Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rikets andra språk. Tjänstemännen i statsrådet och
vid de centrala verken höra till denna kategori. Af
tjänsteman uti enspråkigt distrikt erfordras, där
han icke bekläder domarbefattning, endast förmåga
att förstå landets andra språk. Domare i enspråkigt
distrikt åter bör kunna i tal använda sagda språk. Om
lägre tjänstemäns samt betjäntes språkkunskap stadgas
genom förordning. Om officerares språkkunskap gälla
jämväl särskilda bestämmelser.
Litt.: Bland viktigare lagar märkas Regeringsformen
för F. 17 juli 1919, Landtdagsordning för
storfurstendömet F. 20 juli 1906 med ändringar 31
dec. 1917, 29 maj 1918, 22 okt. 1918 och 17 april
1919, Vallag 20 juli 1906, lag om ministeriernas
antal och allmänna verksamhetsområde 30 mars
1922, lag om ärendenas handläggning i statsrådet
och dess ministerier 30 mars 1922, lag om val
af elektorer för val af republikens president
19 dec. 1922, lag om riksdagens granskning af
statsrådsmedlemmarnas ämbetsåtgärder 25 nov. 1922,
lag om riksrätten 25 nov. 1922, lag om utlännings
antagande till finsk medborgare 20 febr. 1920,
lag om finsk medborgares rätt att utan afseende på
sin trosbekännelse nyttjas i landets tjänst 10 juni
1921, kommunallag för landskommuner, kommunallag för
städer och kommunal vallag, alla tre 27 nov. 1917
(ändringar i kommunallagarna 27 mars 1919), kyrkolag
för evangelisk-lutherska kyrkan i F. 9 dec. 1868 och
förordning ang. grekisk-katolska kyrkosamfundet i
F. 26 nov. 1918. – Se äfven Grundlagskommitténs af
år 1917 betänkande 1–7 (1917) och Lagberedningens
utlåtande öfver R. F:s § 65 (i "Lagberedningens
publikationer", n:r 2, 1921).
För tiden före 1919 jfr R. Erich, "Das staatsrecht
des grossfürstentums F." (i "Das öffentliche
recht der gegenwart", bd XVIII, 1912). Om
F:s nuv. författning se C. A. Reuterskiöld,
"F:s regeringsform" (i "Finsk tidskr." 1919),
R. A. Wrede, "Grunddragen af F:s rätts- och
samhällsordning" (1921), E. Nevanlinna, "Suomen
valtion tulo-ja menoarvio" (Finlands statsförslag,
1921), E. Estlander, "Bidrag till tolkningen
af regeringsformens stadganden om budgeten" (i
"Festskrift för R. A. Wrede", 1921), och R. Hermanson,
"Suomen valtiosääntö" (artitel om F:s författning
i samlingsverket "Oma maa", 2:a uppl. 1923).
