Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forseth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
969
Forseth-Forssa
970
kontrakt, Växjö stift. 1,969 inv. (1923), hvaraf i
municipalsamhället F. 1,177 inv,
Forseth, Karl Einar Andreas, målare, f. 7 aug. 1892 i
Linköping, studerade vid konstakademien i Stockholm
1913-16, utställde de följande åren porträtt,
landskapsstämningar, kompositioner med bibliska ämnen
o. a. i olja, akvarell eller teckning, vistades i
utlandet 1919 och med stipendium från konstakademien
1920-22 (Paris, Spanien, Italien, Tyskland). Bland
hans arbeten märkas kartonger till målade glasfönster
i Näsby kyrka, Västmanland (1919) samt kartonger till
dekorering af Gyllene salen i Stockholms nya stadshus
(allegoriska figurer och fantasier i ultramodern stil,
utförda i mosaik i guld och färger, fullbordade våren
1923). Mosaikerna äro utförda i Tyskland. Han har
äfven varit verksam på det konst-industriella området,
har komponerat och dekorerat porslinsserviser m. m.
G-g N.
*Forsgrén, K. E. Af Forsgrénska donationsfonden
utdelades 1907 475,000 kr. till inrättande af
en handelshögskola i Stockholm, 1912 500,000
kr. till upprättande af en permanent vårdanstalt för
kräftsjuka, 1917 575,000 kr. till inrättande af ett
stadsbibliotek och 1923 600,000 kr. till Stockholms
borgarskola till uppförande af en byggnad för skolan.
2. Ida Bernhardina F., den föregåendes syster,
donator, f. 27 juli 1836 i Stockholm, d. där
nov. 1918, testamenterade af sin efterlämnade
förmögenhet (1,470,000 kr.) omkr. 250,000 kr. till
välgörenhetsinrättningar i Stockholm, 50,000 kr. till
Radiumhemmet och 434,812 kr. till Stockholms sjukhem.
*Forshaga är nu municipalsamhälle vid
Nordmark–Klarälfvens järnväg med 221 har areal och
2,564 inv. (1923). Tax.-värdet å fast egendom är
5,589,500 kr. och den för bevillning taxerade
inkomsten 4,881,260 kr. (1921). Förutom
i hufvudupplagan nämnda märkas följande
industrianläggningar: elektricitetsverk, Grossbols
gjuteri och mek. verkstad, sulfitfabriken F. med
kvarn (egare F. sulfit-a.-b., grundl. 1893, med 4,5
mill. kr. kapital) samt Kvarntorps träsliperi. F. har
afd.-kontor af Värmlands ensk. bank.
Forshufvudforsens kraftverk, beläget i Dalälfven
omkr. 25 km. nedom Öster- och Väster-Dalälfvarnas
förening vid Djurås, tillhör Stora
Kopparbergs bergslags a.-b. Det uppfördes 1917–21,
utnyttjar en fallhöjd af 10,5 och har, hvad
vattenbyggnaderna beträffar, utbyggts för omkr. 16,000
kw. Den maskinella utrustningen utgör f. n.
(sept. 1923) 10,600 kw., fördelade på 2
maskinaggregat. Ett tredje aggregat skall insättas
framdeles, hvarjämte möjlighet beredts att vidga
kraftverket med ytterligare 1 maskinenhet och vidtaga
nödiga byggnadsanordningar därför. Å pl. 1 och 2 till
art. Vattenkraftverk äro framställda tvärgenomskärning
af verket och generalplan af anläggningen samt en bild
från arbetsplatsen. Fig. å sp. 969 är en totalbild
af anläggningen, tagen ifrån nedströmssidan. Dammen
är försedd med 4 större utskof om 17 m. fri bredd,
afstängbara medelst s. k. sköldvalsar för flodvattnets
och flottningsgodsets framförande. Flottningen
tillgodoses äfven vid ringa vattentillgång af
en under kraftstationsbyggnaden närmast dammen
framdragen flottningsränna. Kraftstationen är den
första i sitt slag i Sverige, vid hvilken moderna
enhjuliga turbiner med vertikal axel kommit till
användning, en anordning, som medför relativt hög
verkningsgrad i turbinerna och förhållandevis låga
byggnadskostnader. F. samarbetar med Bergslagets
öfriga stora kraftverk för att tillgodose
hufvudsakligen bolagets kraftbehof inom dess järn-,
cellulosa- och elektrometallurgiska industri.
C. K.
Forshults kraftverk, beläget i Klarälfven, omkr. 6
km. nedom Rådasjöns utlopp i älfven, tillhör
Uddeholms a.-b. (se Uddeholmsverken,
fig. 3), uppfördes 1907–11 samt utvidgades 1913 och
1917. Det utnyttjar en fallhöjd af omkr. 13,3 och
är utbyggdt för omkr. 14,500 kw. Det samarbetar med
Uddeholmsverkens öfriga kraftanläggningar i Klarälfven
med tillflöden för att tillgodose
kraftbehofvet inom bolagets järn-, cellulosa-, trävaru- och
elektrokemiska (inkl. elektrometallurgiska) industri.
C. K.
*Forsius, Sigfrid Aronus, blef i mars 1591
skolmästare och predikant "på Revals dom", innehade
dessa sysslor ännu i sept. 1595, men namnes i
Revalräkenskaper i Kammararkivet 5 sept. 1596
"fordom skolmästare på domen"; 1597 omtalas han
som adjunkt i S:t Mattias församling i Estland.
Fr. W.
*Forskål (riktigare Forsskål), Peter. 1922 lät
Sv. akad. slå en minnespenning öfver F., och Schiick
författade en minnesteckning öh;er honom. Se Carl
Christensen, "Naturforskeren P. F., hans rejse til
^Egypten og Arabien 1761-63 og hans botaniske arbejder
og samlinger" (Köpenhamn, 1918).
*Forsmark. 1. F. omfattar nu 8,720 har. 967
inv. (1923). Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. – 2. (Sp. 899.) Af tafvelsamlingen
finns nu endast en liten del kvar på F. Se därom
rättelserna i bd VIII.
*Forsmo bro, som apterats till landsvägsbro, är sedan
sept. 1912 ersatt af en parallellt därmed gående 263
m. lång bro (se fig. å sp. 971–972 och art. Stambanan
genom öfre Norrland, sp. 954–955).
Forsmöllan, elektrisk kraftstation om 270 hkr,
vid Rönneån i Vedby socken, Kristianstads län, med
tillhörande jord taxerad till 270,400 kr., tillhör
A.-b. Klippans finpappersbruk.
O. Sjn.
Forssa, köping i Åbo och Björneborgs län, Finland,
Tammela domsaga och härad, erhöll köpingsrättigheter
från 1 jan. 1923. Det afskildes 1922 från Tammela
till själfständigt pastorat, Tammela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
