
Femtömmade skärlångan, zool. Se Skärlångsläktet.
*Femårsberättelser. K. M:ts befallningshafvandes
sista s. k. femårsberättelse afgafs för perioden
1901-05. För tiden därefter inskränkte K. M:t
till en början öfverståthållarämbetets och
länsstyrelsernas statistiska arbete för dessa
berättelser till insamlande af primäruppgifter för
allenast vissa af de dittills brukliga tabellerna,
hvarom vidare i k. br. 8 febr. 1911. Men genom
k. br. 29 sept. 1911 förklarade K. M:t sig vilja
genom ändring af gällande instruktioner förordna
om upphörande af nämnda myndigheters skyldighet
att afge femårsberättelser. Däremot anbefalldes
Statistiska centralbyrån att för åren 1911-15 och vidare hvarje
femårsperiod utge en öfversikt af rikets utveckling
enligt plan, som K. M:t ville fastställa.
H. U-én.
Femörehufvud, klippfyr på holmen F., s. v. om
Oxelösund, på 58° 38’ 57" n. br. och 17° 6’ 48" ö. lgd
fr. Gr., 11,5 m. öfver medelvatten, uppförd 1867.
*Fenantren. – Fenantrenkärnan ingår i kolvätet
reten (se d. o.) och sannolikt äfven i hartssyror.
K. A. V-g.
*Fenazin. Jfr äfven Aziner. Suppl.
Fen-chen, en Skandinaviska alliansmissionen
tillhörig missionsstation i norra delen af kinesiska
prov. Schan-si.
Fenger. 1. Christian F., dansk läkare, f. 3 nov. 1840
vid Ringkjöbing, d. 7 mars 1902 i Chicago, med. doktor
1874 på en afh. om magkräfta, vistades 1875-77
i Egypten och blef 1878 läkare vid ett hospital i
Chicago och 1884 professor i klinisk kirurgi där. Han
var en utomordentligt framstående kirurg och lärare
och fick grundläggande betydelse för studiet af
patologisk anatomi i Amerika. Hans Collected works
utkom 1912 i 2 bd.
2. Hans Mathias F., den föregåendes broder, präst,
f. 9 aug. 1850 vid Ringsted, tog teol. doktorsgrad
1879 med en bok om Hans Egede, blef 1878 kateket i
Köpenhamn, kaplan 1880 vid Freisers kirke där, 1888
vid Garnisonskirke samt 1900 präst vid Holmens kirke
och prost, 1915 därjämte k. konfessionarius. Han
är en af Köpenhamns mest ansedda predikanter af
lyrisk-retorisk prägel och har lifligt deltagit
i praktiskt kyrkligt och nationellt arbete.
1-2. P. E-t.
Feng Kuo-chang, president i Kina (födelseår okändt),
d. i jan. 1920, gjorde sig under kejsartidens sista
år känd som duglig militär och var därefter en bland
Juan-schi-kais mest anlitade medhjälpare i kampen
mot de upproriske i södra Kina. Bl. a. eröfrade han
1913 Nanking. Han ogillade emellertid Juan-schi-kais
planer på monarkisk styrelseforms återinförande och
kallades därför af denne till Peking, nominellt
för att bli generalstabschef, men faktiskt
för att öfvervakas. F. stannade emellertid i
Nanking under förevändning af att undertrycka
en ny resning (1916), och hans bestämda råd till
Juan-schi-kai att afgå bidrog afsevärdt att göra
dennes ställning ohållbar. Efter Juan-schi-kais
död, s. å., valdes F. till vice-president, och
då den nyvalde presidenten Li-juan-hung i juli
1917 störtades af en monarkistisk resning, utsågs
F. till tjänstförrättande president och valdes
efter monarkistresningens kufvande till ordinarie
president, hvarpå han aug. s. å. utfärdade Kinas
krigsförklaring mot Tyskland. Som president var
F. vacklande och svag, och i sept. 1918 afgick han
från presidentposten. Jfr Kina. Suppl. (Historia).
V. S-g.
*Fenhvalar. De å sp. 29 ff. beskrifna
Balæwopiera-arterna jättehvalen (B. Sibbaldii)
och rörhvalen (B. musculus) sammanföras numera till
en, med det senare namnet betecknad art. – Till
de å samma ställe anförda arterna må fogas den vid
Sveriges kuster några gånger strandade sillhvalen
(B. physalus). Den har smärtare kroppsform än de
öfriga nordiska fenhvalarna; hufvudets längd utgör
ungefär en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