B. C. Carlson.
Försvarsväsendet har måst fullständigt nydanas,
hvartill grunden lades under bekämpandet af upproret
1918. – Högsta befälet öfver krigsmakten utöfvas
af republikens president. Närmast under honom
handhas kommandomyndigheten af en af honom utnämnd
befälhafvare, under hvilken alla till landt-, kust-
och luftförsvaret hörande trupper lyda. Chefen för
generalstaben lyder under presidenten, men kan ställas
under befälhafvaren. Infanteriet och artilleriet
ha hvar sin inspektör. Förvaltningen står under
försvarsministern. Armén utgöres af 3 divisioner
om 3 infanterireg. m. m. och 1 jägarbrigad med 3
bat. m. m., tills. 9 reg. om 3 bat. om 4 komp.,
hvaraf 1 maskingevärs-, 3 jägarbat.- om 5 komp.,
hvaraf 1 maskingevärs-, 7 afdelta maskingevärskomp.,
3 velocipedbat., 3 fältartillerireg. om 8 batterier
(med 4 kanoner), 1 jägarart.-reg. med 4 batt. och 1
tungt art.-reg. med 4 batt. Kavalleriet utgöres af 2
reg. om 4 skvadroner, 1 maskingevärs-skv. och 1 depå
(dit remonterna afdelas), de tekniska trupperna under
en chef af 1 fälttelegrafbat., 2 pionjärbat. (den ena skall bli järnvägs-),
1 automobilbat. och radiotrupper. Dessutom finnes
1 tankreg. på 2 komp. – Luftförsvaret är gemensamt
för armén och kustförsvaret, men räknas till den
förra. Dess hufvudstation är Sandhamn (vid Sveaborg)
med 1 flygbat., flygskola, flygreserv, 1 ballongkomp,
och flygmaskinsfabrik. Det har dessutom 3 permanenta
och 1 tidtals arbetande flygstation. – Fredsstyrkan
utgör omkr. 25,000 man. – För rekryteringen
gäller värnpliktslag af hösten 1922, enligt hvilken
tjänstgöringstiden utgör 12 månader vid infanteriet,
15 månader vid öfriga truppslag, för studenter
och likställda samt för till befälsutbildning
uttagna. Därefter inträder skyldighet att tillhöra
reserven i 7 år och därefter landtvärnet till
45 och dess äldre uppbåd till 52 års ålder. Till
landtvärnet hänföras jämväl alla, som fyllt 17
år och icke på annat sätt tillhöra krigsmakten. –
Underbefälet utgöres af korpraler, egentligen en högre
soldatklass, och underofficerare, kvartjänande, som
genomgått en särskild kapitulantskola. Officerare
erhöllos vid uppsättningen till stor del af unga män,
utbildade i Tyskland under Världskriget (kallade
jägare), sedan af ynglingar, som efter studentexamen
(äfven utan densamma) och en kort militär tjänst
genomgått kadettskolan med 2-årig kurs. En högre
utbildningsanstalt planlägges. Reservofficerare
erhållas af studenter och likställda, som genomgått
en 6 månaders befälskurs och afslutat sin första
tjänstgöring. Generalstaben uppgår till 36
officerare af olika grader. – Beklädnaden utgöres
af grå, åtsittande vapenrock för alla trupper samt
i öfrigt gråa persedlar – kavalleriet har dock
rödbruna byxor, och flygarna ha mörkblå uniformer
– infanteriets utrustning med ränsel.
Beväpningen, såväl gevär som fältkanoner och haubitser,
äro ryska, tyngre pjäser, liksom annan materiel
delvis köpta från utlandet. – Remonteringen
bestrides genom inköp inom landet. Bredvid
och bakom armén står skyddskåren, en frivillig
organisation under statskontroll, som räknar något
mera än 100,000 man, till största delen infanteri.
C. O. N.
Kustförsvaret, underställdt armébefälhafvaren,
har följande sammansättning: Inspekterande generalen
för kustförsvaret, kustartilleriet, bestående af 3
kustartilleriregementen och en kustartilleridivision,
samt flottan, bestående af skolkommandot
och skolflottiljen. Skolkommandot omfattar 3
sjökompanier och 1 minkompani. Skolflottiljen
("flottan") består af 6 vaktkryssare om 342–420
ton (sjösatta 1892–1918), 3 torpedbåtar, 2
motortorpedbåtar, 1 undervattensbåt, 1 minfartyg,
2 minsvepningsbåtar och 15 motorbåtar. Dessutom
ha 2 i Finska viken sjunkna engelska jagare (om
1,300 ton) tilldömts Finland, men ha ännu ej blifvit
upptagna. Till kustförsvaret hör slutligen den under
försvarsministeriet lydande krigshamnen (Helsingfors).
H. J-dt.
Flagga. Handelsflaggan är (lag af 29 maj 1918)
en rektangelformig duk med ultramarinblått kors på
hvit botten; flaggans höjd är 11 och dess längd 18
enhetsmått, medan korsets bredd är 3, längden af de
inre fälten 5 och af de yttre fälten 10 enhetsmått (se
färgpl. till art. Flagga. Suppl.). Statsflaggan bär
i midten af korset Finlands vapen. Som örlogsflagga
föres statsflaggan tretungad. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
